Leicester - Manchester U0 - 2
Leicester City 0 - 2 Manchester United
Champions League – here we come! Ett disciplinerat Manchester United visade karaktär när man tog tre blytunga poäng borta mot Leicester i säsongens viktigaste match. Nu väntar lite välförtjänt vila innan det är dags att sopa hem Europa League.
Det märktes tydligt att matchens betydelse påverkade lagen inledningsvis. Hemmalaget valde något oväntat att ställa upp med en baktung 5-3-2-uppställning vilket krympte ytorna på mittfältet för Fernandes och Pogba. Solskjaers svar på Rodgers taktik var tydligt – försöka spela bollen på djupet bakom Leicesters wingbacks.
Första halvchansen skapade Rashford när han från vänsterposition en bit in på offensiv planhalva fann Greenwood i djupet med en fin boll men dennes nick gick ett par meter över ribban. Även Pogba lyckades finna ytor bakom backlinjen ett par, tre gånger där vi främst minns den lilla soloraiden med en fin skottfint och tunnel som sånär utmynnade i ett ledningsmål för Martial, men avslutet gick utanför via Leicesterben. På den efterföljande hörnan fick Rashford iväg en kanon rakt på Schmeichel efter att en andraboll studsat ut till engelsmannen.
Leicester då? Efter hand lyckades de flytta upp sin press och skapade flera gånger oreda i Uniteds straffområde. Iheanacho kom rättvänd ett par gånger och Tielemans var nära att med knapp styrfart på skottet biljardstöta in en hemmaledning. I takt med att hemmapressen ökade spred United uppspelen åt alla möjliga håll och det kändes flera gånger farligt när Matic och Pogba fick bollen felvända utanför eget straffområde. När Martin Atkinson blåste av första halvlek kunde man konstatera att matchtempot varit förhållandevis lågt och att Leicester hade bra koll på matchbilden i långa stunder. United hade svårt att hitta lägen mot en tight hemmamur förutom de gånger Pogba kom rättvänd med boll.
United rivstartade andra halvlek med en vass chans direkt. En fin djupledsboll av Matic till Martial, men fransmannens friläge avvärjdes i sista stund av högerbacken Justin som hindrade bortalaget från ett ledningsmål. United växte sakta men säkert in i ett snabbare passningsspel vilket avväpnade Leicesters press.
Hemmalaget stack emellan med nästa chans efter en inläggsfrispark från Tielemans som Vardy nickade i ribbkrysset bakom en stillastående De Gea.
Med halvtimmen kvar kapade Lindelöf Vardy stenhårt vid sidlinjen och synade en ostskiva från Atkinson. Med bägge mittbackarna varnade (Maguire tidigt varnad i första) spreds en obehaglig osäkerhet i backlinjen.
Strax före vattenpausen byttes osäkerheten ut mot en helt annan känsla. Greenwood bröt en sidledspass mitt på Leicesters planhalva och fick fram bollen till Fernandes som sin vana trogen redan tänkt ut nästa drag. På ett tillslag frispelade portugisen Martial som fälldes bryskt av firma Evans/Morgan och Uniteds 14e straff för säsongen var ett faktum. Bruno Fernandes klev fram på sitt karakteristiska sätt och hoppade in det livsviktiga ledningsmålet.
Efter kafferepet beordrade Rodgers omedelbart ett trippelbyte – in med Barnes, Gray och Praet. Den förstnämnde fick omgående ett läge efter ett inlägg från högerkanten. Felvänd mot mål fick han iväg ett halvdant avslut rakt på De Gea. United retirerade ner i skyttegravarna och hemmalaget kunde ta tag i taktpinnen men trots ett stort bollinnehav, skapade man inte mer än några halvchanser. Mot slutet blev frustrationen tydlig i hemmalägret när forne Unitedbacken Evans fick ett psykbryt och försökte sparka av benet på inbytte McTominay med ett solklart rött kort som påföljd.
Solen började skina och de flesta väntade på slutsignalen. Solskjaer såg nöjd ut på sidlinjen – han hade till och med kostat på sig att gräva fram några fiskpinnar ur frysboxen. Plötsligt bestämde sig Schmeichel Jr för att dela ut en tidig julklapp. Ett hårresande dribblingsförsök på den frysvara som hittats längst ner i källarfrysen – utskällde Jesse Lingard. Den forne landslagsmannen tackade och tog emot och kunde enkelt rulla in 0–2. Slutresultatet var såklart av akademisk betydelse, men inte för Lingard som med matchens sista spark fick göra sitt första och enda ligamål för säsongen. Ett på alla sätt passande avslut på Premier Leaguesäsongen 2019/2020.
Bäst i United: Paul Pogba och Bruno Fernandes
Mina tankar:
Idag handlade det inte om att se positiva intentioner i spelet eller att sätta ett spelsätt. Det handlade kort och gott om att ta tre poäng och säkra en plats i Champions League. Manchester United gjorde exakt det som krävdes av dem i säsongens viktigaste match, varken mer eller mindre. När vi så småningom sätter oss ner och summerar säsongen tycker jag att dagens insats väger tungt. Ole Gunnar hade förvisso satt sin startelva och hittat ett grundspel redan från och med uppehållet men det hade inte spelat någon roll om laget inte visat karaktär när det verkligen gällde. Det gjorde man idag och även om det satt hårt åt så var det egentligen inget snack, United var det bättre laget och en tredjeplats sitter riktigt fint med tanke på hur situationen såg ut innan jul. Bruno Fernandes har hyllats av alla och idag visade portugisen återigen klass trots att han gör en av sina sämre insatser spelmässigt. Först en lysande framspelningen till Martials friläge som föranledde straffen för att sedan iskallt förvalta densamma med vetskapen om att en miss skulle kunna få katastrofala följder. Den typen av mentalitet borgar för en ljus framtid på Old Trafford.
GGMU
