Startelvor

Manchester United

De Gea
Young - Bailly - Blind - Shaw
Carrick - Herrera
Lingard - Rooney - Martial
Rashford

Swansea:

Fabianski
Naughton - Fernández - Mawson - Kingsley
Britton - Sung Yeung
Ayew - Sigurðsson - Carroll
Llorente

Första halvlek

"Inte igen". Ungefär så - fast med en del hårdare ord - tänkte jag när den första halvleken inleddes med att Luke Shaw linkade ut. Med alla skador var det det sista Manchester United behövde och Mourinhos tankar lär ha gått i samma banor. Istället blev Valencia tvungen att avbryta sin vilodag och hoppa in.

I övrigt var halvleken en jämn match. Swansea hade några riktigt bra lägen att göra mål, framför allt Llorente och Ayew med några farliga skott. För United var det Lingard och Martial som kom till vassaste chanser. Spelmässigt var det även jämnt, där Swansea inledde starkt medan United snart tog över kontrollen.

Ett oavgjort resultat efter 45 minuter skulle således varit rättvist, men så blev det inte. På tilläggstid får en löpvillig Rashford tillslut en bra genomskärare, petar bollen förbi en utgående Fabianski, faller och får straff. Huruvida det var rätt domslut diskuterades snabbt, filmning då Fabianski drog in händerna men ändå delvis träffade. Oavsett vad - Kapten Wayne Rooney placerade säkert in 1 - 0 och United avslutade därmed halvleken i ledning.

Andra halvlek

Precis som i den första halvleken inleddes halvleken med en skada. Denna gång var det med ännu hårdare ord jag såg Bailly linka ut, skadad och ersätt av Darmian. Jag - och säkerligen även Mourinho - undrar ifall detta verkligen är sant?

Nåväl, resten av halvleken då. Spelmässigt sjönk kvalitén som så ofta i fotboll i den andra halvleken. United såg ut att försöka spela av matchen, vilket straffade sig när Swansea fick en frispark strax utanför straffområdet. Därifrån slog Sigurðsson in bollen i mål och fastställde det blivande slutresultatet på Old Trafford.

Matchen

Dessa förbannade kryss. Dessa förbannade, förbannade kryss. Visst skulle detta resultat i någon mån kunna vara okej, med tanke på skadeläget, det tighta spelschemat osv. Men när det är så här det sett ut hela säsongen - även när skadeläget och spelschemat varit mer gynnsamt - blir man frustrerad, besviken och lämnar matchen med en känsla av hopplöshet. 14 kryss - plus ytterligare två skador - säger allt om denna säsong.

I nästa Premier League-match väntar Arsenal borta och sedan är det dags för Tottenham - även de borta. Att vi med alla dessa skador, detta oinspirerade anfallsspel och trötta ben efter Europa League ska klara av att ta en topp fyra plats på egen hand är för mig otänkbart. Som det känns nu står vårt hopp till att de andra, framför allt Liverpool, även de slarvar bort poäng. Dock ser deras spelschema betydligt bättre ut än vårt.