MUWomen’s Barmy Army: Januari
Det nya året har blandat och gett. Ett inställt derby, förlust i ett annat men avancemang i ligacupen bland annat. Häng med här så kikar vi på hur januari månad sett ut. Vi bekantar oss dessutom lite extra med målvakten Mary Earps.
Några dagar in på det nya året körde Women’s Super Leauge igång igen efter att ha haft juluppehåll. United som försöker hänga på de tre topplagen började året med att mönstra bästa laget mot segerlösa jumbon Bristol City hemma på Leigh Sports Village. Enligt plan tar United tag i matchen direkt, och Bristol ligger lågt med sin fembackslinje. Det kommer några farliga inlägg från Leah Galton till vänster och Amy Turner till höger, men den sista kvalitén i avslutsmomentet saknas.
Och när United har svårt att lösa upp det låga Bristol-laget och börjar se lite frustrerat ut sticker gästerna upp och tar ledningen. Det är 18-åriga anfallaren Ebony Salmon, som tillhörde United under förra säsongen, som på egen hand vänder bort Abbie McManus och placerar in bollen mellan benen på Mary Earps. Bristol får matchen precis dit man vill, man tar tid på sig, vinner lite dueller, stoppar upp United som i sin tur saknar en del fart i det man gör.
Det skulle dock komma gyllene lägen för hemmalaget. Jackie Groenen kommer fri men får se sitt avslut räddas, och Lizzie Arnot lyckas pricka ribban från en meter på returen. Groenen får sedan ett nytt läge men avslutet går precis utanför innan Ella Toone styr ett inlägg från höger i stolpens insida i matchens sista minut.
Det ville sig inte för United, man har svårt att få igång spelet som vi tidigare sett och så har man verkligen inte marginalerna med sig. En rejäl plump i protokollet oavsett.
Istället vändes blickarna och tankarna mot kvartsfinalen mot Brighton i ligacupen. Inför matchen sa Casey Stoney så här till MUTV: ”Vi är fortfarande tidigt på vår resa, men att vinna troféer är viktigt. Det är stöpt i Uniteds historia att vinna och damlaget vill inte vara annorlunda.”
Efter 4-0 segern i ligan lagen emellan gick United in i kvartsfinalen som favoriter. Vi ser några ändringar i startelvan, men det är två vana stratspelare som kombinerar till första målet. När en hörna från vänster kommer tillbaka ut till Katie Zelem hittar hon Abbie McManus som dröjt sig kvar vid bortre stolpen, och mittbacken stöter in sitt första mål i United-tröjan. United är sedan ytterst nära att öka på ledningen i första halvlek när en ny Zelem-hörna når Jess Sigsworth, men nicken går i ribban.
United har ganska bra kontroll på matchen i perioder, även om Brighton ställer till en del bekymmer. Och i andra halvlek får gästerna straff när Amy Turner lite klumpigt kastar sig in i en andrabollsduell. Mary Earps luras åt fel håll men denna gång är det Uniteds tur att ha målramen på sin sida och straffen dunkas i ribban.
När sedan Zelem hittar Sigsworth till höger i djupet som i sin tur hittar Jane Ross med ett lågt inlägg som hon elegant vinklar in till 2-0 känns matchen avgjord.
Brighton får sin andra straff och hinner reducera innan matchen blåses av, men United lyckas hålla ut och ta sig vidare till semifinal även om man under perioder gjorde det onödigt svårt för sig. Men det är resultatet som räknas.
Sen var det tillbaka till ligan och match mot Tottenham. Om spelet hackat lite senaste matcherna fick vi se ett United med full fart och Spurs hade svårt att ta sig ur egen planhalva i dimman på Leigh Sports Village. United vinner tillbaka bollen snabbt, Zelem styr spelet centralt och Galton kommer i våg efter våg på vänsterkanten, men bollen vill inte in.
Dimman la sig tyngre och den vita bollen byttes till en gul till andra halvlek. Oavsett färg på boll så fortsatte United i total dominans och med hög press.
Med dryga halvtimmen kvar dras Hayley Ladd omkull och det döms straff till United. Zelem lägger upp bollen, och som vi sagt så många gånger så finns det bara en utgång då. Hon rullar in straffen hur säkert som helst och United får äntligen det förslösande första målet.
Av bara farten gör Sigsworth mål efter en hörna några minuter senare. Men Spurs gav inte upp och kanske blev United lite för trygga i ledningen. Först kommer ett skott i ribba och sedan placeras ett friläge i stolpen. United kommer verkligen undan med andan i halsen här.
Katie Zelem punkterar matchen definitivt när hon smeker in en frispark över muren med bara några minuter kvar. Skönt för United att komma tillbaka på vinnarspåret igen och att lyckas hålla nollan.
Sista matchen vi har att rapportera från är den mot Manchester City i FA-cupens fjärde runda. Tredje derbyt lagen emellan för säsongen. United sätter som vanligt hög press från start, men det är City som har mer boll. Spelmässigt är det ganska jämnt, och City oroar inte United allt för mycket. I alla fall inte fram tills Abbie McManus hemåtpass blir alldeles för kort och Ellen White snor bollen och lyfter in 1-0 efter en halvtimme.
United håller ut resten av halvleken och försöker i början av andra ta sig framåt. När Groenen eller Ross vinner bollen högt skapas några farliga lägen, men avsluten går inte i mål. Istället är det City och White som gör det andra målet när hon placerar in ett inlägg.
Precis detta som är skillnaden på dessa lagen just nu, förmågan att sätta dit lägena när de kommer.
Med 20 minuter kvar visar inhopparen Lauren James sina kvalitéer när hon vänder upp och trycker in ett vänsterskott från distans och United är med i matchen igen.
Wow vad Jackie Groenen är viktig i pressen, och hela United pressar nu City. Minuterna efter reduceringen är McManus övertygad om att hennes skott gått över linjen, men domaren vinkar avvisande även om det ser ut som att bollen mycket väl kan ha varit inne. Men inget mål döms, och snabbt därefter kommer 1-3 lite väl billigt på ett distansskott.
United försöker hitta lägen och till slut styrs en hörna via en City-försvarare in till 2-3 med några minuter kvar och matchen lever igen. City gör vad de kan för att spela av de sista minuterna och United lyckas inte skapa mer än något skott från långt håll.
Skärpan i de avgörande momenten skiljer lagen åt och United lämnar FA-cupen redan här.
Månadens profil: Mary Earps
Vi fortsätter resan bakåt i banan och landar på målvakten Mary Earps. När Uniteds förstamålvakt Siobhan Chamberlain blev gravid och inte var tillgänglig för spel denna säsong behövde en ny etta komma in. Valet föll då på Mary Earps som i somras hämtades in från tyska giganterna Wolfsburg.
Earps föddes sjunde mars 1993 i Nottingham. Och även om hon är relativt ung för en målvakt har hon hunnit samla på sig en hel mängd med rutin.
Hon startade karriären i Leicester City och flyttades upp i a-laget redan som 16-årig. Från Leicester flyttade hon till Nottingham Forest, innan hon 2011 gick vidare till Doncaster Rovers Belles inför den första säsongen av Women’s Super League och började få spela en del matcher.
Från Doncaster flyttade hon till Birmingham City där hon gjorde Champions League-debut innan flyttlasset gick vidare till Bristol Academy 2014. Där blev det två säsonger innan laget åkte ur högstaligan, men Earps hade etablerat sig som en förstamålvakt och flyttade vidare till Reading. I Reading blev de snabb succé, och efter sin första säsong där kom hon med i årets lag som ligans bästa målvakt.
När sedan VfL Wolfsburg kom och knackade på 2018 var det självklart att anta den utmaningen. I Tyskland var hon med och vann Wolfsburgs tredje raka liga och cup dubbel. Men Earps fick ont om speltid i ett av världens bästa lag, så när United visade intresse i somras flyttade hon tillbaka till England.
Hon har tydliga mål med vad hon vill uträtta i United: ”Jag vill göra det jag kan och hjälpa laget så mycket det går för att ta sig dit vi behöver komma, vilket är att vinna troféer och vinna Champions League om något år. Det är något speciellt som håller på att hända här och vi kan bli en stor klubb, inte bara i herrfotboll utan även i damfotboll under lång tid framöver”, sa Earps till manutd.com när kontraktet var påskrivet.
Ja ni ser ju, Eaprs har trots att hon bara är 26 år gammal hunnit med en mängd olika klubbar och samlat på sig rutin från olika håll. Men det har inte alltid varit enkelt att slå sig fram som målvakt, och förutsättningarna har inte varit de bästa.
I en intervju med The Guardian berättar Earps: ”Det finns mer utbildade tränare nu. Jag hade inte en målvaktstränare hela tiden förrän jag var 18-19 år, vilket låter helt galet. Det kan fortfarande förbättras, men är mycket bättre nu.” Istället kollade hon på video på massor av olika målvakter och försökte lära sig: ”När jag växte upp gillade jag Joe Harts sätt att rädda bollar, hur Casillas hanterade frilägen och Pepe Reinas utsparkar var galna.”
Även om förutsättningarna inte alltid varit de bästa har hon tagit sig så här långt och spelat landslagsfotboll för England från u17 ända upp till A-landslaget idag. Redan 2014 blev hon uppkallad till A-landslaget men det dröjde till 2017 innan debuten kom mot Schweiz.
I somras var hon med i truppen som förlorade bronsmatchen i VM mot Sverige även om hon fick följa mästerskapet från bänken.
Utöver alla sina bravader på fotbollsplanen tog hon 2016 examen i Information Management and Business Studies från Loughborough University.
Och nog känns det som att United här kan ha hittat sin målvakt för många år framåt, och fortsätter hon spela som hon gjort denna säsong borde inte startplatsen i landslaget vara så långt bort heller.
Vad har vi att se fram emot?
Det vi allra först har att se fram emot är semifinalen i ligacupen, eller Continental Cup som den heter. Den spelas på hemmaplan mot Chelsea ikväll (onsdag 29 januari). Visserligen samtidigt som herrarna möter City i motsvarande cup, men den matchen är väl redan avgjord så varför inte fokusera på damerna denna kväll.
I den andra semifinalen möts Arsenal och Manchester City. Två verkliga stormatcher som ska ta fram två lag till finalen som spelas i Nottingham den 29 februari.
Och cupen är något som är viktigt för United: ”Vi vill sätta spelarna under press och utmana dem och cup-matcherna gör precis det, man måste vinna just den dagen. När vi har vår dag kan vi vinna mot alla, men vi måste göra det till vår dag oftare och mer konsekvent. Vi vill sätta United på kartan inom damfotbollen”, sa Casey Stoney till MUTV.
Nu finns en chans för just detta.
I ligaspelet väntar i tur och ordning Reading, Chelsea, Brighton och Everton under februari. Det är viktiga matcher om United ska kunna behålla fjärdeplatsen säsongen ut. Everton ligger på samma poäng just nu och Reading bara en poäng bakom. Upp till tredjeplatsen är det 14 poäng, men tabellen haltar en del. Till exempel har United fått två matcher inställda under december och januari.
Som ni kanske minns skulle United spelat derby mot Liverpool i januari, men Liverpool spelar på samma arena som Tranmere Rovers och vi såg ju alla hur den mattan såg ut i herrarnas FA-cup match. Så Liverpool-matchen och även en match mot Birmingham ska tryckas in i schemat under våren.
Precis som för herrarna är det ju januari och öppet transferfönster för damerna, och det har varit skytteltrafik mellan Manchester United och Sheffield United. Under hösten har 19-åriga Aimee Palmer varit utlånad till Sheffield United och gjort sex mål och fyra assist på 18 matcher där, och hjälpt laget till en andraplats i Championship. Nu kommer hon tillbaka till United för att slåss om en plats i laget.
I motsatt riktning går Mollie Green på lån. Hon gjorde 16 mål på 27 matcher förra säsongen och var en viktig bricka för avancemanget men har denna säsong bara fått lite minuter i ligacupen. Redan i andra matchen för sin nya klubb gjorde hon mål, och förhoppningsvis fortsätter det så.
Även 19-åriga målvakten Emily Ramsey förstärker Sheffield. Hon var skadad under större delen av hösten men är nu tillbaka, skrev nytt kontrakt med United och lånas ut för att få nyttig speltid i andradivisionen.
Vi önska både Mollie och Emily lycka till under våren!
Ett nytt kontrakt har även Leah Galton skrivit, som håller henne kvar i klubben över säsongen 2020/21, med option på ytterligare ett år. Till manutd.com säger hon så här: ”Jag är jätteglad över att förläng kontraktet med denna fantastiska klubb. Jag vill fortsätta utvecklas och bli den bästa spelaren jag kan. Vi har en fantastisk grupp här och våra ambitioner är stora.”
Under januari bröts två långa sviter. Mille Turner var skadad och missade matchen mot Brighton. Hon var den enda spelaren som spelat varje minut sedan Uniteds damlag startades förra hösten. Det stannade vid 43 raka matcher.
Även Ella Toone hade en liknande svit. Hon hade visserligen inte spelat varje minut, men hon hade startat eller blivit inbytt i alla matcher ända fram till och med matchen mot Tottenham. 45 raka matcher. I matchens sista minut fick hon en sen smäll och reagerade på ett sådant sätt att domaren gav henne direkt rött kort. Så nu får tjejerna börja om och bygga upp nya sviter.
Månadens spelare: Katie Zelem
Månadens mål: Jane Ross 2-0 mål mot Brighton, väldigt fint anfall cirka 2.35 in i klippet: https://www.youtube.com/watch?v=7wlAI-hfHoI
Månadens coolaste: Siobhan Chamberlain som fotograf. Även om hon är på mammaledighet så är hon nära laget och delar med sig av en massa härliga bilder från träningar och matcher på sin Instagram. Så in och följ henne.
