Matchrapport: Wolves-Swansea 2-2
Två sena mål räddade en poäng till ett segt Wolves.
Wolverhampton Wanderers-Swansea 2-2 (0-2)
0-1 Danny Graham (23)
0-2 Joe Allen (35)
1-2 Kevin Doyle (84)
2-2 Jamie O’Hara (86)
Publik: 25.216
Bollinnehav: Wolves 37% Swansea 63%
Skott på mål: Wolves 13 Swansea 14
Skott utanför mål: Wolves 7 Swansea 2
Hörnor: Wolves 8 Swansea 13
Varningar: O’Hara, Stearman (Wolves)
Domare: Michael Oliver (Northumberland).
WOLVES (4-4-2, fr.h.): Wayne Hennessey - Richard Stearman, Roger Johnson (c), Christophe Berra, Stephen Ward - Adam Hammill (Nenad Milijas 68), Karl Henry, Jamie O’Hara, Matt Jarvis (Adlene Guedioura 68) - Kevin Doyle, Sylvan Ebanks-Blake (Sam Vokes 83). Ej använda avbytare: Dorus De Vries, Jody Craddock, Ronald Zubar, Stephen Hunt.
SWANSEA: Vorm, Rangel, Monk, Williams, Taylor, Dyer (Routledge 83), Allen, Gower (Moras 86), Britton (Orlandi 74), Sinclair, Graham. Ej använda avbytare: Tremmel, Lita, Moore, Richards.
Bara en ändring sedan förlusten mot West Brom: mittfältaren Nenad Milijas ersattes av anfallaren Sylvan Ebanks-Blake och taktiken blev 4-4-2. McCarthy körde därmed envist vidare med sin favoritstartelva trots uppenbara formsvackor på många håll.
FÖRSTA HALVLEK
Wolves började bra och tog hand om matchen direkt. Bara efter 40 sekunder testade Henry Swansea-målvakten med ett tungt skott som mycket väl kunde ha gått i mål om siktet varit bättre, nu gick bollen rakt på keepern.
Swansea hade två små pigga yttrar och Berra fick rensa undan sedan Dyer slagit in bollen i straffområdet. Det var Wolves som hade bollen, men Swansea anföll snabbare och med fler spelare. Allen sköt ett skott som Hennessey styrde över ribban.
Rangel spelade fram Graham som sköt tätt utanför och Wolvesspelarna verkade ha svårt att hänga med i markeringen på mittfältet. Många ben verkade tröga och sega, det gick mycket fortare när Swansea fick bollen.
Ebanks-Blake och Doyle spelade sig fram och efter ett långt Wolvesanfall sköt O’Hara stenhårt på volley, men Vorm i Swansea-målet räddade. Men halvvägs in i halvleken tog istället Swansea ledningen och det såg väldigt billigt ut. Gower lyfte fram bollen till Graham som lurade Wolves stillastående backlinje. Johnson försökte sig på en akrobatisk rensning, men missade och GRAHAM blev ensam med Hennessey i Wolves-målet. Han bredsidade bollen förbi en passiv målvakt och det var 0-1.
Wolves fick sedan en frispark i bra läge och Hammill sköt den mot krysset, men målvakten hann dit med sina knytnävar. Lite senare fick Hammill en ny chans på volley, men skottet gick utanför.
Därefter blev det på nytt Swansea och de fick tre hörnor i rad, som inte resulterade i något. Istället fick Wolves en ny frispark i bra läge. O’Hara lyfte upp bollen till sig själv och sköt på volley, men skottet var för tamt.
Efter 35 minuter hördes burop runt Molineux och en del personer lämnade sina platser och gick hem. Det var nämligen dags för 0-2 och det var ett pinsamt mål. Graham gjorde en lång djupledslöpning från mittfältet, O'Hara hade ingen lust att följa med honom och Berra var uppe vid mittlinjen(!). Bollen kom perfekt till Graham, därefter pass inåt till ALLEN som enkelt styrde in 0-2.
Just den sekvensen som ledde till 0-2 var karaktäristisk för hela första halvlek. Wolves spelare sprang bara när de själv hade bollen, de stod tungt på hälarna och var inte vakna. Det såg ut som att de hade spelat en hel match redan, de var sega och trötta i både tanke och handling.
Wolves var nu ett lag utan självförtroende och spelidé. Men de tryckte i alla fall på de sista minuterna och Berra sköt ett slarvskott som försvann upp på läktaren. Istället var Sinclair nära att göra 0-3, och det blev lite panik innan bollen kunde rensas undan.
Domaren blåste därefter av för Wolves kanske sämsta halvlek denna säsong. Förvirring, passivitet och trötta ben hos 11 spelare.
ANDRA HALVLEK
Graham jagade ett nytt mål i början av andra halvlek, men Johnson bröt. Henry fick ett nytt skottläge från långt håll, men denna gång sköt han med vänstern och bollen nådde knappt fram till kortlinjen.
Jarvis spelade fram Ebanks-Blake, men skottet blockerades. Lite senare slog Hammill ett inlägg som Jarvis nickade utanför. Swansea kontrade och Dyer sköt ett skott som Hennessey fick kasta sig raklång efter. Sinclair mötte därefter vid bortre stolpen, men Hennessey räddade med benen till hörna. Lite senare kom Sinclair igen men bollen touchade en försvarare och hamnade på nättaket.
Efter 68 minuter gjorde manager McCarthy två byten. De båda yttrarna gick ut, Jarvis och Hammill, och in kom Milijas och Guedioura. Publiken var glad när de såg inhopparna komma in, men vansinniga när de såg vilka spelare som byttes ut. ”You dont know what you’re doing” ekade mellan läktarna.
Svårt för McCarthy, han hade nog blivit utbuad hur han än gjort. Hans egentliga tanke innan matchen var att byta ut anfallaren Ebanks-Blake som ”inte skulle orka en hel match”, men nu var vi ju i underläge 0-2.
Milijas och Guiedioura tog tag i mittfältet och vi fick ett helt annat tryck i spelet. Swansea svarade med att backa hem och nu var det bara Wolves som hade bollen. Vi fick gratis lite mark att behandla bollen på, vi tryckte på framåt och kunde nästan fått straff när O'Hara brottades ner i straffområdet.
I 84:e minuten reducerade Wolves. Den tredje inhopparen Vokes sköt, keepern räddade med handen, det blev retur och DOYLE petade in bollen från nära håll. Det var i princip första gången Doyle rörde bollen på hela matchen, han hade varit helt anonym.
Två minuter senare var Wolves i anfall igen. Doyle kom springande med bollen på kanten, spelade snett in i mitten där O’HARA följde med perfekt. Han satte bollen högt upp i nättaket, och det var 2-2. Vilken vändning!
Nu blev publiken som galen och vrålade fram sina spelare för att få ytterligare ett mål. Swansea-spelarna fick panik och Wolves tryckte på. Milijas sköt ett tungt skott som målvakten styrde alldeles utanför, och Doyle hade ett bra nickläge i slutminuten men Vorm höll bollen och matchen slutade 2-2.
Sammanfattningsvis så var första halvlek nog det sämsta jag sett Wolves prestera på åtminstone två år. Laget var naturligt nog (efter fem raka förluster) utan självförtroende och vågade inte attackera på samma sätt som vi var vana med, men det var också väldigt sega spelare på planen. Trötta ben och hjärnor överallt, bara alibilöpningar, och ingen kreativitet eller entusiasm alls. Andra halvlek var egentligen ingen större förbättring, men efter vårt dybbelbyte i 68:e minuten fick vi ordentligt tryck från mittfältet och när Swansea var snälla nog att backa hem så lyckades vi pressa in två bollar. Vi stal en poäng, så egentligen ska man inte var helt missnöjd, men spelet var bedrövligt och manager McCarthy måste nog släppa sin favoritstartelva nu om det ska bli några poäng framöver.
Dagens kommentar från läktaren: “You could see the team were completely low on confidence and there was a ’we surrender’-atmosphere from the players. This was then not helped by the fans reaction. However, we are entitled to be disgruntled by some of the defending. I think there are some quick fixes that can help turn it all around. 451 needs to be the formation, especially without Fletcher”.
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Hennessey, 6
Stearman, 5
Berra, 5
Johnson, 4
Ward, 6
Hammill, 6
Henry, 5
O’Hara, 5
Jarvis, 4
Doyle, 5
Ebanks-Blake, 5
Milijas, 6
Guedioura, 6
Vokes spelade för kort tid för att betygsättas
