Manchester U - Arsenal
Inför: Manchester United – Arsenal
Suveräna ligaledarna Arsenal kommer på besök till Old Trafford på söndagskvällen. Det blir kanske inte samma typ av batalj som vid millennieskiftet men för en gångs skull är både Manchester United och Arsenal på gång, på samma gång. Ett litet arbetsprov absolut, men åtminstone om vi tittar till de senaste matcherna. Nu är det upp till bevis för att se vilka som kan haka på i toppen av ligan.
Manchester United:
Efter den katastrofala inledningen i ligaspelet gav den förlösande segern mot Liverpool rejält med vind i seglen, och efter det har det flutit på. Vid sidan av planen har truppen förstärkts och på plan har trepoängarna rullat in. Segern mot Liverpool var början på en segersvit – nåja, vi har ju inte vara bortskämda med positiva sviter senaste säsongerna så vi kan väl kalla det en segersvit – som i skrivande stund är tre matcher lång, och dessutom har det blivit två raka hållna nollor. Det hör inte till vanligheterna att kunna skriva det nuförtiden. 1-0 borta mot Southampton och i torsdags prickade Jadon Sancho i matchens enda mål borta mot Leicester, två segrar som tagit United från tabellavgrunden upp till en femteplats.
Trots tre raka segrar finns det mer att hämta i spelet, och då tänker jag särskilt på anfallsspelet. Vi var nog många som väntade oss ett United som skulle vara spelförande och bollhållande när ten Hag kom in, men hittills är det ett aggressivt presspel och snabba sylvassa omställningar som gett resultat.
Nu står Arsenal på andra sidan och då lär vi få se mer av just detta spel, en de Gea som inte chansar och sedan bollvinster för att snabbt såra ligaledarna. Tror det kommer passa United finfint. Med det sagt har förbättringar i det egna spelet också gått att se, något som kommer bli viktigt för att spela genom Arsenals linjer och vila med boll. Och även om man bara vill glömma förra säsongen så vann faktiskt United motsvarande möte med 3-2 då, att manövrera ut Arsenal har det klarat tidigare.
På skadefronten har ten Hag samma spelare att laborera med som mot Leicester. Det innebär att Anthony Martial ännu inte är redo för spel efter skadan mot Liverpool – men en annan Antony kan vi ändå få se. Nyförvärvet från Ajax är spelklar och lär finnas med i truppen. Bakåt har det sett stabilt ut och eftersom Luke Shaw och Aaron Wan-Bissaka båda är högst tveksamma till spel är det viktigt att Victor Lindelöf är tillbaka och konkurrerar.
Min startelva (4-3-3): De Gea – Dalot, Varane, Martinez, Malacia – Eriksen, Casemiro, Fernandes – Elanga, Rashford, Sancho
Motivering:
Som ni ser är det mer eller mindre precis samma startelva som startat de senaste matcherna, den enda skillnaden är att det är dags för Casemiro att få visa upp sig mer än bara genom ett inhopp. Brassen har varit i Manchester en stund nu och fått känna på PL-spel både mot Southampton och Leicester, och det är ju i just matcher som denna mot Arsenal han ska kunna bli någon form av tunga på vågen. Inte tunga på vågen genom att lura bort en motståndare och smeka in ett avgörande mål, men genom att skapa en stabilitet och trygghet centralt i plan som sprider sig i resten av laget.
Måste erkänna att jag var inne och fingrade på en kombination av Casemiro och McTominay – skotten har varit bra senaste matcherna – för att få ännu mer styrka och effektivt presspel, men landade i att både Eriksens och Brunos (trots alla bortslagna passningar) fötter kommer behövas.
Det går också att leka med tanken av Bruno på en kant, men farten som Sancho och Elanga kan bidra med värderar jag högt. Även om Rashford kanske inte är en ultimat nia har han gjort det helt okej där och när Martial är skadad och Antony inte varit med laget mer än en dag eller två blir de tre där framme självskrivna för mig. Självskrivna säger jag och är medveten om att målgarantin Ronaldo finns i truppen, men sett till att hela laget ska prestera får han finna sig i att ta plats på bänken – dels för att det inte finns någon anledning till att ändra ett vinnande koncept och dels för att jag inte ser honom passa perfekt i ten Hags sätt att spela.
Bakåt då, jo där har vi samma manskap som hållit rent två matcher i rad. Varane och Martinez hittar varandra bättre än jag vågat hoppas på efter så här kort tid och ytterbackarna bidrar med energi och är inte helt oävna med boll heller.
Ten Hag har hittat en elva som fungerar och hämtar in poäng och då finns ingen anledning att ändra om allt för mycket.
Arsenal:
Londonlagets säsongsstart är en monumental motsats till förra säsongens dito. Då var det tre raka förluster och Mikel Arteta började få slut på livlinor, nu är det fem raka segrar och spanjoren har verkligen fått fart på sitt lag. Det går så klart att säga att det är för tidigt att veta hur säsongen kommer landa för Arsenal och att det inte varit det allra tuffaste motståndet hittills, men vi om några vet att det inte finns några lätta matcher i ligan. Fem segrar på fem matcher imponerar oavsett hur man vrider och vänder på det.
Vad som ytterligare imponerar är att de lyckats karva fram sena segermål, mot både Fulham och Aston Villa kom segermålen när klockan började närma sig slutet. Det är ett lag i medgång vi har att göra med.
Mycket av den medgången kan tillskrivas rekryteringar och att Arteta nu fått tid på sig att forma truppen utifrån hans sett att se på fotboll. Gabriel Jesus och Oleksandr Zinchenko har kommit in från Man City och dessutom är William Saliba tillbaka från några år på lån. Alla tre har höjt kvaliteten och imponerat.
Dessvärre dras Zinchenko med en knäskada och ser ut att missa matchen, missar gör även Thomas Partey och Mohamed Elneny vilket kraftigt försvagar det centrala mittfältet. Än värre kan det bli om det visar sig att både Martin Ødegaard – ny lagkapten – och målvakten Aaron Ramsdale inte hinner bli spelklara. Beslut kommer tas så sen som möjligt, och undertecknad räknar med båda från start.
United verkar ha gått all in på Ant(h)onys och Arsenal i sin tur gör detsamma med Gabriels. Trion – Jesus, Martinelli och Magalhaes – har stått för sju av lagets 13 mål i ligan och i tre av matcherna har någon av dem prickat in det matchavgörande målet. Så oavsett hur skadeläget ser ut får United se upp när ”the Gabriels” ställer upp på plan och ska försöka snygga till Arsenals jobbiga facit med bara en seger på de 15 senaste besöken på Old Trafford i ligaspelet.
Trolig startelva (4-2-3-1): Ramsdale – White, Saliba, Gabriel, Tierney – Lokonga, Xhaka – Saka, Ødegaard, Martinelli - Jesus
Tre snackisar inför matchen:
1. En High 5 & 1 Falafel
”Känslan e min lön för mödan”, så inleder Chords Timbuktus låt En High 5 & 1 Falafel. Och det finns något i den raden och i låttiteln som jag känner passar in ganska bra på United just nu. Hur mycket falafel som äts i United är oklart, men jag är från Skåne och där är det inte helt ovanligt att man samlas kring något falafelhak. Och det är just det där att samlas kring något, att ge en high five, att pusha, att fira, som jag vill komma åt här. Känslan när ett mål görs eller när en boll rensas undan på mållinjen är det som är lön för mödan.
De senaste säsongerna har det viftats med armar och skakats på huvuden och laget har vikt ner sig både en och två och 100 gånger. Men de senaste matcherna har positiva känslor sprutat ur spelarna, något som kanske extra mycket exemplifierades när Diogo Dalot täckte ett inlägg mot Leicester och det firades som ett mål. Det kan så klart bli lite posering av det till slut, men jag tror ändå att det är oerhört viktigt och sänder signaler både i laget och upp på läktarna och hem till alla oss som sitter och tittar. Dalot ska ha mycket credd för att detta beteende skapats, tillsammans med Martinez, Varane och ett gäng andra.
Nu är jag spänd på att se om det kan fortsätta och hållas vid liv, kanske speciellt om det går lite emot och man hamnar i underläge. Det kan vara skillnaden på att hämta upp en match och att släppa in ett mål till och torska klart.
2. Oh yes, welcome to Manchester United…
Tror att ni alla direkt tar referensen i rubriken. Martin Tylers klassiska citat har man lyssnat på många gånger. Den gången följdes det av Anthony Martial när fransmannen hoppat in och avgjort i sin debut mot Liverpool. När jag sitter och funderar kring matchen mot Arsenal är det klart att det finns tankar kring om vi kommer få se något av nyförvärvet Antony. Och Antony leder tankarna till Anthony och… ja, ni fattar. Förutom namnet finns det fler likheter mellan Antony och Martial, båda kom till United ganska unga och besitter en lekfullhet och bolltalang utöver det vanliga. Så varför inte att Antony inleder på bänken och kommer in i andra halvlek och avgör?
Även om det inte blir exakt så är det spännande att få se vilken roll Uniteds nya nummer 21 kan spela redan nu. Han har just kommit till Manchester så mer än en plats på bänken är svår att se, men visst hade det varit roligt att se honom komma in och snurra bort Tierney och visa prov på vad vi får för den där miljarden.
3. Big man, little man
Här väljer jag helt ogenerat att haka på skribentkollega Johan från matchrapporten mot Leicester. Han såg ett mittbackspar som är det mest stabila United haft sedan firma Ferdinand-Vidic. Jag kan inte annat än hålla med om att det ser superintressant ut och deras sätt att komplettera varandra är som handen i handsken. Normalt sett är det anfallare man tänker på när det pratas om ’big man, little man’, men nu får vi börja prata om att det kan gälla mittbackar också. Det är ingen tvekan om att dessa två herrar ska fortsätta kampera ihop, och mot Arsenal ser jag dem som nycklar till framgång. Varane kan vinna det som kommer i luften (Martinez är inte helt oäven där heller) och Martinez tar hand om det som kommer längs marken (det gör ju Varane också). Arsenal har en uppsjö av snabba tekniska spelare och att då ha mittbackar som kan matcha det är nödvändigt. Martinez kvickhet gör att han hinner in i det mesta och Varanes fysik gör honom svårrubbad.
Det enda som egentligen oroar här är skadebenägenheten hos Varane. Nu är det tre matcher på en vecka och går han sönder kan vi få bekymmer framöver. Men nu är det fokus på denna matchen och då är det Varane och Martinez som sätter stopp för att Arsenal ska tangera deras säsongsinledning från 47/48 med sex raka segrar.
Tips: 2-1 (Fernandes, Eriksen – Saka)
Arena, datum och matchstart: Old Trafford – 4/9, 17.30
Turnering: Premier League, omgång 6
Stream: Viaplay, V Sport Premium
Vad känner ni inför matchen, vad kommer ni hålla koll på? Dela gärna med er i kommentarsfältet!
