Matchreferat: Charlton - Mansfield Town 0-0
Resultatet blev inte roligare den här helgen för The Addicks, det blev nämligen oavgjort och mållöst även i hemmamötet mot nykomlingen Mansfield. Trots att det, från båda håll, skapades tillräckligt med målchanser så var det inget av lagen som var tillräckligt dugliga för att nyttja dem och sno åt sig samtliga poäng.
Nej, det är inte det lättaste att trycka ut ord angående Charltons prestationer för tillfället. Antingen är de händelsefattiga eller bara rent av undermåliga. Det var egentligen inte särskilt mycket till undantag den här lördagen heller - ja, det är också svårt att för tillfället vara positiv.
När helgen nu var kommen skulle Charlton avsluta en period av tätt matchande som löpt över cirka tre veckor och inkluderat sju matcher. Facit fram till lördagen var två segrar, en oavgjord och två förluster, varav ett cup-avancemang (FA-cupen) och ett cup-uttåg (EFL Trophy). Som avslutning på detta väntade nu Mansfield Town på hemmaplan, en av säsongens nykomlingar i League One.
Ett möte mellan klubbarna hör inte till vanligheterna då det är första gången på 2000-talet som de tävlar i samma division. Senaste gången Mansfield överhuvudtaget befann sig i tredjedivisionen var säsongen 2002/03 och den sejouren blev ettårig. Större delen av 2000-talet har annars spenderats i National League eller League Two.
Som nykomlingar har Mansfield dock inte gjort bort sig i denna starka upplaga. Så som nykomlingar kan göra, så startade man säsongen riktigt starkt och skapade sig snabbt en poängbuffert som hållit dem på tabellens övre halva. Det är först på senare tid som verkligheten har kommit ifatt lite mer och Mansfield hade fram till den här omgången sex raka ligamatcher utan vinst. Charltons vinstlösa svit sträcker sig inte riktigt lika långt, men poängutdelningen har varit klen på grund av svaga insatser och således gick det att argumentera för att en match mellan två av divisionen formsvagaste lag väntade.
Nathan Jones valde att fortsätta med tre-fem-två som formation och den innehöll fortsatt Ashley Maynard-Brewer som målvakt, även fast att Will Mannion nu tagit sig tillbaka från månadens skadeproblem som varit. Framför AMB ställdes den mest ordinare trebackslinjen upp med Alex Mitchell, Lloyd Jones och Macauley Gillesphey, medan ytterkanterna utgjordes av Tyreece Campbell och Thierry Small. På mittfältet fanns sedan Terry Taylor, Conor Coventry och Karoy Anderson, och längst fram duon Matty Godden och Daniel Kanu. En offensivt viktad startelva med mycket fart i sig!
Kick-off comes next ??#cafc pic.twitter.com/UaUn0usXLc
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) December 14, 2024
Och den sistnämnda beskrivningen får väl sägas ha varit Nathan Jones taktiska drag för att ta sig an den här matchen. Nigel Cloughs Mansfield, uppställt i samma formation, är ett lag innehållande mycket EFL-erfarenhet och fysik. Jones försökte kontra det här med att ställa upp en startelva med mindre fysik och storlekar, men med desto mer finess och snabbhet.
Utfallet av det här taktiska draget blev dock inget vidare. Charlton kom inte runt att göra det här till en fysisk match beroende av närkampsspel överallt på planen och lyckades därmed inte alls få ut någonting av att ha snabbhet som vapen istället. Mansfield vann närkamperna, tog hand om bollen och satte ramarna för matchen därifrån.
Sett till antal vassa målchanser skulle det ha stått 1-1 i den första halvleken. Tyreece Campbell var väl den - offensivt sett - piggaste spelaren i Charlton och lyckades vid ett par tillfällen bryta mönster i Mansfields tajta defensiv. Vid ett sådant drev han in bollen centralt från sin högerposition och serverade Anderson som löpte i en lucka mellan försvararna. Nu har tyvärr inte Anderson befunnit sig i någon vidare form under säsongen och det gjorde avtryck även i den här spelsekvensen. Han såg ut att ha löpt sig till ett friläge men i brist av bollkontroll, lugn och kyla tog han en alldeles för svag förstatouch och förstörde för sig själv. Bollen rullade ur vinkel och Christy Pym hann ut tillräckligt för att stöta det fjuttiga avslutsförsöket till en hörna.
I andra änden fick man sedan var glada över att Mansfield också slarvade när hundraprocentiga avslutslägen väl dök upp. Efter att ha spelat sig fram längs sin vänsterkant serverades ett inspel mot straffpunkten som ingen i Charltonförsvaret stod placerade för att hantera. Det blev lätt för rutinerade Lucas Akins att söka sig till den lediga ytan, men efter att bollen nått hans fötter så skyfflade han ett avslut med vänstern högt över ribban. Det tackar vi för, för vi har lärt oss att släpper Charlton bara in ett baklängesmål så är matchen troligtvis körd.
Inför den andra halvleken avbröt Jones sin ursprungsplan genom att offra den hittills osynlige Matty Godden, för den mer storvuxne och fysiska Miles Leaburn på forwardspositionen. Med Leaburns närvaro hade Charlton mer att sätta emot i Mansfields straffområde och det började direkt att vålla dem problem. Det tog inte många minuter innan den före detta Charltonspelaren Deji Oshilaja, i närkamp med Leaburn, brottade ned honom och borde ha blivit bestraffad med en straffspark. En för dagen svag domartrio, ledd av huvuddomare Benjamin Speedie, valde dock att fria och lät spelet fortgå.
De två stora chanserna följde efter det här och båda gångerna involverade de TC som framspelare och Leaburn som avslutare. Vid det första läget spelade TC fram Leaburn i djupled och fri med en utrusande Pym gick han för att sikta högt och missa hela målet. En chans som bara inte får missas…Det andra läget handlade mer om oflyt, då han nickskarvade en vänsterinlägg från TC i ribbans överkant och ut. Det var inte Charltons dag den här dagen heller, och i synnerhet inte Leaburns.
Även om Charlton lyckades matcha Mansfield mer i den andra halvleken så var det fortsatt en jämn match. Charlton fick mot slutet de hetaste målchanserna, men sett till det öppna spelet var ett oavgjort resultat inte fel för den objektive bedömaren. Att dela på poängen innebar att båda lagen droppade till 11:e (Mansfield) respektive 14:e plats (Charlton) i tabellen, och för Charltons del väntar två blytunga poängmatcher inför och under jul. Nästa lördag reser man till Northampton (19:e) och på annandagen tar man emot Cambridge Utd (22:a) på hemmaplan. Blir det inte sex poäng på dessa matcher - allra minst fyra(!) - riskerar nog Nathan Jones att hänga löst inför januarifönstret. Enligt undertecknad är det inte rätt väg att gå, men opinionen runt Jones har inte blivit starkare under de senaste veckorna.
På tal om ett stundande januarifönster så är det tydligt att den här Charltonupplagan - som så många förr under de senaste åren - är i behov av förstärkning i januari. I den här upplagan är det främst en efterfrågan av poängproduktion som står överst på önskelistan. En kreativ och poänggörande ytter eller en målspottande boxspelare bör vara i kikarsiktet - vilket samtliga lag i hela världen alltid önskar sig. Nej, på den här fronten behöver Charlton investera, och det får kosta om det kostar vill. Visst, det kan plötsligt bara lossna för Ahadme, Leaburn eller Godden, men i nuläget är det inte tillräckligt med skärpa och kreativitet som avgör om Charlton tar poäng eller inte. Man har endast gjort åtta mål på de tio senaste ligamatcherna, och endast i fyra ligamatcher under säsongen gjort fler än ett mål i matchen - varav en av dessa matcher (Bolton) har lett till seger. Det är för dåligt. Men visst, vi höll ju en nolla igen i alla fall.
Nathan Jones reacts to our draw at The Valley ???#cafc pic.twitter.com/tyo1HMWI1F
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) December 14, 2024
Omgångens poäng
3p - Alex Mitchell: Vid närmare eftertanke kanske det inte går att peka ut särskilda situationer som gjorde att Mitchell stack ut i den här matchen. Men det var genomgående stabilt i trebackslinje, och av den trion var Mitchell den som bidrog mest till att en ny nolla kunde hållas.
2p - Lloyd Jones: Lite samma motivering som till ovanstående, även om Jones hamnar bakom kollegan Mitchell i poängkolumnen. Det är i alla fall Jones närvaro som gjort att försvarslinjen börjat fungera igen, eftersom det är han som utgör den centrala punkten i den.
1p - Tyreece Campbell: Den uteblivna poängproduktionen är fortsatt den stora frågan som ofta berör TC och hans prestationer. I just den här matchen får dock den uteblivna poängproduktionen lasta några av hans lagkamrater. För TC var den som låg bakom samtliga av lagets främsta målchanser, men det fanns ingen med tillräckligt lugn eller kvalité för att förvalta framspelningarna.
Matchfakta
Charlton: Maynard-Brewer, Gillesphey, A Mitchell, Jones, Small, T Campbell, Coventry, Taylor (Berry 61), Anderson (Ahadme 79), Kanu, Godden (Leaburn 46).
Ej använda avbytare: Mannion, Docherty, Edwards, A Campbell.
Mansfield: Pym, Hewitt, Cargill, Akins (Boateng 56), Lewis (Flint 89), Bowery, Evans (Oates 72), Baccus, Blake-Tracy, Oshilaja, Reed (Maris 55).
Ej använda avbytare: Flinders, McLaughlin, Waine.
Domare: Benjamin Speedie
Publiksiffra: 14,132 (1,552 från Mansfield)
COYA!
