Redaktionens tankar efter derbyt
Ett kokande Old Trafford tog emot Manchester United och dess lillebror City i söndagens derby. Matchen svarade upp till inramningen och när krutröken lagt sig stod de röda från Manchester som vinnare.
Inramningen och trycket på Old Trafford var fenomenalt, matchen likaså - vad tar ni med er från söndagens derby?
Kristian:
Vad finns det att inte ta med sig? Ja, det skulle vara första kvarten då - men i övrigt så var det en match väl värd att minnas. Stämningen från läktarna, prestationerna på planen och en rungande vinst mot lillebror är saker som jag definitivt kommer minnas ett tag framöver.
Gustaf:
Att segrarna mot Spurs och Liverpool inte bara var ett gott tecken utan att vi faktiskt är så här bra nu. Det har tagit tid men det har varit värt väntan och nu vill man ha ett så tätt matchande som möjligt för att få fortsätta njuta. Utöver det tar jag med mig känslan av att kunna tro på Champions League på riktigt!
Björn:
Känslan av att INTE vara helt fördärvad efter ett derby. Det har ändå på något sätt kommit att bli regel. City har haft ett så oerhört mentalt övertag under senare år, och att trenden nu är bruten - och det med besked - betyder oerhört mycket. När United går in till nästa derby i höst kommer jag givetvis att vara nervös, men jag kommer inte att vara livrädd. Någonstans tror jag att detsamma gäller för spelarna, om än inte på samma skala. De är rimligtvis inte lika mentalt svaga som undertecknad.
Louis van Gaal verkar äntligen ha fått ordning på United, och laget presterar nu fin fotboll kombinerat med att man faktiskt vinner matcherna. Vad är det ni anser att han gjort rätt på sistone?
Kristian:
Han skrotade trebackslinjen, började använda spelarna i rätt positioner och vågade hålla storstjärnor som Di Maria på bänken till förmån för mindre namnstarka lirare som Fellaini. Pusselbitarna har så sakteliga fallit plats, och just nu ser faktiskt Manchester United ut som ett pånyttfött lag. Hur mycket “hjälp” han fått av de skador/avstängningar som faktiskt tvingat honom till en del av dessa beslut låter jag vara osagt.
Björn:
Precis som Kristian är inne på så tror jag att mycket beror på att flera spelare har fått återgå till sina naturliga positioner, samtidigt som flera spelare har hittat fullständigt rätt i sina nya roller. Att Rooney är åter på topp, att Herrera äntligen fått kontinuerligt förtroende och att Mata har hittat rätt som falsk ytter är bara några av de individuella framstegen som har gjorts. Likaså är det ofantligt viktigt att triangeln på mittfältet (Carrick - Herrera - Fellaini) har klickat, och därigenom har laget fått en helt annan balans än tidigare. Och apropå balans - nog fasiken känns det som att laget som ett kollektiv har uppnått någon form av balans. Om det beror på att spelarna äntligen har förstått van Gaals filosofi, eller om det beror på något helt annat, är en fråga av marginell betydelse; så länge det funkar struntar jag i vilket.
Gustaf:
Han har gått tillbaka till grunderna. Det handlar inte om att försöka skapa någonting nytt för 112e gången i hans karriär. Istället har han satt sig ner och stakat ut den enklaste vägen till framgång kombinerat med hans syn på fotboll i stort. Det har resulterat i ett extremt kompakt lag som försvarar över hela banan på ett annat sätt en tidigare. Vi har ett rakare spel och utnyttjar spelarna på rätt positioner och med rätt uppgifter. Man kommer ganska långt med det om man har fotbollsspelare som tjänar 2 miljoner i veckan!
Ashley Young blev utsedd till MOTM och var sannerligen en viktig faktor i att United vände matchen och vann. Hur förklarar ni att han helt plötsligt hittat en sagolik form?
Kristian:
Två saker, självförtroende och förtroende från ledningen. Ashley Young har länge ramlat omkring på Old Trafford men den uppryckningen han stått för denna säsong är fantastiskt bra. Han jobbar hårt, lägger sig inte vid minsta närkamp och producerar dessutom poäng. Jag vill nog sträcka mig så långt som att säga att han är en spelare för Roy Hodgsons England igen.
Björn:
Att Young har återvänt från de döda kan vi i grund och botten ge van Gaal äran för. Young har uppenbarligen hela tiden haft kvalitén i sig, men till följd av ett bottenlågt självförtroende har han inte lyckats gräva sig ur det avgrundsdjupa hålet. Gymnastikläraren gav Ashley en röd väst och uppmuntrade honom att klättra upp via ribbstolen, och när han väl såg dagsljus var krisen avvärjd. Att Ashley har förvaltat möjligheten väl och höjt betyget från ett G till ett MVG ska han själv hyllas för.
Gustaf:
Självförtroendet så klart och det kommer från att han fått förtroende från van Gaal. Samtidigt så tror jag han stärkts av att hans enkla spel fungerat bättre än Di Marias något mer artistiska spelstil. Old Traffords publik uppskattar snygga finter men man uppskattar också spelare som tar sitt defensiva jobb, vilket Young gör.
Än en gång kunde vi hitta namn som Radamel Falcao och Angel Di Maria på bänken, och än en gång vann laget utan dem. Den förstnämnde lär inte bli kvar i klubben efter denna säsong, men å andra sidan lär inte klubben nöja sig med att “bara” ha Van Persie och Rooney som anfallare. Hur ska United agera för att få in dessa stjärnlirare i elvan igen då de, just nu, känns petade av betydligt formstarkare spelare?
Kristian:
Det är väl egentligen inget problem, snarare en enorm möjlighet för Van Gaal. Falcao lär försvinna, men en ny anfallare tror även jag att klubben kommer ta in. Men att spelare som Di Maria skulle få fortsätta nöta bänk när han träffar formen igen är högst osannolikt. Att då kunna ha formstarka spelare på bänken för att förändra matchbilder eller hoppa in vid skador/avstängningar är ingen annat än ett styrkebesked från klubben. The future is ours!
Björn:
Di Maria är jag inte det minsta orolig för. Det finns förvisso inte så mycket tid till att göra succé nu, säsongen är ju snart slut, men jag är fullständigt övertygad om att han kommer leva upp till hösten om inte annat. Vad det gäller Falcao ser det givetvis mörkare ut, men jag är ändå inte helt säker på att han försvinner till sommaren. Det är inte säkert att den ultimata anfallaren finns på marknaden i sommar, och om valen står mellan att behålla en - i grunden - kapabel spelare och att ta in ett nytt osäkert kort så föredrar jag det förstnämnda. Om det är ett reellt alternativ att behålla colombianen utgår jag från att han kommer att ges relativt mycket speltid under sluttampen av säsongen, dels för att boosta hans självförtroende och dels för att legitimera ett köp.
Gustaf:
Falcao var ett roligt men dyrt och misslyckat experiment, det är inte mer med det. Så länge det inte finns någon sanning i att hans framtid påverkar De Geas vilja att krita nytt, så är det bara att släppa tillbaka honom till Monaco. Di Maria kommer att hitta rätt, det finns inga alternativ. Om det sen blir på bekostnad av Young, Mata, Herrera eller Carrick får vi se men jag tror han kommer må bra av att få en ordentlig försäsong med klubben. Han har åldern på sin sida och att han skulle ha blivit så mycket sämre plötsligt än han var tidigare är helt orimligt.
Även om detta främst är tänkt att handla om United så måste vi ändå nämna lillebror. Vad är det som händer i City? Kommer de ens klara av en placering bland fyra bästa? Och sist, men inte minst, när ryker Pellegrini?
Kristian:
City är ju definitivt i fritt fall, och frågan är väl när de slår i botten. Det känns som en trupp som totalt saknar harmoni, och frågan är väl inte om Pellegrini tappat spelarnas förtroende. Yaya Toure ser ut att ha blivit 10 år äldre på bara en säsong, Kompany är ett enda stort frågetecken och David Silva ser inte alls ut som samma spelare som han varit. Det skulle gå att rabbla upp mer eller mindre hela truppen, men jag stannar vid dessa tre herrar. Pellegrini gör definitivt sina sista matcher som manager i Manchester City, och jag har t om varit inne på att han kommer ryka nu under slutspurten.
Björn:
Pellegrini ryker och om det blir vid säsongsslutet eller inte beror på hur de kommande två-tre omgångarna utvecklar sig. Förvärras läget kan det vara klokt av ledningen att försöka sig på en quick-fix, om inte får han ett “hedersamt” farväl i slutet av maj. Alldeles oavsett så tror jag att laget fixar topp-fyra. Problemen - spelare som har passerat bäst-före och underpresterande nyförvärv - kommer troligtvis att bestå, samtidigt så tror jag att flera spelare kommer att göra ett sista ryck och försöka få till ett värdigt avslut innan giljotinen faller vid säsongsslutet. Om inte annat har de alltid Sergio Agüero. Han kan lösa poängen som krävs på egen hand om det är så.
Gustaf:
City kommer fyra, Pellegrini åker och nästa tränare heter Benitez. Sen kommer City gå hyfsat bra i Champions League, gå bedrövligt i ligan och så börjar vi om igen.