Manchester United och Sir Jim Ratcliffes eventuella framtid
Manchester United fortsätter att underprestera för jämnan. Men något glädjande, om än högst oklart, kan vara på gång och förhoppningsvis kan det innebära lite medvind för en gångs skull. Vart ska Manchester United egentligen ta vägen i en eventuell framtid tillsammans med Sir Jim Ratcliffe?
Redan i början av 2023 stod det klart att det fanns två huvudkandidater i jakten på att köpa Manchester United. Det stod slutligen mellan en av Storbritanniens rikaste män, Sir Jim Ratcliffe och Sheikh Jassim bin Hamad Al Thani från Qatar. Efter en segdragen process där det mest framstått som att Glazer-familjen förhalat processen i förhoppningen om att kunna kräma ur ännu mer från intressenterna, sägs det stå klart att SJR vunnit budgivningen – om än på ett högst märkligt och ifrågasättande vis. Rapporterna har under sensommaren och hela hösten som bekant gjort gällande att britten ska köpa loss 25 procent av aktieinnehavet för den nätta summan motsvarande 18,5 miljarder kronor.
Den snikna utsugarfamiljen fortsätter untyttja klubben
Här sitter vi nu. December har inletts, snart är det Lucia, jul och ett nytt år. Kommer Ratcliffes köp gå igenom innan dess? Det verkar faktiskt inte så. Hela tiden skjuts den officiella konfirmationen upp och ännu lyser han, som varit United-supporter sedan barnsben, med sin frånvaro i korridorerna. Oavsett om, när och hur övertagandet vinner laga kraft så sägs det innebära att hans 25 procent kommer att inkludera ett totalansvar för det sportsliga. Det innebär att han i händelse av en position i styrelsen beslutar vem, vilka och hur styrelse, ledarstab och trupp ska se ut.
Personligen är jag högst skeptisk till övertagandet i den form det framstår som att det kommer att ske. För mig är ett andelsköp ingenting som sker i en klubb av Uniteds dignitet. Och problemet med att Glazer-familjen finns kvar i periferin kommer fortsätta att vara högst närvarande. Detta gör mig arg, frustrerad och lätt illamående. För det jag, liksom de flesta av oss supportrar vill se, är ju en ägare med total kontroll över klubben, i sin helhet. Ett totalt köp snarare än att låta snikna amerikaner mjölka klubben på pengar som om det vore en mjölkkossa, i stället för att sätta klubbens bästa högst upp på prioriteringslistan. Detta kommer eventuellt kunna ske med Sir Jim Ratcliffe men orosmolnen försvinner inte från klubben för det i och med att amerikanerna, med sin snikna uppsyn, fortsatt sitter klistrade vid styrelsebordet.
Det har ryktats om att Ratcliffe, när han väl kliver in i Manchester United, ska investera 300 miljoner dollar i klubben. Det är absolut en hel del pengar, men den summan kommer inte att fixa problemen med Old Trafford som är mer eller mindre fallfärdigt på sina håll, ett Carrington som verkligen, liksom arenan, behöver ett ordentligt ansiktslyft, och en trupp som är helt felkomponerad. Det kan möjligtvis resultera i att man kan rekrytera en ny busschaufför. Pengarna som nämns är helt enkelt inte i den volym som krävs för att åtgärda alla fel, och vilka incitament finns då för britten att skyffla till ännu mer när han inte ens kontrollerar mer än just sagda 25 procent?
Vid ett eventuellt köp av aktierna så hoppas och inbillar jag mig att detta är ett led i ett framtida permanent övertagande av hela organisationen. I nuläget liknar den förhoppningen mest en fantasi. Jag ser inte hur Glazers ska vilja ge ifrån sig den enorma kassako de mjölkat sedan 2005. Varför skulle de? De bryr sig varken om fotboll, staden, fansen eller framgångar. De är kapitalister som främjar den personliga vinsten till varje pris - även om laget lider. Och så länge United fortsätter vara det globala varumärke som det är och kommer fortsätta vara så finns det ingen som helst anledning för dem att ge upp resterande 75 procent. Vi kan åtminstone tillstå oss att hoppas och drömma om motsatsen.
Vad måste förändras när SJR kliver in i Manchester United?
1. En ny sportslig ledning
Han behöver först och främst omorganisera hela den sportsliga ledningen. Det krävs att de som är involverade i det sportsliga också förstår sporten de sysslar med. Så har inte varit fallet sedan David Gills dagar. Jag ser gärna rekryteringar som Jean-Claude Blanc och Paul Mitchell som har ett fantastiskt track record i hur man bygger framgångsrika lag över tid där smarta investeringar och kloka spelarköp ligger till grund för en framtida framgång.
Blanc har till exempel tidigare varit president i det franska tennisförbundet, men det är främst som styrelseordförande i Juventus, en roll han klev in i 2009 efter Calciopoliskandalen, som han blivit mest känd för. En riktig sportfåne som förstår vikten av framgång och hur den byggs över tid. Han var en av de viktigaste pjäserna till att bygga upp det sargade Juventus som precis återkommit till Serie A efter degraderingen i och med spelskandalen 2006. Han byggde om hela organisationen och såg till att det blev en vinstdrivande pengamaskin samtidigt som klubben gjorde sportslig framgång på planen där man kammade hem otaliga Serie A-titlar, cuptitlar och nådde Champions League-final.
Paul Mitchell började arbeta som talangscout efter sin aktiva karriär och har därefter byggt upp sitt personliga varumärke som en av Europas mest aktade sportdirektörer. I Monaco byggde han ett otroligt lag som såg Kylian Mbappe ta sina första steg på den internationella scenen. Han har därtill även arbetat i Red Bull-organisationen för både Leipzig och New York. En organisation som bekant är i framkant vad gäller att fostra och förvalta unga spelare till att blomma ut till stora stjärnor.
2. Låt den nya sportsliga ledningen återta kontrollen
Jag vill se att den sportsliga ledningen återtar kontrollen som givits tränaren vad gäller investeringar i rekryteringar och försäljningar. Sedan Erik ten Hags intåg har det blivit tydligare än någonsin att det behövs mer än en tränares vilja för att hämta spelare som också lyckas i klubben. Jag vill i stället se en sportslig ledning som arbetar strategiskt med rekryteringar och scouting för att hitta rätt spelare oavsett vem det är, och det tillsammans med ledarstaben. Det måste finnas en balans och delegerande mellan tränare, övrig ledarstab och sportslig ledning för att rätt spelare ska rekryteras och säljas.
Det har under alltför många år gjorts köp som visat sig vara högst tveksamma. Bara de senaste åren kan namn som Antony, Sancho, Martial, Blind, Darmian, Maguire, Falcao och Di Maria nämnas, och fler finns det. Jag vill se en ledning som tar kontroll och ägandeskap över vilka beslut som fattas för klubbens bästa samtidigt som ledarstaben involveras i beslutsprocesserna. Inte tvärtom.
3. Bygg om - gör rätt
Sedan Erik ten Hags intåg har truppen byggts om och flera spelare har fått lämna Manchester United, vilket i sig är bra. Men alltför ofta ser vi hur mediokra spelare som sitter på monsterkontrakt inte kan skeppas i väg då ingen annan klubb är villiga att matcha lönemodellen. I flera fall är spelare inte heller villiga att ge upp de lukrativa kontrakten United varit så generösa med att överösa dem med genom åren. En sportslig ledning som rensar ut dödköttet och bygger långsiktigt är vad som behövs. Även här kommer den nya ledningen bli avgörande i framför allt rekryteringsfasen. Det handlar om vilka som hämtas in och för vilka pengar. Är spelare X värd summa Y? Sådana beslut är det som under så många år gäckat klubben då man inte förstått vikten av att de val som görs idag kan få konsekvenser imorgon. Och i de fall man inte lyckas få i väg en spelare så har man istället, systematiskt, utnyttjat klausuler och optioner i ett desperat försök att hinna hitta en ny klubbadress till sin spelare. Ett praktexempel är Jesse Lingard som gjorde ett succelån i West Ham, varpå de var villiga att köpa honom för 20 miljoner pund. Då sa Ole Gunnar Solskjaer nej och året efter, när kontraktet löpte ut, lämnade han gratis. Det är ett tydligt exempel där de avgörande besluten inte tagits av den sportsliga ledningen, utan i stället överlåtits till tränaren som tar ett beslut utifrån sin situation, som i slutändan framstår som idiotiskt. Detta måste upphöra och den nya sportsliga ledningen måste en gång för alla bygga om och bygga rätt från början.
Den första pusselbiten till en nödvändig förändring är förhoppningsvis snart på plats i och med Sir Jim Ratcliffes inträde i klubben och kanske är det bara är ett första litet steg till ett fullt ägarskifte. Bit för bit, aktie för aktie, pund för pund.
Vad tror du om det beryktade 25 procentiga övertagandet av Sir Jim Ratcliffe? Kan han vända organisationen helt och hållet, trots att Glazers är kvar? Vad behöver egentligen göras? Skriv gärna av dig i kommentarsfältet om dina åsikter och tankar.
