Bournemouth - Manchester U2 - 2
Fem tankar om krysset mot Bournemouth
Återigen fick vi se ett Manchester United som i perioder blev utspelade av ett piggt Bournemouth. Trots en svag insats kunde ten Hags mannar till sist lämna Vitality Stadium med en poäng, mycket tack vare André Onana och Bruno Fernandes.
1. En poäng räddades men ingen övertygande insats
Mina förhoppningar inför matchen var att United skulle åtgärda de brister som fanns i spelet och dominera mot Bournemouth. Men så blev inte fallet. Hemmalaget var klart hetast och ten Hags mannar hade stora problem med yttrarna som fick stora ytor att operera på. Dessutom blev man överspelade på mitten ett flertal gånger och hade det inte varit för André Onana i målet hade ”The Cherries” tagit med sig alla tre poängen. De gånger Manchester United hade kontroll över spelet såg man ganska idélösa ut. Man hade svårt bryta sig igenom den rödsvarta backlinjen och skapa de heta lägena. Dessutom tog man alldeles för lång tid på sig i speluppbyggnaden vilket gjorde att Bournemouth kunde komma upp i press och stressa Casemiro med flera till misstag.
Varför det ser ut så här gång på gång är en svår fråga att besvara, men det ytterst anmärkningsvärt man inte ser någon form av positiva tendenser. En klubb som Manchester United ska inte behöva slita för att få med sig ett oavgjort borta mot Bournemouth, så enkelt är det. Visst, man kan skylla på den långa skadelistan, men den bortförklaringen håller inte enligt mig. Just nu pekar det mesta i fel riktning för ten Hag och tiden börjar rinna ut för nederländaren att få ordning på saker och ting.
2. Casemiro en skugga av sitt forna jag
Återigen fick vi se en brasse som inte kom upp i nivå. Casemiro såg loj och ointresserad ut merparten av matchen. Den före detta Real Madrid-spelaren var en högst bidragande orsak till att United hade stora problem centralt då, Bournemouth gång på gång kunde spela sig igenom. Hans mittfältspartner, Kobbie Mainoo, har tyvärr inte fysiken och får det kämpigt när Casemiro inte har dagen och det syntes i lördagens match. Det är beklämmande att se hur pass snabbt det gått för 32-åringen att tappa i nivå. Förra säsongen var han en av premier leagues bästa mittfältare, men just nu är han inte närheten av det. Mittfältaren ser mätt och omotiverad ut och det gör tyvärr att Uniteds spel blev lidande mot Bournemouth.
3. Backlinjen blandade och gav
Delar av defensiven stod för en stark prestation mot Liverpool. Men i lördagens match inledde backlinjen svajigt. Ytterbackarna Diogo Dalot och Aaron Wan-Bissaka hade det kämpigt mot hemmalagets kvicka och tekniska yttrar och blev rundade gång på gång. Harry Maguire och Will Kambwala såg otajmade ut och hamnade fel positionsspelet. Som jag tidigare var inne på fick bjöds Adoni iraolas manskap på en del ytor. Enligt mig berodde det på att backlinjen inte satt ihop. Det två målen Bournemouth gör är på grund av svagt försvarsspel. I den här matchen tycker jag Willy Kambwalas orutin tyvärr lyser igenom då han hamnar i många jobbiga situationer, även om han spelar upp sig i den andra halvleken tillsammans med Maguire. Att detta inte är den ordinarie backlinjen är tydligt och förhoppningsvis börjar de defensiva nyckelspelarna komma tillbaka snart, för just nu är det för svajigt i försvarsspelet.
4. André Onanas kurva fortsätter att peka uppåt
I den positiva vågskålen hittar återigen André Onana som börjar växa ut till en stabil sista utpost efter en minst sagt svajig inledning på säsongen. Kamerunaren höll kvar United i matchen och stod för flera klassräddningar, då han visade prov på kvicka reflexer. Jag tycker även att han styr Maguire och Kambwala på ett föredömligt sätt och kontrollerar straffområdet då Onana flertalet gånger går ut plockar ner höjdbollar. Jag har tidigare varit tveksam till om 28-åringen är tillräckligt bra för att vara förstemålvakt i ”The Red Devils” men den här våren har han verkligen motbevisat mig. Som jag tidigare nämnt var defensiven skakig, men Onana skänkte viss lugn och visar att det är han som ska stå mellan stolparna även nästa säsong.
5. Bruno Fernandes bär bindeln med värdighet
Offensiven i Manchester United hade en minst sagt tung kväll. Men det var en spelare som återigen levererade nämligen lagkapten Bruno Fernandes. För tredje matchen i rad hamnade portugisen i målprotokollet och totalt har Unitedkaptenen gjort åtta mål i ligan. Tidigare har det varit diskussioner i supporterled om Bruno är värdig att bära bindeln, men jag tycker att med tydlighet visar att han förtjänar den med tanke på senaste tidens prestationer. När de flesta offensiva spelarna ser trubbiga ut kliver mittfältaren fram och presterar, precis som en lagkapten ska göra. Dessutom gör han mycket arbete i det tysta, vilket är beundransvärt. Bruno är en av få spelare som kan lämna Vitality Stadium med huvudet högt och visar att han fortfarande brinner för klubben.
Vad är era tankar om krysset? Hur ska United hitta tillbaka på vinanrspåret igen? Skriv din åsikt i kommentarsfältet men tänk på att hålla god ton!
GGMU
