Norwich - Manchester U0 - 1
Norwich City 0 - 1 Manchester United
Norwich City bjöd verkligen upp till dans hemma på Carrow Road, där gästande Manchester United inte alls fick spelet att stämma. Vårt fina bortalag kunde dock till slut få med sig alla tre poäng och en hållen nolla hem till Manchester. Och vet ni vem som avgjorde? Japp, rätt svar! Cristiano Ronaldo.
Sammanfattning:
Norwich City hade inför helgens Premier League-omgång gjort både minst antal mål och släppt in flest antal mål i hela ligan. Känslan var således att ett utvilat och pånyttfött Manchester United bara skulle åka ner till Carrow Road och plocka hem alla tre poäng. Men det visade sig att det skulle bli mycket tuffare än så.
En jämn och trevande första halvlek präglades av ett slarvigt United som aldrig riktigt fick till ett etablerat passningsspel. Rangnicks berömda gegenpress kändes otajmad, och det var många gånger som United-spelarna gick bort sig i defensiven. Men framförallt slarvade man bort enkla passningar, hastade iväg djupledsbollar och såg ofta osynkade ut i det offensiva spelet. Samtidigt stod Norwich City upp bra och gjorde det svårt för United.
Men med kvarten kvar ville en viss Cristiano Ronaldo, som varit ganska blek matchen igenom, kliva in i handlingarna. Plötsligt hade han ordnat straff, efter att ha blivit nerdragen i straffområdet, och kunde distinkt trycka in 1-0 till United. David de Gea stod sedan för ett par fantastiska, matchavgörande räddningar och blev tillsammans med Ronaldo stor hjälte.
Startelvor:
Manchester United (4-2-2-2): De Gea - Dalot, Lindelöf (Bailly 74’), Maguire, Telles - Fred, McTominay - Sancho (Greenwood 67’), Fernandes (van de Beek 88’) - Rashford, Ronaldo
Norwich City (4-1-4-1): Krul - Aarons, Hanley (Sorensen 21’), Kabak, Giannoulis - Gilmour - Placheta (Cantwell 70’), Rupp (Lees-Melou 76’), McLean, Sargent - Pukki
Statistik
Målskyttar (assist): Ronaldo
Bollinnehav (%): 47-53
Avslut (på mål): 11(5)-13(5)
Hörnor: 8-6
Gula kort: 1-1
Bäst i United: David de Gea
Fem tankar om matchen
1. Ett slarvigt passningsspel
Trots det fördelaktiga resultatet måste vi ändå erkänna att spelet inte alls såg särskilt bra ut. Uniteds slarviga passningsspel är det första som slår mig - det var under all kritik. Känslan är att spelarna inte kommit in i Rangnicks possession-baserade fotboll än, utan fortfarande har Oles mer ”direkta” spelidé i sinnet.
Bruno Fernandes symboliserade väl detta tydligast av alla igår. Portugisen slog bort mängder med bollar i lägen då United försökte etablera ett tryggt och stabilt bollinnehav. Under Ole var kanske spelidén mer att bl.a. just Bruno skulle försöka anfalla mer direkt, och därav passa framåt (mer på chans) istället för en riskfri passning i sidled. Här skar det sig verkligen igår, men det är något jag är övertygad om kommer förbättras i takt med att Ralf Rangnick får spendera mer tid med spelarna.
2. Presspelet sitter inte helt
På samma spår som ovan nämnt var det tydligt att Rangnicks presspel fortfarande inte riktigt har satt sig. Spelarna såg lite osäkra ut i förhållande till när de skulle kliva in i pressen, samtidigt som laget ofta inte såg synkat ut när man väl valde att gå för det. När United-spelarna istället gick in i pressen någon sekund försent och halkade efter lite, bjöd man Norwich på stora ytor.
Det fanns således situationer där United kom på mellanhand och blev bortspelade. Men återigen - vi ska komma ihåg att Rangnick bara jobbat med spelarna i tre (nja, typ två) matcher. Det är inte konstigt att presspelet inte satt sig riktigt ännu. Ge Rangnick några fler veckor med laget så ska det nog vattnas i våra munnar när United går upp i press.
3. Ronaldo och Rashfords (icke-)samspel
Tyvärr tyckte jag att Cristiano Ronaldo och Marcus Rashford inte alls såg särskilt samspelta ut i gårdagens match. Deras kombinationsspel såg osynkat ut, och det var ofta våra två forwards missförstod varandra. Det känns så otroligt synd, eftersom jag tror att deras kombinerade potential skulle kunna nå väldigt höga höjder. Det är två mycket kompetenta fotbollsspelare, med hjärtan som brinner för klubben, som skulle kunna komplettera varandra väldigt bra.
Men det har väl inte undgått någon att Marcus Rashford absolut inte nått sina högsta toppar sedan han kom tillbaks från skada tidigare i höstas. Vi vet alla vilken otrolig höjd vår egen Manchester-kille besitter, och nu måste Rangnick verkligen jobba med både tejp och klister för att spela ihop Rashy med Ronaldo. För om tysken får effekt på det anfallsparet tror jag att det kan rassla till ordentligt.
4. David de Gea och Ronaldo matchavgörande - igen
Jag vet, det börjar bli tjatigt. Men det jag tar med mig från gårdagens match är ändå, återigen, våra två utslagsgivande spelare: David de Gea och Cristiano Ronaldo. De Gea står för tre matchavgörande räddningar i den andra halvleken, där framförallt två är riktigt, riktigt vassa. Han inger återigen, likt de senaste matcherna, en sån oerhörd trygghet där bak. Och man är aldrig riktigt orolig med spanjoren mellan stolparna.
Samtidigt lämnar ett trögspelat och hackande Manchester United återigen en match med 3 poäng tack vare Cristiano Ronaldo. Portugisen spelar ännu en gång en utslagsgivande roll, där han både fixar straff och slår in densamma. Och likt de Gea är känslan samma gällande Ronaldo; man är aldrig riktigt orolig. Även om man knappt sett till honom under matchen, så smäller det plötsligt - och vår portugis har fixat tre poäng till United!
5. Oroande bilder på Victor Lindelöf…
Avslutningsvis var det obehagliga bilder som visades med 20 minuter kvar att spela. Victor Lindelöf stod plötsligt och höll sig för bröstet, och kunde inte fullfölja matchen. Det såg ut att röra sig om bröstsmärtor för svensken, och han försvann direkt ner i spelartunneln. Ralf Rangnick kunde efter matchen lämna förhållandevis lugnande besked till Sky Sports, där han meddelade att man genomfört en mängd tester på den svenska landslagskaptenen - och att allt verkar vara okej.
Men det är ändå obehagligt när spelare plötsligt får bröstsmärtor. Vi har ju sett det nyligen drabba t.ex. Daley Blind, Sergio Aguero och inte minst Christian Eriksen. Och då blir ju fotbollen direkt så brutalt sekundär. Vi får bara hoppas att Victor mår bra efter omständigheterna och kan återhämta sig utan större problem.
