Lagbanner
MUWomen’s Barmy Army: Säsongsavslutning, del 2

MUWomen’s Barmy Army: Säsongsavslutning, del 2

Så är vi tillbaka och fortsätter grotta ned oss i Manchester Uniteds damlag. För att på riktigt förstå och utvärdera säsongen som varit behöver vi titta på spelarna – de som gjort det ute på plan. Med den andra och avslutande delen i säsongssummeringen knyter vi ihop säsongen 2023/2024, häng på!

I första delen av säsongssummeringen lades fokus på matcherna, resultaten och vad som gjorde att säsongen blev som den blev för Uniteds damlag. Nu riktar vi fokus mot spelarna, vi ser vem som varit bäst, vem som stått för årets mål och så betygsätter vi hela truppen – spelare för spelare. Inte nog med det, vi blickar också framåt mot nästa säsong.

Årets spelare: Millie Turner



Förra säsongen var Ona Batlle självskriven som Uniteds bästa spelare, lika tydligt är det inte i år. Lagets prestationer har inte nått upp till vad vi kan förvänta oss vilket också gjort att individuella prestationer inte stuckit ut på samma sätt. Men det finns några namn att bolla kring.
Ella Toone fick pris som årets spelare av supportrarna – inte helt oförtjänt, och hon är med i leken. Nikita Parris som med sina 16 mål blev bästa målskytt ska så klart kastas in, likaså bör Rachel Williams nämnas med sina viktiga mål – men där faller det lite på speltiden. Även Mary Earps kan nämnas, men mitt val landar på spelaren som nästan alltid finns framför Earps i straffområdet – Millie Turner.
Jag såg framför mig att om Aoife Mannion lyckades komma tillbaka i toppform skulle hon mycket väl kunna konkurrera ut Turner. När vi nu summerar säsongen nådde hon aldrig dit och oavsett om hon gjort det hade hon inte klarat av att ta Turners mittbacksplats. Uniteds defensiv har varit sämre denna säsong men Millie Turner har tagit kliv framåt – framför allt har hon slipat bort många av de misstag som dök upp då och då. Att United släppt in fler mål beror på att hela laget haft problem och att man inte klarat av att föra matcher på samma vis som tidigare, vilket i sin tur ställt större kvar på spelarna i de bakre leden. Där har Turner varit en viktig bricka för att hålla ihop allting, hon har stått för mängder av fina brytningar och varit otroligt viktig med sitt huvudspel. Ett huvudspel som även gett några mål framåt. Dessutom är hon viktig med sin bolltrygghet och hade faktiskt bäst passningsprocent av alla spelare i ligan.
Ska United ta nya steg framåt behöver man se över backlinjen, både spets och bredd – men om någon ska in och försöka ta Turners plats kommer det krävas mycket. Nu för tiden är hon dessutom med i engelska landslaget, något som bara borde ge mer självförtroende för att ta ytterligare kliv framåt.

Årets unga spelare: Maya Le Tissier


Lucía García, Maya Le Tissier och Irene Guerrero.

Gränsen för att kunna utses till årets unga spelare har brukat gå vid 23 år eller yngre, och det håller vi fast vid. Trots att det är en relativt hög ålder för att klassas som ung spelare finns faktiskt inte så många att välja på i Uniteds trupp. Melvine Malard var redan 23 år fyllda när säsongen drog igång, Jayde Riviere fyllde 23 i januari och någon månad efter fyllde Maya Le Tissier 22. Emma Watson skulle varit med i diskussionerna men eftersom hon drog korsbandet och inte kunnat spela försvinner hon bort. Grace Clinton är nyss fyllda 21 och kunde varit ett namn för priset. Men hennes kvaliteter har istället Tottenham – dit hon varit utlånad – fått glädje av, hon utsågs till årets spelare i London-laget.
Trots att prestationerna inte riktigt nått upp till förra säsongens blir valet av Maya Le Tissier som årets unga spelare ganska enkelt – hon utsågs tillsammans med Ella Toone till årets spelare av lagkamraterna. Mittbacken har spelat varje minut i varje match United spelat under säsongen – bara det är värt mycket. Hon har dessutom fortsatt visa prov på att hon är en mittback United kan bygga kring för lång tid framöver.
Trots en del svaga prestationer av laget har Le Tissier fortsatt stå för heroiska brytningar och hittat in med perfekta passningar genom lagdelar och dessutom bidragit med några mål framåt. Dessvärre har också lagets sämre spel gjort att Le Tissier hamnat fel lite oftare än vi är vana vid, en lite för stor vilja att stötbryta och kanske ett visst övermod i uppbyggnadsspelet. Men hon ska ha beröm för att hon hela tiden vill ta tag i taktpinnen och ta ansvar för Uniteds spel, nästa steg är att ytterligare förbättra förmågan att värdera situationer. Det såg vi att hon gjorde ypperligt förra säsongen och det kommer hon bara växa in i mer och mer – här har United en klippa, jag är övertygad om att vi kommer se henne vara en av ligans bästa mittbackar nästa säsong och att hon slår sig in som ordinarie i det engelska landslaget.

Årets mål

Här går det att gå åt olika håll, antingen kan mål väljas utifrån hur estetiskt snygga de är – men det är så klart subjektivt – eller så kan det vägas in att målet måste ha någon form av betydelse. Denna lista gör någon form av kombination. Egentligen hade den kunnat fyllas, och utökas, med bara Ella Toone-mål – hon har varit i en klass för sig med snygga mål – men nu har det ändå kokats ner till tre mål med lite variation.

Plats 3: Millie Turners 2-0 hemma mot West Ham. Dels är det ju ett magiskt avslut där hon vänder upp och skruvar in bollen i bortre krysset. Det som gör målet ännu snyggare är hur Turner själv sätter igång anfallet från mittbacksposition och sedan följer med hela vägen fram och får tillbaka bollen efter några fina kombinationer.

Plats 2: Melvine Malards kvittering hemma mot PSG. Det finns så klart snyggare mål än detta, men det finns inte många ögonblick som slår känslan när Malard slängde fram huvudet och kvitterade i första kvalmatchen till Champions League mot PSG. Allt var fortfarande möjligt, United hade kommit tillbaka i matchen och visat att de kunde stå upp mot ett av Europas bästa lag.

Plats 1: Ella Toones 1-0 mot Tottenham i FA-cupfinalen. Givetvis skulle förstaplatsen gå till något av målen från finalen där United bärgade sin första stora titel. Då är det självklart att det är Toones 1-0-mål som tar hem priset, det hade det kunna göra även om det inte var cupfinal på Wembley. Målet blev dessutom framröstat av supportrarna som säsongens mål.

Bubblare: Toones superskott mot Brighton, Williams nick i första segern någonsin mot Chelsea och Toones drömskott och Batman-firande mot Newcastle.



Spelarbetyg: Manchester United Women 2023/2024

När vi ändå utvärderar säsongen som helhet är det väl på sin plats att vi även utvärderar spelarnas prestationer – det gör vi bäst genom en klassisk betygsättning. Samma skala om används av Unitedredaktionen på SvenskaFans efter varje herrlagsmatch. Minst 90 minuter ska spelaren ha spelat under säsongen för att betygsättas – jag är både jury och enväldig domare.

1 – Sälj!
2 – Usel
3 – Underkänd
4 – Godkänd
5 – Bra
6 – Mycket bra
7 – Best

Målvakter


Mary Earps: 5
(Matcher: 29 Hållna nollor: 10 Insläppta mål: 38)
Skulle bli utmanad på riktigt för första gången i United, men när vi summerar stod hon alla matcher utom de i ligacupen. Fortfarande en målvakt i världstoppen som stått för flera superräddningar, men aningen fler misstag i takt med att Uniteds försvar svajat.

Phallon Thullis-Joyce: 4
(Matcher: 4 Hållna nollor: 2 Insläppta mål: 3)
Dyraste målvaktsvärvningen genom tiderna fick fyra matcher i ligacupen, det var allt. Visade fina tendenser under ett väldigt litet arbetsprov.

Försvarare

Maya Le Tissier: 5
(Matcher: 33 Mål: 2 Assist: 1)
Spelade varenda minut i varenda match under säsongen, bara det är imponerande. Visar fortsatt prov på hög klass men har denna säsong gjort en del misstag och inte uppvisat samma trygghet som säsongen innan.

Millie Turner: 6
(Matcher: 31 Mål: 2 Assist: 1)
Tagit kliv och imponerat i mittlåset med sitt huvudspel, sin fysik och sitt pådrivande. Är också alltid ett offensivt hot på fasta situationer – tagit sig in i engelska landslaget.

Hannah Blundell: 4
(Matcher: 33 Mål: 1 Assist: 2)
Involverade i alla matcher och fått spela både höger- och vänsterback. Såg ett tag ut att kunna vara med i diskussionen om årets spelare men tappade fart mot slutet där bristen på alternativ gjorde att hon nog spelade lite mer än hon borde.

Jayde Riviere: 4
(Matcher: 22 Mål: 0 Assist 3)
Fick säsongen upphackad av skador men visat prov på fart och energi. Har kvar att utveckla sin defensiva positionering och slutprodukten i offensiven, men lovande första hela säsong i United.

Gemma Evans: 3
(Matcher: 19 Mål: 0 Assist: 1)
Kan kännas hårt med underkänt, men Evans var aldrig tänkt som någon bärande spelare. Skadan på Gabby George gav henne mer speltid, men det blev uppenbart att hon inte riktigt hänger med mot bättre motstånd.

Gabby George: 4
(Matcher: 4 Mål: 0 Assist: 1)
Inledde säsongen som given vänsterback, men drog korsbandet redan i fjärde matchen. Starten lovade gott men sedan fick vi inte se mer.

Aoife Mannion: 4
(Matcher: 7 Mål: 0 Assist: 0)
Tre starter och några inhopp, fick fylla upp som högerback några matcher när det skulle stängas till defensivt. Gjorde det okej men inte hittat tillbaka till toppform efter långa skadefrånvaron.

Mittfältare

Katie Zelem: 5
(Matcher: 32 Mål: 3 Assist: 10)
Everpresent och viktig ledare för United som kapten. Den fina högerfoten gav många assist, men Zelem får det tufft mot bättre lag där snabbheten inte räcker till. När hon har rätt komplement vid sin sida är hon en stor tillgång.

Ella Toone: 6
(Matcher: 33 Mål: 8 Assist: 9)
Förväntningarna är kanske orimligt höga på Toone, men denna säsong var ett steg i rätt riktning från förra. Flera avgörande mål och prestationer, har dock en tendens att försvinna ur matcher lite för ofta trots gedigen arbetsinsats.

Lisa Naalsund: 5
(Matcher: 27 Mål: 5 Assist: 6)
Matchades märkligt hackigt i inledningen men avslutade säsongen som ordinarie. Tvåvägsmittfältare med poäng i kroppen, mer att ta av i passningsspelet och defensiven.

Hayley Ladd: 4
(Matcher: 17 Mål: 3 Assist: 1)
Tappade sin startplats – kanske borde hon spelat mer – och var ett komplement på mittfältet, fortsatt stark defensivt men gjorde inget större avtryck under säsongen.

Hinata Miyazawa: 4
(Matcher: 17 Mål: 1 Assist: 1)
Fina tendenser under inledningen där hennes snabba fötter och smarta lösningar i kombinationsspelet blev en stor tillgång, men gick sönder och missade flera månader. Väl tillbaka blev det mest inhopp mot slutet. Sparkapital till nästa säsong.

Irene Guerrero: 3
(Matcher: 7 Mål: 0 Assist: 1)
Skadad och sedan knappt fått spela. Skinner menar att det krävs mycket för att lära sig Uniteds spel och ligan i England, men vi har inte fått se Guerrero testas. Något fint inhopp men alldeles för lite speltid för att kunna utvärdera.

Anfallare

Nikita Parris: 6
(Matcher: 30 Mål: 16 Assist: 2)
Mattades visserligen mot slutet men denna målskörd såg jag inte komma. Fick överraskande mycket speltid som nia och visade där toppklass i avslut – och ett riktigt fint huvudspel. Från utskälld till skyttedrottning.

Leah Galton: 4
(Matcher: 27 Mål: 3 Assist: 4)
Alltid gedigen arbetsinsats men sviktat i form och inte alls fått till den offensiva slutprodukten. Vi vet kvaliteten hon besitter, men detta var en mellansäsong.

Lucía García: 5
(Matcher: 32 Mål: 8 Assist: 3)
Energisk och alltid farlig offensivt, men beslutsfattande behöver bli bättre. Gjort avtryck både från start och som inhoppare, krönte säsongen som matchens spelare i FA-cupfinalen.

Geyse: 4
(Matcher: 26 Mål: 2 Assist: 3)
Fick spela ur position till en början men från kanten har hon ofta blixtrat till och kan ta sig förbi vilken motståndare som helst. Tyvärr har det lett till alldeles för lite slutprodukt och poäng. Höga förväntningar och hon besitter allt som krävs, måste få ut mer av det.

Melvine Malard: 4
(Matcher: 29 Mål: 7 Assist: 3)
Inledde på en kant fast hon är klart bäst centralt. Alltid ett hot med sin styrka och målfarlighet, men haft svårt att cementera en ordinarie plats – startade bara hälften av ligamatcherna. Med mer förtroende kunde det blivit ännu bättre.

Rachel Williams: 6
(Matcher: 31 Mål: 11 Assist: 2)
Trots bara två starter i ligan och några i cuperna är hon alltid en offensiv kraft. 36-åringen fortsätter imponera och blev näst bästa målskytt. Mål i både semi och final i FA-cupen, ultimat backup.



Blick mot nästa säsong

Manchester United vann FA-cupen, det är en sak som är säker – i den segern finns mycket att bygga på och mycket positivitet som följer med in till en ny säsong. Men United gjorde också en på tok för svag ligasäsong, det är en annan sak som är säker. Det måste förändras kommande säsong. Det är visserligen bara sex år sedan Uniteds damlag bildades, men Manchester United är en enorm klubb där förväntningarna ska vara att slåss om titlar varje säsong. För att ta sig – tillbaka – dit krävs en sommar utan snedsteg. Strategin måste vara tydlig, målen klara och valen genomtänkta.
Med Sir Jim Ratcliffes inträde i United har det andats nystart. Frågan är dock hur mycket fokus som kommer hamna på damlaget. Jag förstår att herrlaget är den stora kassakon och det lag som engagerar den absolut största delen av supportrarna – men det finns otaliga anledningar att satsa på damlaget. Att då inte närvara på Wembley när damlaget spelade hem FA-cupen mot Tottenham men sedan sola sig i glansen på samma arena när herrlaget besegrade Manchester City ger en inte helt bra smak i munnen. Då blir det än viktigare hur de nu väljer att agera i satsningen både på lång och kort sikt.

Ett första beslut är redan taget – Marc Skinner har fått nytt kontrakt. Många United-supportrar hade mer än gärna sett någon ny leda laget, och det går inte att påstå att kontraktsförlängningen skriker av förtroende. Ett år med option på ytterligare ett. I min värld visar det snarare att man inte riktigt vet vad man vill utan istället köper sig tid.
I viss mån kan jag köpa att man sätter strukturen uppifrån till en början och därefter kommer nyckelpositionerna närmst laget på plan hanteras, och att det kan få ta lite tid. Då finns en fördel i att behålla Skinner och noggrant utvärdera inför nästa sommar. Jag kan också tycka att det på ett sätt är rimligt att Skinner får en säsong på sig att bevisa att han kan ta laget tillbaka till toppen och upprepa titelstriden från förra säsongen och bygga vidare på FA-cuptiteln. En misslyckad ligasäsong skriver inte hela historien – men vid en ny svag säsong blir det garanterat ett adjö.

Efter förra säsongen lämnade både Ona Batlle och Alessia Russo, två tunga spelartapp. Denna säsong står United inför liknande bekymmer när det kommer till spelare med utgående kontrakt. Det största namnet är Mary Earps, en följetång som bara fortskrider. Att United under förra säsongen lät tiden gå och sedan inte lyckades förlänga med varken Batlle eller Russo borde gett en lärdom, men så verkar inte vara fallet. Att Earps kontrakt löper ut visste alla om, och att United – åtminstone i kommunikation utåt – vill behålla henne står också klart. Ändå står vi här med en säsong som tagit slut och inget nytt kontrakt är påskrivet, det är helt enkelt för dåligt.
Mary Earps har själv uttalat sig om situationen: Det pågår samtal. Jag har bett klubben om vissa försäkringar gällande vad de försöker göra och vad de vill uppnå för att kunna ta ett beslut. Nu är det upp till klubben. Detta uttalande visar två saker, dels att det inte finns en tydlighet i vad United vill och hur de ska ta sig till toppen. Men också att Earps förmodligen ser sin framtid i en annan klubb, annars hade det väl varit löst vid det här laget.
Att United redan inför denna säsong planerade för livet efter Earps indikerades när Phallon Tullis-Joyce värvades in som den dyraste målvakten genom tiderna – svårt att tolka på annat sätt. Vad Earps är ute efter för försäkringar om framtiden går bara att spekulera i, men när United för andra sommaren i rad står i ett läge där etablerade toppspelare lämnar gratis är det ändå något i organisationen som behöver bli betydligt bättre.

Troligtvis kommer saker hända på målvaktsfronten, och skulle förstaspaden bli Tullis-Joyce lär vi inte behöva vara allt för oroliga. Däremot finns det andra delar i laget där frågetecken uppstår. Rykten gör gällande att Lucía García – som också har utgående kontrakt – varit i förhandlingar med United i flera månader och haft alla intentioner att stanna. Men mycket tyder nu på att hon kommer lämna. Hon har gjort ett väldigt stort avtryck – inte minst genom många mål mot topplagen, och denna säsong mål både i semin och finalen av FA-cupen. Återigen, att inte lyckas lösa förlängningar med spelare som vill stanna inger inget förtroende. Därutöver gör rykten gällande att det kan vara ytterligare något stort namn på väg ut – Katie Zelem, vars kontrakt också löper ut?
Oavsett om ryktena stämmer eller inte behöver United förändra bilden av att vara en klubb som tappar de bästa spelarna och istället vara klubben de bästa spelarna vill komma till och med näbbar och klor hänga sig kvar i.
Skadan på Gabby George – som förhoppningsvis är tillbaka till nästa säsong – blottade att bredden och spetsen i försvaret behöver förstärkas. Både mittback och ytterback kan behöva komma in, och även det centrala mittfältet skulle må bra av en riktigt tung pusselbit – tänk den skillnad Casemiro gjorde för herrlaget under hans första säsong i klubben. I offensiven behöver en tydlig nia identifieras, någon som kan vara en målgaranti. Chelsea har Sam Kerr och Mayra Rodriguez, Arsenal har Alessia Russo och Stina Blackstenius och Manchester City har Bunny Shaw – den spetsen behövs i United. Förhoppningen var att Melvine Malard skulle kunna bli den spelaren, och hon har visat prov på att kvaliteten finns. Men hon har varit i United på ett säsongslångt lån från Lyon och nu behöver beslut tas om pengar ska läggas på att få henne till United permanent. Lyxen med att behålla Malard är att hon också kan spela på en kant, att både behålla henne och värva in en riktigt vass nia är ingen motsättning – särskilt utifrån att García ser ut att lämna. Elisabeth Terland från Brighton skulle inte vara helt fel, till exempel.


Grace Clinton och Ella Toone.

Tidigare nämnda Gabby George kommer tillbaka från sin korsbandsskada, det gör även Emma Watson som ännu inte fått chansen att representera United i någon tävlingsmatch. Dessutom kommer Grace Clinton tillbaka från sitt succélån i Tottenham och spetsar till konkurrensen på det offensiva mittfältet. Även om United redan har Ella Toone och Hinata Miyazawa i de positionerna måste plats skapas för Clinton – hon är redo och kan mycket väl visa sig vara en nyckel för steg mot toppen.
Visst är det kul att spelare som Millie Turner, Ella Toone, Katie Zelem och Leah Galton varit med från första början och fortsatt är nyckelspelare i United. Men Marc Skinner måste lyckas integrera nyförvärv på ett bättre och mer effektivt sätt i det stora hela än han hittills gjort – det spelar liksom ingen roll hur många eller vilka nya spelare som kommer in om de inte får en tydlig roll och får chansen att visa upp det de värvades för att göra.
Det finns redan mycket kvalitet i truppen, kan United ha lite mer tur med skador och få in energi med något nyförvärv – spetsnyförvärv, inte bara utfyllnad med spelare som egentligen inte är tillräckligt bra – finns alla förutsättningar för en lyckad säsong. Nu – tråkigt nog – blir det inte heller något äventyr ute i Europa vilket innebär att allt fokus kan läggas på ligan och de inhemska cuperna.

En viktig sommar och en viktig säsong står för dörren, United kan inte låta lag springa förbi och ifrån. Efter säsongen som varit behöver United studsa tillbaka till toppen. Målsättningen måste vara att slå sig in topp tre igen – det är först när detta lyckas säsong efter säsong United kan kategoriseras som ett verkligt topplag. Då kan en plattform byggas inom damfotbollen som gör att man ses som en av de stora drakarna. För att nå dit krävs dels sportsliga resultat men även en organisation som hanterar damlaget på ett professionellt och fokuserat sätt.
Jag lever på FA-cuptriumfen och ser mycket fram emot kommande säsong – the only way is up.

Tack för säsongen 2023/2024

Då är vi i mål, detta är de sista raderna som skrivs i säsongsavslutningen för Manchester Uniteds damlag. En säsong som inte blev som vi tänkt eller hoppats, men en säsong som ändå avslutades med en FA-cuptitel och en säsong man kommer minnas. Jag vill rikta ett stort tack till er alla som hängt med och läst artiklarna i MUWomen’s Barmy Army under säsongen. Nu sätter vi punkt, laddar batterier och börjar så smått rikta tankarna mot nästa säsong – men först behöver vi en paus.
Sköt om er, tack och hej.



Har du missat första delen av säsongssummeringen hittar du den här!

Då var vi i mål, vad tänker ni kring spelarnas prestationer under säsongen? Och vad behöver hända till nästa säsong? Dela med er i kommentarsfältet!

 

Pontus Berg Nilssonpontusbn@hotmail.com@pontusbn2024-06-05 08:00:00
Author

Fler artiklar om Manchester U

MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt
Tre tankar och spelarbetyg efter segern mot Manchester City
Inför: Manchester City – Manchester United