Head 2 Head - Norwich
Norwich är ett utav de få lag som har haft den äran att besegra Manchester United under ligasäsongen, Hughtons mannar var faktiskt det senaste laget att lyckas med bedriften att sno samtliga poäng från ligaledarna. På lördag besöker Norwich Old Trafford, Manchester United är måna om att historien inte upprepas. Inför mötet har vi tagit kontakt med motståndarredaktionens Dennis Andersson för att reda ut ett och annat.
I Unitedredaktionens podcast ”Stretford Empire” fördes häromveckan en diskussion om en ovanlig företeelse beträffande Manchester United; diskussionen rörde förluster. Som röd supporter tenderar man ofta att skylla på att det egna laget gjort en dålig match då en förlust inkasserats, att motståndarlaget spelade bra är inte en fullgod förklaring. Med detta i bakhuvudet – vad var det egentligen som hände då Norwich slog ligaledarna i november?
Dennis:
Norwich stod i höstens 1-0-vinst för en mycket fokuserad och defensivt välpresterande insats. Centrallinjen med den storspelande John Ruddy i målet, mittbackarna Seb Bassong och Michael Turner samt de kopiöst hårdjobbande sittande mittfältarna Bradley Johnson och Alex Tettey ströp United’s kreativitet duktigt matchen igenom. Norwich kom till mötet med en fin växande form och var i matchinledningen inte sena att sno åt sig det där, för Norwich så avgörande, viktiga initiativet som ju delvis uppkom av att United till en viss procent underskattade kanariefåglarna. Ibland räcker det med ett par ynka procents underskattning och därmed en initiativbjudning för att ett litet putte-lag som Norwich skall känna att man kan tävla på lika villkor som ett världslag likt United. Fotbollens skillnader är inte större än så.
Offensivt imponerade sen en spelglad Wes Hoolahan stort matchen igenom. Wes inte bara överglänste Ryan Giggs på United’s centrala mittfält, Wes utklassade Giggs totalt. Med en uttråkad och tillsynes energilös Ryan Giggs som centralfigur förlorade United matchen på det så viktiga mittfältet och detta var i mina ögon matchavgörande. United som lagmaskin kom aldrig igång. Givetvis kan man inte lasta Giggs för all skuld till det, men frågan är om man någonsin tidigare sett 1000-mannen göra en slätare figur än den han gjorde på Carrow Road. Norwich segermål var en delikatess med vackert kombinationsspel som efterföljdes av ett precist Garrido-inlägg som knoppades i mål av Anthony Pilkington. Målet var vackert, och segern absolut inte oförtjänt. För att återkoppla till den ovan ställda frågans kärna så kan vi konstatera att Norwich givetvis gör en bra match och därmed gör United dåliga. Men samtidigt presterar inte Giggs, van Persie eller Hernandez på en acceptabel nivå. Så, vi vinklar svaret till att skrällen berodde på båda lagens prestationer och inte enbart den ensidiga faktorn. Det vackra segermålet kom till genom en bra prestation av Norwich, inte av en dålig prestation av United. Och det gav tre poäng.
Gustaf:
Fantastisk podcast det där, som blandar högt och lågt precis som sig bör. Till matchen mot Norwich så ja, var det väl egentligen precis det som hände, Norwich spelade bra. Man kom in i matchen med en klar bild av hur det skulle se ut och gav sig fan på att hålla det hela matchen igenom.
Samtidigt så presterade några spelare i Norwich på sina absoluta toppförmåga, framförallt målvakten Ruddy men även Hoolahan var extremt vass vill jag minnas. Sedan kan man säkert även prata om missade målchanser för Uniteds del, 12 hörnor t ex, men vem orkar gråta över spilld mjölk?
På tisdag möter Manchester United Real Madrid i en avgörande åttondelsfinal, således är chansen stor att nyckelspelare kommer att vilas mot Norwich. Gästerna har bara ligan att tänka på och Hughton har en relativt skadefri trupp att förfoga över, de intressanta nytillskotten Becchio och Kamara är säkerligen sugna på speltid. Vilken elva ställer ditt lag upp med på lördag?
Dennis:
I den blytunga segermatchen senast mot Everton ställde Hughton, i jakten på fler mål, upp med den för denna säsong sällsynta uppställningen 4-4-2, till fansens stora förtjusning. Hela säsongen har annars bjudit på en ensam Grant Holt på topp och med Wes Hoolahan i en fri trequartista-roll bakom. Denna defensivt kontrollerande 4-4-1-1-formation har ju pågående säsong stabiliserat Norwich defensiv generellt sett, men samtidigt fått målfabrikationen att hacka. I januarifönstret spetsade, eller breddade beroende på hur man ser på det, Chris Hughton truppen med två fysiskt starka anfallare och någonstans har man känslan av att Hughton nu anser sig ha material för att oftare spela med två rena anfallare från start. Championship-målsprutan Lucciano Becchio hämtades in från Leeds United och spännande Kei Kamara lånades in från MLS-laget Sporting Kansas City. Hur Hughton formerar laget på Old Trafford återstå att se.
Norwich har inget att förlora så att fortsätta med två anfallare och alltså en 4-4-2-formation vore intressant och spännande. Samtidigt så är det rimligt att det åter blir en 4-4-1-1-uppställning för att tighta till mittfältet och fokusera på riskminimering. Nyförvärvet Becchio har fått chansen från start de två senaste men inte riktigt imponerat i själva bollspelandet. Argentinaren är en killer i straffområdet och gör sig bäst i den delen av planen. På Old Trafford lär det vara viktigare att ha en centralt bollhållande Hoolahan framför de två sittande centrala fältarna än en Becchio lufsandes i det defensiva arbetet långt från målområdet. Kei Kamara gjorde ett kraftfullt mål i sitt dröminhopp senast och har med sin attityd och måldans redan blivit något av en favorit bland fansen. Kei ligger dock efter i matchtempo så någon starttröja mot United vore mycket överraskande. Däremot kommer definitivt Kamara att få speltid då han på sina två inhopp imponerat duktigt och varit en injektion. Så, laget ser gissningsvis ut enligt följande 4-4-1-1-formation:
Mark Bunn
Russ Martin, Michael Turner, Seb Bassong, Javier Garrido
Robert Snodgraas, Jonny Howson, Brad Johnson, Anthony Pilkington
Wes Hoolahan
Grant Holt
Gustaf:
Jag vill tro att det blir en skönt offensiv 11 men att man verkligen tar Real-matchen i beaktning. De Gea ska stå, inget snack om den saken. Men sedan ska det vara en 4-4-2 där kanterna ska prestera. Jag kan tänka mig att Rafael får starta i brist på alternativ, Evans&Smalling centralt och Evra till vänster, även om den sistnämnde skulle må bra av att sitta på läktaren med ett glas pastiff i handen.
Sedan får Valencia fortsätta jaga formen till höger, Anderson och Cleverley centralt och Young ute till vänster. På topp spelar Hernandez tillsammans med Rooney som behöver minutrar i kroppen innan tisdag.
Norwich tog i den senaste omgången en meriterande skalp mot det, i tabellen, betydligt högre placerade Everton. Laget har överlag stått upp bra mot lagen i ligans toppskikt och ”Canaries” har tagit poäng i hela 18 av säsongens 27 matcher. Vad är det som gör Norwich så svårslagna? Vad behöver United göra annorlunda jämfört med då lagen möttes i höstas?
Dennis:
Segern mot Everton var en moralisk käftsmäll och vansinnigt, vansinnigt viktig. Inhoppande Kei Kamara kvitterade Everton’s ledning urstarkt i den 84:e minuten på nick och kulthjälten Grant Holt fick återigen, efter lång måltorka, komma med i målprotokollet då han på Fergie-time i den 94:e minuten petade in 2-1 målet inför ett fullständigt kokande Carrow Road. Segern var den första på 9 ligamatcher så att beskriva vinstens betydelse behövs inte göras med mer än ett ord, ”livsviktigt”. Norwich är denna säsong mer svårslaget då Chris Hughton generellt sett har tightat till defensiven genom att han planterat en riskminimerande försvarsfilosofi i lagets attityd och utförande. Förra säsongens ”Paul Lambert-Norwich” var ett mer chanstagande och offensivt hungrigt lag som i sin ibland naiva uppsyn släppte in på tok för många och lättvindiga baklängesmål. Detta har Hughton sett till att ändra på genom dels en taktisk omdisposition till spel med en ensam anfallare och två defensivt inriktade sittande mittfältare, och dels genom värvningarna av mittbackarna Sebastien Bassong och Michael Turner. Dessa två har visat sig tillföra något som Norwich saknat under många säsonger, nämligen ett dominerande mittbacksspel.
United’s segerrecept på lördag måste kort och gott vara att ta matchen på allvar. Går man ut med full inställning och dominerar mittfältet skall man procentuellt sett ha en given trepoängare. United’s lagmaskin och individuella skicklighet är nivåer bättre än Norwich och allt annat än United-vinst vore en riktig praktskräll. Men, underskattning i kombination med ett United vilandes en massa storstjärnor där reserverna inte presterar tillräckligt kan alltid i fotbollsvärlden innebära svårigheter. Detta skrällscenario hoppas givetvis en inbiten Canaries-supporter på i lördagens, för vår del, hyperintressanta möte.
Gustaf:
Eller så ser man det som att det var deras första seger i ligan på 10 matcher och då kan frågan ställas om. Men Norwich är ett gediget gäng men kanske är man något för beroende av ett fåtal spelare. United ska se till att inte ge Hoolahan några ytor men framförallt våga ösa på framåt och få väck nollan så fort som möjligt från sitt målprotokoll.
Manchester Uniteds senaste förlust i ligan kom den 17e november, de rödas banemän då var talande nog Norwich. Kan Norwich stå för (ännu) en praktskräll på lördag – eller tar hemmalaget revansch och utökar sin obesegrade matchrad ytterligare?
Dennis:
Som sagt, allt annat än United-seger på lördag vore en storskräll, oavsett hur många spelare i den röda tröjan som vilas inför mötet med Real Madrid. Norwich kan alltid hoppas på en lag- och individuell prestation som är i närheten av max samtidigt som United underskattar motståndet och därmed underpresterar. Men ärligt talat är jag övertygad om att denna risk är minimal då två skitinsatser mot Norwich under samma säsong inte under några omständigheter är acceptabelt. United vill ha revansch och kommer att ta matchen på allvar. Jag ser en skrällchans som väldigt, väldigt liten. Men, bollen är klyschigt rund!! Lycka till.
Gustaf:
Jag är rädd för att det kan bli kryss den här matchen. Tankarna finns på tisdagens holmgång och Norwich kommer till matchen med starkt självförtroende, har det gått en gång går det säkert igen liksom. Så kryss blir det, 1-1!
