Newcastle - Portsmouth 1-0
Det kändes bitvis som den gamla goda tiden när Portsmouth spelades ut efter noter.
Roeder och Newcastle, stärkta av vändningen i torsdags mot Celta Vigo behöll backlinjen från den matchen. På mittfältet gick Parker in centralt med Emre och N’Zogbia flyttades ut till vänsterkanten och Milner fick återigen förtroendet att ränna upp och ner för högerkanten. Dyer agerade länk mellan mittfält och anfall, eller snarare mittfält och ”Oba Oba” Martins som var ensam på topp.
Första halvlek drogs igång på ett kokande St. James Park där publiken matchen till ära fått svartvita halsdukar likt Shearers avskedsmatch att piska upp stämningen med. En stämning som vid avspark var intensiv likt höstdimman över Himalaya för att använda sig av en total ologisk liknelse a’la idoljury Clabbe. Hur som helst så drev denna stämning igång hemmalaget som direkt satte Portsmouth under en intensiv press. Under matchens inledande fem minuter hade inte bortalaget bollen kontrollerad på Newcastles planhalva en enda gång utan istället åkte den jojo runt eget straffområde. När slutligen Portsmouth skapade något så var det med besked. Bollen letade sig fram till Kanu i mycket bra skottläge men nigerianen fick inte till avslutet riktigt och Newcastle via Solano kunde få bort bollen. Newcastles bästa chans under den första halvleken kom efter dryga kvarten. Mittfältsdynamon Kieron Dyer spelade en underbar genomskärare som friställde fartfantomen Martins med James. En behärskad chip senare låg bollen i mål. Given var glad, Martins var gladare men gladast av alla var nog de som hade kryss på lången för linjedomaren tyckte ”Oba Oba” var offside. Ett beslut som TV repriserna visar var felaktigt. Fortfarande officiellt mållöst i matchen alltså. Drygt tio minuter senare var kapten Parker tvungen att utgå för vad som såg ut att vara en skada vid magen, Butt ersatte. Chansmässigt gjorde Ramage en bra brytning defensivt för att reda ut en situation som kunde ha blivit farlig och Thompson måste ha tyckt Newcastle tappat stinget lite och för att hålla sin målvakt på tå placerade han sin hemåtnick intill ena stolpen så James fick sträcka ut hela sin längd för att klistra bollen. Än mer skulle bortakeepern testas av sina egna lagkamrater då en komisk situation uppstod vid ett rensningsförsök. Milner kom runt på högerkanten och slår in en hård boll efter marken. Primus är först på den och rensar den rakt på lagkamrat Mendes så den håller underbart snyggt på att gå i en båge över James i mål. Men återigen sträckte den tidigare Engelska landslagskeepern ut och tippade ut bollen till hörna. Innan halvleken var över blev Roeder tvungen att göra sitt andra byte. Milner fick också en smäll runt magtrakten och Sibierski fick beträda planen istället. Detta innebar att vi nu spelade med två anfallare, Sibierski och Martins, samtidigt som Dyer fick knata ut till högerkanten.
Andra halvlek startade inte med samma anfallsfrenesi som den första men likväl var det bitvis propagandafotboll från hemmalaget. Andra halvlekens första riktigt heta chans skapade Dyer som efter en slalomlöpning in i plan serverade Sibierski ett läge långt ut till vänster i straffområdet. Vinkeln var inte den bästa och James räddade ut till hörna. Ett mål började allt mer hänga i luften igen och med drygt 25 minuter spelade av andra halvlek skulle hemmafansen få anledning att köra igång ett svartvitt inferno i form av halsdukarna. Martins spelar fram N’Zogbia till vänster med Sibierski klart stående offside centralt i plan med löpandes ut till höger. Zoggy bryter in i straffområdet och spelar fram sin då onsidestående landsman som med ett enkelt avslut sparkar in bollen i mål. Ett regelmässigt helt korrekt mål alltså eftersom Sibierski inte påverkar spelet i första läget då han är offside men i nästa moment som sagt är onside då bollen slås till honom. Målet satte inte stopp för Newcastles offensivlusta utan snarare tvärtom så spelade man ut ännu mer. Nästa riktigt heta chans skapades av Dyer som efter att ha rundat vänsterback Taylor lika simpelt som Schumacher tar en kurva på tvåans växel spelade fram bollen till Emre helt fri framför mål. Den lille turkiske spelmaestron får lite väl mycket tid på sig och när hans avslut väl kommer mot bortre stolpen så är det lika uppenbart som slutet i en amerikansk ”teen movie”. James får briljera med ytterligare en riktigt vass räddning och ett givet avgörande mål försvann. Nästa kanonchans kom efter ett snyggt samspel mellan Martins och N’Zogbia som avslutas med att den förstnämnde pangar bollen högt över några meter från mål istället för att bara placera in den. Målchansorgien var dock inte över än. Ett inspel från N’Zogbia skarvades vidare av Sibierski och Dyer fick chansen att kröna sin kanoninsats med ett mål. Hans pressade skott reflexräddades däremot av bortalagets storspelande målvakt och efter dryg åtta(!) tilläggsminuter blåstes matchen av.
Kommentar: Först 1-1 borta mot Arsenal. Sedan en vändning mot Celta Vigo i UEFA cupen också nu en insats som spelmässigt är det bästa jag sett sedan Sir Bobbys dagar. Inledningen var bra offensivt matchen igenom, defensivt blev det lite nervöst ibland främst för att ytan framför våran backlinje inte täcktes av. När Butt kom in åtgärdades däremot detta problem. Men det var skönt att se laget spela ut även om sista halvan av första halvlek var lite väl tjongbollsaktig. I andra halvlek växte däremot främst N’Zogbia och Emre in i matchen, den senare via bland annat ett briljant tekniskt nummer i mittcirkeln som var ett riktigt ”halelulja moment” för oss fotbollsälskare, för att fortsätta trenden ”idoljury”. Första trepoängaren sedan premiären på hemmaplan och förhoppningsvis har vi något att bygga vidare på nu.
Matchens utropstecken: Publikstödet! Dyers insats och Emres briljanta tekniska nummer till trots så verkade publiken från minut ett vilja bära fram sitt lag till seger och det lyckades. Från en ljudnivå som skulle skrämma slag på vilket skyddsombud som helst till halsduksviftande och sång så var det underbart att beskåda/lyssna på. Världens bästa fans bor i nordöstra England, så enkelt är det.
Matchens frågetecken: Skadeläget? Åtta man på skadelistan riskeras nu ökas på till elva efter att samtliga av dagens tre utbytta spelare åkte på smällar. Tur med skador och Newcastle får nog snart anses vara motsatspar.
Newcastles tre bästa
1) Dyer – Grymt bra insats av våran mittfältsdynamo som förhoppningsvis nu övertygat alla tvekande fans att klubben gjort rätt som fortsatt satsa på honom
2) Sibierski – Frälser oss igen med sitt mål. Bjöd även på ett tekniskt nummer ute vid ena långsidan. Bara en sån sak.
3) Solano – Återigen en mycket stabil insats defensivt och med hans precisa långbollar har vi hela tiden ett snabbt offensivt vapen.
Matchfakta
Newcastle – Portsmouth 1-0 (0-0)
Mål Newcastle: Sibierski ’69
Varningar Newcastle: Bramble, Solano.
Varningar Portsmouth: Thompson, Stefanovich
Publik: 48 783
Domare: Mark Halsey
Laguppställningar kommer senare
