- -
Arsenal 2 - 0 Manchester United
De två lagen som länge dominerade Premier League under början av det förra decenniet avslutade det långt ifrån några större glansdagar. När detta decenniums första batalj lagen emellan stod för dörren gjorde båda klubbarna det med en gammal spelare vid rodret i hopp om att bygga något nytt. Den ena har varit på jobbet mer än ett år nu, den andra blott några dagar. Insatserna vittnade om ett motsatta förhållandet. Mikel Artetas Arsenal såg ut att vara betydligt längre gånget än Solskjaers United
Manchester United
De Gea; Wan-Bissaka, Lindelöf, Maguire, Shaw; Fred, Matic (Mata 81’); James (Greenwood 58’), Lingard (Pereira 58’), Rashford; Martial
Arsenal
Leno; Maitland-Niles, Sokratis, Luiz, Kolasinac (Saka 69’); Torreira, Xhaka; Pépé (Nelson 63’), Özil, Aubameyang; Lacazette (Guendouzi 82’)
Summering
De inledande sju minuterna är det faktiskt Manchester United som visar någon form av fragment till försvarsspel. Sedan gör Nicolas Pépé 1-0 till Arsenal och sen var det inte så mycket att orda om egentligen. United spelar resten av första halvlek utan tillstymmelse till intensitet, kvalitet eller någon form av positiva egenskaper, samtidigt som Arsenal gör en bra halvlek – som såklart blir bättre av det usla motståndet. Luke Shaw blir överkörd av nämnda Pépé flera gånger, Lacazette vänder bort Maguire, hela mittfältet står för ytterligare en no-show och Rashford, James och Martial lyckas med sammanlagt kanske två aktioner. Arsenal är nära 2-0 flera gånger, närmast genom Pépé som träffar stolpen, innan Sokratis slutligen kan skyffla in 2-0 i minut 42, efter en hörna där de Gea boxat bollen i Lindelöfs rygg.
Andra halvlek inleds och ingenting händer. 10 minuter går och Greenwood och Pereira byts in till förmån för Dan James och mannen med för dagen exakt 0 rätt; Jesse Lingard. Ingenting händer dock för den delens skull. Arsenal skapar inget av värde, men det gör inte heller United. Matic bestämmer sig för att hålla i bollen och cosplaya Lionel Messi och till ingens förvåning blir det inte så mycket bättre av det. Maguire bestämmer sig för att kliva upp i banan och försöka agera bollfördelare i bristen på en sådan någon annanstans på planen. Det har han gjort förut mot bottenlag och det fungerade ännu sämre idag. Matic byts ut mot Juan Mata som knappt märks av. United är inte ens i närheten av att skapa en målchans. Det absolut sista som händer är att Fred drar en frispark cirka två 11-mannamål över målet. That’s that. Välkomna till 2020.
Slutresultat: 2-0
Målskyttar: Pépé (8'), Sokratis (42')
Bäst i United: Ingen. Möjligtvis Martial.
Tankar
Vad finns det att säga? Visst, man saknar sina två bästa mittfältare. Men att det kommer en till så håglös, oinspirerad, värdelös insats så kort efter att samma sak hänt mot Watford är, liksom så mycket annat, under all kritik. Det går alldeles för kort mellan gångerna som Manchester United visar sig från sin allra sämste sida. Det är egentligen ingenting som inte redan sagts, men det är något som är grundligt fel i den här spelartruppen. Det finns inga ledare och det finns ingen som kan ta tag i saker när det inte riktigt går som det ska. Att det är 2020 och Jesse Lingard spelar tia är fullständigt bisarrt. Det är många spelare som inte kommer upp i nivå idag, men till syvende och sist förlorar vi denna matchen på mittfältet. Det behövs minst en förstärkning i januari om inte den här säsongen ska bli värre än vad den redan är.
Jag vet inte hur mycket man kan kritisera en tränare för att spelare inte verkar vilja spela fotboll, men att det inte finns några tendenser till taktiska riktlinjer, och att det dessutom inte tillkommer några alls för att svara på Arsenals dominans är ett grovt underbetyg. Ole har många färdigheter som tyder på att han skulle kunna lyckas på sikt, men det känns som att han saknar några väldigt grundläggande färdigheter för att ge sig själv chansen att bevisa det. Det finns inte jättemycket offensiva mönster att skönja överhuvudtaget och många beslut han tar i formeringen av laget blir ofta ganska ödesdigra – idag framförallt valet av mittfält och Luke Shaw över Brandon Williams. När spelartruppen är så pass tunn som den är är det än viktigare att formera laget direkt från början eftersom det i stort sett inte finns något sätt att korrigera misstag med hjälp av byten. Det är inte första gången och garanterat inte sista som Ole har misslyckats med formeringen. Om han ska lyckas behöver han hjälp, och frågan är om Woodward ger honom det i tid. Det brukar ju inte gå jättefort när United ska rekrytera.
Det enda positiva med idag är att året inte kan bli mycket sämre än såhär. Med det sagt kommer detta United säkerligen hitta sätt att göra det sämre ändå.
