Liverpool - Manchester U7 - 0
Liverpool 7 – 0 Manchester United
Genomklappningarnas genomklappning. Manchester United förlorar rivalmötet med Liverpool och den största förlusten under Premier League-eran är ett faktum.
Sammanfattning:
Matchen inleds i ett högt tempo och spelet kantas av tuffa närkamper och två aggressivt arbetande lag. Detta medför att passningsspelet ofta blir hafsigt och slarvigt. Hemmalaget har bollen mest under kontroll men Manchester United kunde med sitt skickliga kollektiva försvarsspel hålla Liverpool från några riktigt klara målchanser. Gästerna såg vassa ut när man kom upp mot den sista tredjedelen, och hade till synes ganska enkelt att komma nära ett potentiellt ledningsmål. Bruno Fernandes nick och Marcus Rashfords försök på volley mellan två Liverpool-backar de kanske klaraste lägena under den första halvleken. Men något mål för Manchester United blev det inte. Istället är det Liverpool som tar ledningen i den 43:e minuten genom en fin aktion av Cody Gakpo, där han löper sig till en yta bakom Fred och fintar ner Raphaël Varane innan han borrar ner bollen lågt i David de Geas vänstra hörn. 1-0 således i paus på Anfield.
Läget skulle förvärras för gästerna tämligen omgående i den andra halvleken. Efter en felpassning av Luke Shaw blir det ett flipperspel nära Uniteds straffområde innan Harvey Elliot med en blandning mellan skott och passning finner en helt ren Darwin Núñez som med pannan enkelt kan nicka in 2-0 för Liverpool. Bara minuterna senare kom även trean. Detta efter en skicklig kontring där Mohamed Salah funnit Cody Gakpo som kyligt chippade i sitt andra mål för dagen.
Sedan börjar det fullständiga raset. Liverpool ångar på och rullar in den ena bollen efter den andra och när kvällens sista vissla var tagen stod det 7-0 på resultattavlan. Ett Manchester United i spillror tvingas lämna värsta rivalens hem förödmjukade på ett sällan skådat vis.
Startelvor (och byten):
Manchester United (4-2-3-1): de Gea – Dalot, Varane, Martinez (Malacia 77’), Shaw – Casemiro (Sabitzer 77’), Fred (McTominay 58’) – Antony, Fernandes, Rashford (Elanga 85’) – Weghorst (Garnacho 58’)
Liverpool (4-3-3): Alisson – Alexander-Arnold, van DIjk, Konaté, Robertson – Fabinho (Milner 79’), Henderson (Bajetic 78’), Elliot (Jones 85’) – Salah, Gakpo (Firmino 79’), Núñez (Jota 78’)
Statistik:
Resultat: 7-0
Målskyttar med assist: -
Bollinnehav (%): 60 – 40
Avslut: 18 – 8
Avslut på mål: 4 – 34
Hörnor: 6 – 5
Gula/röda kort: 2/0 – 3/0
Bäst i United: Lisandro Martinez
Fem tankar om matchen
1. Man lät grytan få börja koka
På förhand var jag inne på om man kanske för första gången på länge nästintill skulle kliva ut som favoriter på Anfield, med anledning av den fina svit man hade med sig i sina ryggsäckar. Även om det började bra och man inte såg ut att ha några större bekymmer med att hålla ett famlande Liverpool från målet, så lät man det som inte får hända just händ. Man fick Anfield att börja koka. Tre snabba mål när uret stod på 50’. Luft i Liverpool-spelarnas lungor, bensin till de på-eldande supportrarna och uttänjda smilband för Jürgen Klopp vid sidlinjen.
2. Vad f*n var det som hände egentligen?
Personligen tycker jag att man gör mycket rätt under den första halvleken. Att det kanske var ett något lägre utgångsläge än vad vi vant oss vid den senaste tiden kändes absolut helt väntat. Men trots detta så kom man ändå till bra chanser som med lite flyt kunde ha gjort att vi klev in i den andra halvleken med helt andra förutsättningar. Men att det sedan får rulla in sex bollar till i den andra halvleken, med de spelarna man har på planen är under all form av kritik. Det blir bara pinsamt.
3. Tog tröttheten ut sin rätt?
Att skylla ifrån sig är verkligen inte något jag vill göra för att försöka klingra mig ur en enskild insats. Men fick vi kvittot på det tuffa matchandet i denna match? Förstå mig rätt. Även om man hade spelat med två gipsade spelare idag så hade man inte tillåtit matchen att sluta 7-0. Men det fullständiga ras som vi fick bevittna kan jag inte förklara på något annat vis än att det måste ha varit tomt på alla energireserver hos samtliga med vit tröja på sig. Det är närmast ofattbart att rabbla upp namnen på startelvan och på fullaste allvar tro att det ska vara möjligt att en match får sluta på det viset. Men så blev fallet och jag hoppas att det är sista gången under min livstid som någon tvingas plita ner ett par rader med denna sanning som utgångspunkt.
4. Det finns ju en motståndare också
Även om de fick matchen precis dit man ville, så får man också motvilligt erkänna att motståndaren för dagen visade prov på en fotboll det var längesedan man såg dem göra. Utöver att det var en del mål som minst sagt såg billiga ut, så är det också många fina prestationer som leder till att man gör mål. Det var typiskt att det just skulle ske idag.
5. Vart tar det vägen nu?
Med tanke på den senaste tidens fina resultatrad, har man ju onekligen varit närmare och närmare en förlust. Men hur tar man sig an den här sortens förlust? Mot den största rivalen på bortaplan, efter att man till en början sett trygga och bekväma ut innan det fullständigt rasar ihop till en målmässig katastrof. Lyckas man skaka av sig detta kvickt? Eller har verkligheten börjat komma ikapp oss nu?
GGMU
