Newcastle - Chelsea 1-0
Europe here we come!
Största frågan innan matchstart var om Owen skulle starta eller på plats på bänken, han fick ingetdera. Roeder ansåg att det inte var värt att chansa med honom. Istället fick ungtupparna Ameobi och Chopra chansen igen på topp. Den positiva nyheten var att Emre återfanns i startelvan och Pattison fick nöta bänk på hans bekostnad.
Första halvleken var mestadels hemmalagets. Inledningsvis höll tredjemålvakten Pidgeleys tveksamhet ställa till det vid två tillfällen då Chelsea försvararna tyckte han skulle bli uppvärmd via lite snåla hemmåtpassningar. Men vid båda tillfällena lyckades reserven som fick hoppa in då Cudicini skada sig på uppvärmningen få bort bollen. Nästa chans tillföll Emre som ladda stora kanonen men hans bössa var skevt inställd och skottet gick över. Skevt inställda var för övrigt de flesta Newcastleskott denna halvleken då förutom Emre även Solano hade en frispark som smekte den ena stolpens utsida. Solano fick strax efteråt tyvärr gå ut efter han skadat sig i en duell med Robben. In kom ingen annan än Boumsong och antagligen för första gången sen Keegans glansdagar spelade vi 3-5-2. Efter det började Chelsea få lite mer att säga till om, de vaskade fram sin första vettiga målchans efter Huths avslut från en hörna men Cole råkade styra bollen utanför. Sedan fick det enligt sportbladet ”blåa tåget” matchens bästa chans, Maniche spelade fram Duff på högerkanten som tyckte han skulle avsluta säsongen med lite extra cash i form av sin målbonus. Lika nöjd var inte Cole som var helt fri vid bortre stolpen när Duff missade sitt skott.
Andra halvleken inleddes med två Chelsea byten, ut gick Huth och Duff och in kom Wright-Phillips och Charlton Cole. Wright-Phillips fick halvlekens första chans då han utmanade tre stycken hemmaspelare men årets målvakt hade full koll på avslutet. Carr hade sedan en målchans som han sköt utanför men det var Chelsea som inte hade något att spela för som tog tag i spelet igen. Två gånger fick Given se bollen bakom sig i målet, men som tur var för hemmalagets intertoto hopp så blev båda avblåsta för offside. Först trodde sig Gallas ha gjort mål från Robbens frispark och sedan petade Wright-Phillips in en retur från Maniches stolpträff. Så när Bolton tagit ledningen i sin hemmamatch mot Birmingham och därmed passerat Newcastle i tabellen för tillfället och det bara verkade vara en tidsfråga innan Chelsea lyckades göra ett godkänt mål… så slog Bramble av alla spelare till. Hemmalaget krigade åt sig en hörna och på den nådde Faye högst och styrde bollen vidare. Ända fram till Bramble som tryckte till bollen stenhårt på volley och 1-0 smakade underbart. Glädjen skulle inte bli sådär jättelångvarig dock. Riley som visat ut tre stycken Newcastle spelare under de fyra matcher han dömt med Newcastle gjorde det fyra stycken på fem matcher istället. Carr körde en ful eftersläng på Diarra och det röda kortet kom upp. Med lite otur kunde det gjort det några minuter senare också. Robben tog sig förbi ett par hemmaspelare innan han blev fälld av Babayaro som inte hade någon chans på bollen. Babayaro var däremot inte siste man så domaren tyckte ett gult kort räckte. Annars hade Riley prickat ett vackert snitt på en Newcastleutvisning per match där. Bortalaget pressade sedan på för en kvittering men hemmalaget vilka blev framlyfta av en publik som gjorde St. James Park till ett fotbollstämningsinferno de sista tiominutrarna höll undan. Tredjemålvakten Pidgelely fick till och med chansen att imponera lite via en vacker räddning på N’Zogbias avslut i matchens slutskede.
Kommentar: Arsenal slår Wigan i en vad som verkar vara grymt intressant match via ett hattrick av Henry och lyckas därmed stjäla fjärdeplatsen från Tottenhams spypojkar då de förlorat mot dels West Ham och dels någon mindre lyckad lagad mat. Liverpool tar en övertygande vacker seger men det hjälper föga eftersom Man Utd kört över Charlton hemma och därmed är klar ligatvåa. Men som Newcastlesupporter kvittar allt det där just nu. Personligen kunde jag faktiskt inte bry mig så mycket mindre. Efter att ha slitits mellan hopp och förtvivlan vilket på sitt sätt symboliserar hela denna säsongen så känns det helt jävla underbart att utgången av matchen mot Chelsea liksom hela säsongen slutar i dur. Roeder var värd denna chans till UEFA cupen via sin totala förvandling av detta lag som Souness var på väg att ge S*****land sällskap till division ett. Shearer var värd att få se detta Newcastlelags supportrar ändå avsluta säsongen glada. Sen att Whineinho, trots en solklar ligaseger ska försöka gnälla bort lite av denna glädjen.. det hör väl bara till känns det som. När denne portugisen gnäller så vet man att något är rätt. Och även om det nu var ett mycket försvagat Chelsea vi mötte (som ändå såg starka ut på laguppställningen…) så känns det lite kul att vi nu spöat Chelsea två säsonger i rad. Inte många andra klubbar kan skryta med det. Avslutningsvis är väl ett dubbelgrattis på sin plats, först till Chelsea självklart för att återigen gått igenom ligan på ett minst sagt imponerande sätt. Också då även till Roeder&co för att vi spelar i europa nästa säsong!
Matchens utropstecken: Roeder! Väljer att inte chansa med Owen, väljer att byta uppställning en halvtimme in i matchen mot redan klara mästarna via ett inhopp av en av de klart mest kritiserade spelarna i hela premier league under säsongen. Men trebackslinjen med Boumsong-Moore-Bramble fungerade. Boumsong gjorde inte bort sig och även om Ameobi och Chopra inte gjorde något mål så räckte det med att Bramble tryckte dit en. Roeder ska ha otroligt mycket beröm för vad han gjort med detta laget efter Souness kört ner det i botten.
Matchens frågetecken: Carr. Idiotföreteelse i säsongens viktigaste match med 10minuter kvar när man skall bevaka en 1-0 ledning mot ligans målgladaste lag. Nu lyckades vi kriga på med 10 man men jag hoppas verkligen Carr får böter motsvarande många garage för sin tankelucka.
Newcastles tre bästa
1) Bramble – Har växt fram till den där klippan han hela tiden haft potentialen att vara bredvid Moore. Härligt mål.
2) Emre – Spelmaestron var tillbaka från skada och på en gång såg mittfältet mycket mer organiserat ut.
3) N’Zogbia – Lyckades tyvärr inte döda matchen i slutskedet men är återigen en av de mest kreativa spelarna vi har.
Matchfakta
Newcastle – Chelsea 1-0 (0-0)
Mål Newcastle: Bramble 73
Utvisning Newcastle: Carr
Varningar Newcastle: N’Zogbia, Babayaro, Emre, Moore
Varningar Chelsea: Carvalho, Gallas
Domare: Mike Riley
Publik: 52 309
Newcastle: Given, Carr, Bramble, Moore, Babayaro, Solano (Boumsong 31), Faye, Emre, N'Zogbia, Chopra (Clark 77),Ameobi.
Avb: Harper, Elliott, Pattison
Chelsea: Pidgeley, Paulo Ferreira, Huth (Wright-Phillips 45), Ricardo Carvalho (Smith 81), Gallas, Johnson, Diarra, Maniche, Robben, Joe Cole, Duff (Carlton Cole 45).
Avb: Mancienne.
