Den brittiska fattigdomens heroiske riddare
Fattigdom och hunger. Lägg där till en pandemi av sällan skådat slag. Detta fick Marcus Rashford att agera och kämpa för barn och ungdomars rätt till mat. Han är fattigdomens riddare.
I början av det nya årtiondet svepte coronapandemin över världen, hårt och skoningslöst. I samma stund gick över fyra miljoner barn och ungdomar hungriga i Storbritannien, varje dag. Detta fick Marcus Rashford att på allvar se bristerna i det brittiska samhället. Pandemin bidrog inte heller till någon hjälp när skolorna tvingades stänga och de så kallade free meals inte fanns att tillgå. Marcus bestämde sig för att teama ihop sig med välgörenhetsorganisationen FareShare, som arbetar med omfördelning av livsmedel. Samarbetet påbörjades i mars och sedan dess har över 4.2 miljoner barn och ungdomar fått mat levererade till sig.
De framgångsrika och välbärgade har medlen att genomföra stora förändringar, till och med att vädja till en regering. Alla har inte den möjligheten. Varför gör inte fler världsstjärnor som Marcus? Om bara en bråkdel av dem hade ett uns av det driv som han så hade barnfattigdomen inte sett ut som den gör idag. Han har redan lyckats få ihop över 20 miljoner pund till livsmedel och klubben han representerar har också påbörjat donationer i form av måltider. Genom hans bidrag till ökad medvetenhet så har även den brittiska regeringen tillsatt ett matkupongsschema för de behövande. Allt detta sedan mars månad.
Jag kommer aldrig förstå hur det är att vandra ut på några av världens mäktigaste fotbollsarenor och ha miljoner och åter miljoner på banken. Men det som är ett faktum är att fotbollen som sport har en förmåga att förena och bygga broar mellan individer, kulturer och samhällen. Fotbollen är således något vackert, som hämtat ur en saga. Precis som Marcus Rashford.
Kanske kan vi ‘’vanliga människor’’ inte följa hans fotspår. Eller så kan vi det. Är det verkligen viktigt vilka kontakter du har i telefonboken eller hur mycket pengar du har på banken? Nej, alla kan göra något och de mest framgångsrika kan leda stafettpinnen och på så sätt göra de svagas röster hörda. Det är precis vad han gör. Han är en härförare för alla de som inte har en lika stark röst men en vilja att bidra till förändring. Barn ska inte behöva leva i fattigdom eller gå hungriga. Inte i Storbritannien, inte någon annanstans heller.
Rashford har redan hunnit få den Brittiska Imperieorden och titeln MBE (Most Excellent Order Of The British Empire) för sitt ihärdiga arbete mot barnfattigdom och bristen på mat. En titel som är mycket väl berättigad en medmänniska som ter sig som en heroisk riddare.