Truppanalys 13/14: Backarna

Den (två minuter) äldre av tvillingarna Da Silva gjorde sitt livs utan tvekan bästa säsong under den föregående. Som för De Gea fick utvecklingskurvan sig en ordentlig skjuts för den unge brassen under Fergusons sista år i klubben; kanske berodde det på att han kunde lägga mer fokus på fotbollen när lillebror var på lån i London, kanske var det bara dags för talangen att börja blomma ut.

Hur som helst har den numera 23-åriga högerbacken på väldigt kort tid gått från en nervös och osäker yngling till en av ligans bättre högerbackar. Visst, han är fortfarande lite loj och ofokuserad i försvarsspelet, och han har det fortsatt svårt i luftdueller. Men han väger upp det lite oslipade beteendet med ett anfallsspel som är värdigt en brasiliansk ytterback av världsklass. Rafael är alltid ett alternativ ute på högerkanten och han gillar att runda motståndarnas backlinje för att måtta farliga inlägg, dessutom har han visat upp ett ruggigt skott som kan visa sig vara ett viktigt vapen när motståndarna tror att de börjar få koll på hur vi spelar och vi behöver något överraskningsmoment.

Storebror Da Silva är på inget sätt färdigslipad, och det är precis det som är så underbart att veta. Han kommer bara att bli bättre de närmaste åren – förhoppningsvis framförallt defensivt. Han har visat att han inte behöver konkurrens för att bli bättre och fortsätta vara motiverad, låt oss bara hoppas att han kan fortsätta bli bättre nu när han får det av både Varela och lillebror Fabio.

Betyg (1-5): 4,5

Guillermo Varela

 

Sommarens hittills enda nytillskott var en lite överraskande värvning av Ferguson – men med en viss portugis i åtanke så kanske vi inte skall bli förvånade – på en position som vaktas av dubbelgångarna Da Silva. Och jag måste erkänna att jag inte visste mycket om den unga Uruguayanska högerbacken, men det jag nu har kollat upp om honom pekar på att det kanske inte var en så konstig värvning ändå.

Varela representerade under sommaren sitt Uruguay i U20-VM och visade där upp en del av sitt register, som bör peka på den typ av spelare vi kan tänka oss att han är – men det är svårt att veta hur han kommer att spelas i United. Först och främst är han inte så mycket en typisk sydamerikansk ytterback som lägger störst krut på offensiven och tar defensiven som ett nödvändigt ont. Nej, för även om Varela gillar att ta sig framåt i offensiva räder så tar han dessutom ett stort defensivt ansvar och visade under sommarens turnering upp ett bra samarbete med resten av backlinjen och yttermittfältare för att hålla tätt bakåt på ett effektivt sätt. Det enda som kan tänkas vara negativt är hans tendens att vänta ut motståndarnas anfallare lite väl ofta, istället för att sätta press tidigt för att kunna förhindra inlägg och djupledslöpningar. Men vi skall komma ihåg att han är endast 20 år ung. Dessutom har han enligt rapporter förmågan att kasta riktigt långa inkast, vilket kan tillföra ännu en intressant dimension i vårt spel.

För att summera verkar Varela vara en bra backup åt tvillingarna Da Silva, förmodligen en konkurrent på sikt med tanke på Uruguayanens lite starkare defensiva kvaliteter. Men vi lär väl inte få se honom spela mycket denna säsongen om inte brassarna får problem på samma gång.

Betyg (1-5): 3

Fabio


Om storebror Da Silva hade sin bästa säsong hittills, kan man inte direkt säga detsamma om lillebror Fabios förra säsong. Lånet till QPR var tänkt att ge den unga brassen speltid och erfarenhet – vilket han absolut fick en del av med 18 framträdanden – men med facit i hand var det kanske inte rätt typ av lag att låna ut honom till. Inte om man ville ge honom en chans att utvecklas till en United-back att räkna med i framtiden. Kanske om man ville att han skulle bli en okej back som skulle skeppas till Sunderland efter några år på bänken, men jag tror att han har mer fotboll än så i sig. Från vad jag har läst mig till så gjorde Fabio ändå en hyfsad insats under våren i QPR, men han fick som sagt kanske inte den förberedelse han behövde för att kunna konkurrera om startplatser i United. Å andra sidan är det inte jättetjockt bakom Evra och Rafael, vilket borde kunna öppna för ett par cup-starter och inhopp när någon av de ordinarie går sönder eller behöver vilas. Dessutom kan lillebror Da Silva spela både på vänster och höger kant, vilket ytterligare höjer hans chanser till spel.

Det starkaste minnet jag har av Fabio är när de båda tvillingarna i en match mot Arsenal (tror jag det var) fick ta hand om var sin kant och satte full fart framåt. Det är en syn jag gärna ser igen, jag tror mycket på den tankeöverföringskraft som syskon – framförallt tvillingar – besitter och den positiva effekt det kan ha på lagets kemi i övrigt. Jag håller mina drömmande tummar för att det kan ske den här säsongen.

Betyg (1-5): 3

Patrice Evra

 

Efter några år av briljans har vi fått vänja oss vid en form som gått upp och ner som Balder på Liseberg, och i början av den förra säsongen kändes det som att vi verkligen skulle behöva en ersättare till fransmannen. Han började kännas seg och okoncentrerad allt oftare och slarvade allt mer. Men så hände något; kanske var det Büttner som gav Evra en liten spark i baken genom att visa att han inte var helt ohotad på sin vänsterback, kanske var det faktumet att målen började dugga tätare än någonsin – 4 på en säsong är stort, särskilt när de började komma via huvudet med tanke på hans ringa längd. Hur som helst kändes det som att det var en vändning på väg, och kanske var det det vi såg på allvar i Community Shield i söndags – den där pånyttfödde Evra som påminde oss om hans storhetsdagar. För herregud vad pigg han verkade vara, låt oss hoppas att han kan förbli det åtminstone denna säsongen och kanske även någon till efter det. Vi kommer att behöva det om inte annat. 

Med åren har vi sett vilken oerhörd högsta nivå fransmannen har, tyvärr kan han samtidigt halka efter ganska rejält i försvaret och stå för ganska pojkaktiga markeringsmissar som kan kosta en hel del. Låt oss hoppas att den fina inställningen och piggheten lever vidare från Community Shield och långt in på säsongen så att vi kan känna oss så där lugna över vår vänsterkant som vi blev bortskämda med i match efter match för några år sedan. 

Betyg (1-5): 4

Alexander Büttner

 

Holländaren är ännu en av Fergusons lite överraskande värvningar – det vill säga en relativt okänd spelare som värvades snabbt och utan några som helst föraningar. Men det är inte bara sättet han kom hit på som är lite förvirrande, Büttner är även svår att placera som spelare. Förhoppningsvis kan det bli lite mer klarhet under den kommande säsongen, men bilden jag har av honom är av väldigt kluven karaktär. Å ena sidan står han för en kaxighet och offensiv förmåga som absolut är välkommet i ett lag som United där backarna skall ligga högt upp och bidra i anfallsspelet. Men, å andra sidan har han varit mer eller mindre oduglig i försvaret, vilket är något jag hoppas att de hårdtränat på under sommaren och försäsongen för annars vågar jag inte titta på när Büttner tar markering på hörna, frispark eller vid en snabb kontring på hans kant… 

Vad jag har förstått var han tänkt som en backup för Evra, men med Fabio tillbaka i truppen ser jag mycket hellre honom ta sig an den uppgiften än denna oberäkneliga holländare. Så pass osäker blev jag efter att ha sett Büttner spela under förra säsongen, jag håller tummarna för att han kan bevisa att jag har fel känsla om honom. 

Betyg (1-5): 2,5

Chris Smalling

 

Den unga talangen Smalling är nu 23 år gammal och har dessvärre inte utvecklats riktigt i den takt som det talades om när han värvades från Fulham. Visst, det har inte varit lätt att slå sig in i mitten med Evans, Vidic, Rio och även Jones som bättre konkurrenter, så Smalling har fått spela en del på högerkanten för att täcka upp för Rafael. Det hoppas jag att han får sluta med, där hör han helt enkelt inte hemma. Det ger honom inte den träning han behöver för att bli en bra mittback, och nu när både Fabio och Varela finns att tillgå borde han inte behöva utsättas för det längre.

Jag måste säga att jag var en av dem som gillade Smalling när han fick chansen i början, men det visade sig bara vara den berömda nyhetens behag och det övergick snart i en oro för vad han skulle hitta på för dumheter härnäst. För maken till misstagsbenägen spelare får man leta efter, och det är inte acceptabelt som siste man i försvarslinjen. Å andra sidan vill jag minnas att jag tänkte samma sak om Jonny Evans för ett par år sedan, och av honom blev det ju folk till slut, så hoppet är kanske inte riktigt ute än för Smalling. Men han kommer att få det tufft i konkurrensen med ovan nämnda mittbackar, kanske blir det några cup-matcher och inhopp vid skador och dylikt. Om han inte visar upp något helt annorlunda väldigt snart.

Betyg (1-5): 2

Phil Jones

 

Efter den föregående säsongen där Jones fick rotera mellan mittback, högerback och defensiv mittfältare känns det som att det är dags att ge honom lite kontinuitet och låta honom spela på en och samma position lite mer regelbundet. Själv är jag lite kluven om vilket jag tycker han gjorde bäst, men det lutar åt mittback – med en liten notering om att han kan ställa upp på det defensiva mittfältet om så krävs, men han hör inte hemma där tycker jag. 

Med sin ringa ålder på 21 vårar är Phil Jones definitivt ett namn för framtiden, men han visar upp mer och mer mognad för var gång man ser honom spela och det som sägs om att han skulle kunna bli en framtida United-kapten känns inte helt långt borta. Han besitter en speluppfattning, styrka och balans som krävs av en riktigt bra back, och han drar sig inte för att slänga sig in i en tuff duell – vilket i sin tur mer eller mindre krävs av en brittisk mittback. Jag kan inte komma på något negativt med Jones, och han lär bara bli bättre.

Betyg (1-5): 4

Rio Ferdinand

 

För ett par år sedan såg det ut att börja närma sig slutet på Rios karriär; ryggproblemen hopade sig och därmed sjönk även formkurvan rejält. Men på något mirakulöst sätt har #5 återuppstått från de pensionerades gränsland och ligger nu på sin högsta nivå någonsin. Visst, han har tappat lite i fart, men vad jag minns har han aldrig varit så värst snabb. Och det han eventuellt har tappat i speed har han tagit igen mångfaldigt i speluppfattning och förmåga att leda och dirigera i försvaret. Det är inget annat än en fröjd för ögat att se honom leva ut hela sitt register och fullständigt dominera där framför De Gea. Som vi har behövt honom – och kommer att behöva honom mer än någonsin den kommande säsongen. Förhoppningsvis har han tagit del av Giggs knep för långa idrottskarriärer och kan prestera på allra högsta nivå även denna säsongen. I så fall ser det oerhört ljust ut för vår del – inte så mycket för motståndarna. 

Betyg (1-5): 5

Nemanja Vidic

"He comes from Serbia; He’ll f***ing murder ya."

Efter återkomsten från den svåra skadan har Vidic inte riktigt varit lik sitt forna storspelande jag, men att tro att han skulle det vore väl visserligen vara att tro att han var född på Krypton eller något i den stilen. Som han spelade 2008 och fram till skadan var inget annat än makalöst och det kommer vi för evigt att minnas honom för. Att han faktiskt är på planen och presterar ens i närheten av det är en välsignelse och vi skall njuta av varenda sekund vi får se Rio och Vidic tillsammans den kommande tiden. Inget ont om kollegorna i försvaret, men Rio-Vidic är fortfarande ett av de bästa mittbacksparen i världen. Troligen kommer de dessvärre inte få jättemycket tid tillsammans då de förmodligen kommer att vilas en i taget för att åtminstone en av de båda klipporna skall vara inne på planen och stötta upp de andra. 

Jag bönar och ber att skadan inte kommer att besvära Vidic och att vi kan få se honom återfå matchtempo och förbli skadefri i övrigt. I så fall kommer försvaret att kännas lugnare än det gjort på ett par år, vilket kommer att kunna betyda oerhört mycket för hur den här kommande säsongen slutar.

Betyg (1-5): 4,5

Jonny Evans

 

Nordirländaren Evans tog under den förra säsongen ett antal stora kliv mot att etablera sig på allvar i Uniteds mittförsvar. Han gick från att i mina ögon vara en säkerhetsrisk och slarv-pelle till att på kort tid mogna till och faktiskt konkurrera med Rio och Vidic om en startplats. Trötta och slitna Rio och Vidic visserligen, men ändå. Evans har visat upp ett mycket mer fokuserat och mindre misstagsbenäget beteende den gångna säsongen, låt oss bara hoppas att det är här för att stanna. I så fall har vi ett riktigt starkt back-stall till vårt förfogande, och med tanke på alla de skador vi förr eller senare alltid drar på oss i försvaret så kanske vi ändå inte behöver se Carrick i mittförsvaret någonsin igen. Man kan alltid hoppas.

Betyg (1-5): 4

Scott Wootton


Av det lilla jag sett av unge Wootton så känns han som en helt ok backup, men med tanke på att exempelvis Phil Jones är halvåret yngre och redan spelar på en betydligt högre nivå så kan det bli svårt för honom att få någon som helst speltid. Utöver några insatser i obetydliga Champions League- eller Cup-matcher som förra året. Att han skulle bli utlånad är inget som skulle förvåna mig det minsta. 

Betyg (1-5): 2,5

Michael Keane

 

Om jag har sett lite av Wootton så är det inget emot hur lite jag sett M. Keane in action. Kanske beroende på att han spelade i Leicester nästan hela förra säsongen. Att döma av försäsongsturnén så har han fått chansen före Wootton, vilket kan tyda på att han visar upp ännu lite mer utvecklingspotential än sin unga back-kollega. Men det återstår att se hur Moyes uppfattar det och kanske framförallt hur skador och dylikt spelar ut sig den närmaste tiden. Det vore inte helt otroligt om Keane lånas ut igen, samtidigt vore det spännande att se honom få lite speltid i någon cup-match eller dylikt. 

Betyg (1-5): 2

Sammanfattning
 

Efter de senaste årens försvarsproblem ser det klart ljusare ut nu, så länge skadorna kan dugga lite glesare och att inte flera spelare på samma position drabbas samtidigt. Utan skador förfogar Moyes över en riktigt bra back-uppsättning med både starka ordinarie namn och kompetenta utmanare på alla positioner. Starkast är åter igen mittförsvaret med Rio och Vidic; håller Evra så har vi en vänsterkant av världsklass och detsamma kan mycket väl gälla högerkanten om Rafael fortsätter på den inslagna vägen. Bakom dem står både Jones, Evans, Fabio, Varela och Büttner redo att kliva in för att slutföra jobbet. Dessutom har vi Smalling som har en del att bevisa om han vill stanna samt ungdomarna Wootton och Keane som knackar på dörren för att få komma in i finrummet. Försvaret känns riktigt starkt i år, och bara skadegudarna kan vara på vår sida så kan vi åtminstone se till att hålla bättre tätt bakåt den här gången. 

Betyg (1-5): 4