Fulham 2 – Newcastle 1
Ännu en gång var det de individuella misstagen som fällde Newcastle som annars lika gärna kunnat åka hem med en vinst.
Första halvlek
Första halvlek började i ett lågt tempo där båda lagen prioriterade försvarsspelet i första hand. Det gjorde att första tillstymmelsen till en målchans kom först efter fem minuter när Obafemi Martins tagit emot en långboll och spelat ut den till James Milner som i sin tur blev neddragen. Frisparken från Milner var dock inget att lägga på minnet då den utan problem avvärjandes.
Hela halvleken präglades av mycket långbollar från båda lagen och det verkade som om man hade samma taktik. Att ligga lågt med laget, försöka vinna boll centralt och ställa om snabbt. Båda lagen lyckades med sina taktiker vad gäller försvarsspelet då man stängde igen bra på respektive planhalvor. Offensivt hade man dock problem. Kontringarna blev lätt avvärjande och positionsspelen man hade slutade sällan i farligheter. Det var dock Newcastle som hade de flesta tendenserna att skapa målchanser då man hade en ständigt farlig Martins på topp. Bollarna till densamma var dock ofta under all kritik.
Den första halvtimmen var chansfattig och Fulhams chanser stod i en del långskott som aldrig ställde till några problem för Steven Harper i målet.
Newcastle som inte heller skapat speciellt mycket under den första halvtimmen började dock ta över matchen. Man började få ett mer etablerat spel på Fulhams planhalva och man började komma närmare ett mål. Ett exempel var när Milner kommit in lite mer centralt i banan och spelade en boll parallellt med en rusande Kieron Dyer som så när skapade sig en fri yta i Fulhams straffområde. Philippe Christanval gjorde dock en bra tackling och chansen blev aldrig så farlig man hoppats på. Några minuter senare efter det att en boll från Nicky Butt via domaren letat sig fram till Damien Duff som i sin tur slog en krossboll mot Milner så skapades den dittills bästa chansen. Milner tog ner bollen bra djupt nere vid långsidan och trots ganska hård bevakning av Frank Queudrue och Carlos Bocanegra så tog hans sig in i straffområdet och försökte slå bollen framför mål. Bollen blockerades dock och Fulham kunde rensa i panik. Newcastle fortsatte lyfta bollar in mot boxen utan att skapa några större farligheter.
I den 40:e matchminuten mitt under Newcastles bästa period i halvleken så lyckades Fulham skapa sin bästa chans i halvleken då man lyfte in bollen mot Heidar Helguson i straffområdet. Titus Bramble bevekade honom bra och Heidar lyckades inte vinna duellen utan bollen for rakt upp i luften i utkanten av straffområdet höger om Harper. Även om det fanns många Fulhamspelare i straffområdet och trots att bollen var vid ändan av straffområdet så försökte Stephen Carr nicklobba bollen till Harper. Men denna kunde med nöd och näppe undvika ett mål i en duell med en Fulhamspelare som så när lyckades nicka bollen i mål.
Efter Fulhams chans skapade Newcastle både massor av halvfarliga chanser och den farligaste chansen i hela halvleken. Chansen uppstod i den 44:e minuten efter en hörna från Milner när Taylor ca 5 meter framför mål helt ren fick bollen vid fötterna. Men på grund av att bollen var några decimeter för långt bort från hans fötter så kunde han varken få den styra eller riktning som han ville. Han fick dock iväg ett tillräckligt farligt skott som tvingade Jan Lastuvka, Fulhams målvakt, att göra en bra räddning. Räddningen blev dock inte bättre än att debutanten Oguchi Onyewu nästan lyckades slå in bollen i mål. Men efter det att tre Fulhamspelare offrat sig så lyckades man täcka skottet ur en ganska snäv vinkel nära mål. Det var det sista farliga som hände i en halvlek som slutade 0-0, och det var nog Fulham mest nöjda med.
Andra halvlek
Andra halvlek började lite som den första slutade. Newcastle såg ut att börja ta kommandot i matchen och man gick för ett ledningsmål. Men man han dock inte skapa några chanser innan matchen fullständigt skulle byta ansikte.
I den 49:e matchminuten fick Newcastle ett inkast på egen planhalva som togs hand av Stephen Carr. Carr passade Butt som helt ostört vände upp och skulle slå bollen till egen försvarsspelare. Han såg sig dock inte tillräckligt om utan det blev en perfekt passning till Heidar Helguson som ostört precis utanför straffområdet snett till vänster om Harper kunde placera in bollen i nättaket. 1-0, ett resultat som inte speglat matchbilden även om man inte varit helt utspelat.
Efter målet fick matchen ett nytt ansikte. Tempot höjdes och Fulhamspelarna verkade ha fått en nytändning som hete duga. De började löpa över stora ytor och man byte positioner med varande. I ett anfall slogs ett inlägg från kanten av Liam Rosenior som nådde Brian McBride som i sin tur nickade bollen i marken och som otäckt studsade upp så att Harper tog det säkra före det osäkra och tippade bollen till hörna.
Fulham fortsatte hålla ett högre tempo än vad Newcastle gjorde i sina anfall. Men spelet var fortfarande mycket som i den första fast i ett högre tempo där Fulham nu var det lite bättre laget. Newcastle försvarade sig dock fortsatt bra men hade nu svårare att komma uppåt i banan. Än så länge var man inte fulltständigt utspelat även om man hade det svårt. Men det skulle bli värre.
I den 70.e matchminuten bytta Newcastle in Antoine Sibierski i stället för Duff för att försöka ändra matchbilden. Sibbe han dock inte vara inne länge förrän uppförsbacken skulle bli ännu längre.
Efter det att Newcastle försökt bygga upp ett anfall via backlinjen så fick Bramble bollen och helt ostörd lyckades han fumla med den så att Helguson fick tag på bollen. Heidar höll på att slita sig loss och bli helt fri innan Bramble drog ner honom med armen. Situationen borde ha gett Bramble ett rött kort men domare Dowd, som verkat vara på Newcastles sida den här matchen, gav honom bara ett gult. Situationen skulle dock visa sig kännas lika hårt som ett rött kort för från det att Fulhamspelarena slog frisparken så lyckades inte Newcastle få bollen över planhalvan en enda gång på femminuter.
Senegalesen Papa Bouba Diop, som blivit inbytt ungefär samtidigt som Sibbe, fick bollen i exakt samma läge som Milner i första nere vid hörnflaggan. Han lyckades även bryta sig in lika snyggt i straffområdet som Milner gjorde då Carr inte hängde med i svängarna, eller rättare sagt inte orkade hålla honom stången. Inne i boxen hade Newcastlespelarna inte heller lika bra försvar som Fulham hade. Utan Brian McBride kunde i utkanten av målområdet enkelt och helt ostörd slå in bollen i mål efter det att Bramble tappat markering.
Målet var dock i det läget rättvist då Milner precis innan målet räddat en nick från Bocanegra på mållinjen efter en hörna.
Från målet och den sista kvarten av halvleken hade Fulham lekstuga med Newcastlespelarena. Man spelade en mycket glad och positiv fotboll som jag många gånger sett från Craven Cottage. Man bytte positioner, sprang som djur och öppnade upp ett virrigt Newcastle försvar lekande lätt med sina passningar. Newcastle hade inget och Fulhamspelarna hade en del halvchanser. Matchen kändes uppgiven från Newcastle och Fulham nöjt varje stunden av matchen.
I den tredje tilläggsminuten fick Newcastle ett tröstmål efter det att man ironiskt nog gjorde ett mål man försökt med i hela matchen. Inbytta Nolberto Solano slog en boll från ett eget straffområde till en framåt rusande Obafemi Martins som lyckats få en meter från sin försvarare i straffområdet och med ett välplacerat skott slog in slutresultatet 1-2.
Kommentar
Personligen så tyckte jag det här var en typisk Newcastlematch säsong 06/07. Man rullade boll bra, men i stället för att göra det vid motståndarens straffområde så höll man sig mest några meter in vid mittlinjen.
Tillskillnad från många andra matcher så kan jag säga att jag innan 0-1 målet var ovanligt positiv till spelet. Man hade kontroll på matchen och även om man inte skapade heta chanser så kändes man ständigt farliga och försvaret hade fullkoll på vad som hände.
Att matchen slutade med förlust känns inte helt rättvist då vi kändes som det starkare laget i första halvlek. Det ska dock poängteras att Fulham inte var bortspelat och att matchen mest stog och vägde. Men som supporter så svider det ju naturligtvis när matchen fick den vändningen den fick när man hade segerkänning. För efter Fulhams 1-0 mål så var det inget snack om vilka som skulle vinna och vi upplevde samma syndrom som i många tidigare matcher det här året och vi var inte nära en kvittering. Efter 0-2 målet ville man bara stänga av, Fulham hae lekstuga.
Matchens utropstecken
Jag måste bara hylla våra egna supportrar Toon Army. Vilka killar… och tjejer. Från minut ett sjöng man så högt och mycket så att det lät som att vi spelade hemma. Man kunde tydligt höra ramsorna och man tycker bara synd om dem att de inte fick mer att fira över.
I stunder som dessa så får man vara stolt över supportrarna och hoppas att de likt i den här matchen inte överger laget trots motgångar. För när Fulham fansen äntligen hördes efter sitt ledningsmål så sjöng man trots att Fulham hade lekstuga.
Ståpäls!
Matchens frågetecken
Glenn Roeder! Vad sysslar du med? Jaja jag ska inte börja klanka ner allt för mycket på Roeder och säga att det är hans fel att vi förlorade för misstagen som spelarna stod för. Vi hade ju också trots allt en bra taktik inför matchen.
Men Roeder måste dock bli bättre taktiskt. I första och några minuter i andra så behöver han inte ändra någonting trots att målchanserna inte duggar tätt då vi endå kontrollerar matchen. Men efter 0-1 målet så är det så uppenbart att något måste ske. Taktiken måste ändras. Men gör han det? Nej.
I stället för att byta ut en osynlig Duff och byta in en passningskicklig Solano så fortsätter vi att trumma likadant länge länge trots att det inte ger några resultat. När ett byte så kommer så gör man 0-2 och ändå kommer inget ytterliggare byten. Luften går ur spelarna och 20 minuter spelas bara av som så många gånger tidigare.
Där har Roeder mycket att jobba på.
Newcastles tre bästa
1) James Milner – Gör ingen speciell match och det säger väl det mesta. Är dock alltid bra och det är oftast han som skapar eller ligger bakom lagets chanser.
2) Obafemi Martins – Svårt att säga vilka som stack ut över de andra idag. Men Oba gjorde ju ett mål och är alltid farlig och ligger bakom mycket av anfallen.
3) Nolberto Solano – Att jag väljer en spelare som spelade i fem minuter säger två saker. Ett, att Solano borde ha spelat mer i matchen och att han är bra. Två, de övriga spelarna borde ha sett över sina egna insatser bättre. Ska dock sägas att jag personligen tycke att alla egentligen gjorde bra matcher. Men det var svårt att hitta några som stack ut.
Matchfakta
Fulham- Newcastle 2-1
Mål Fulham: Helguson (49) och McBride (73)
Mål Newcastle: Martins (90+3)
Gula kort Fulham: Bocanegra
Gula kort Newcastle: Bramble, Butt och Milner
Publiksiffra: 24 340
Domare: Phil Dowd
Fulham: Jan Lastuvka, Moritz Volz (Papa Bouba Diop 68), Carlos Bocanegra, Franck Queudrue, Philippe Christanval, Liam Rosenior, Michael Brown, Heidar Helguson, Brian McBride (Vincenzo Montella 80), Wayne Routledge (Clint Dempsey 78), Simon Davies
Ej använda: Zat Knight, Tomasz Radzinski
Newcastle United: Steve Harper, Steven Taylor, Titus Bramble, Oguchi Onyewu, Stephen Carr, James Milner, Scott Parker, Nicky Butt, Damien Duff (Antoine Sibierski 68), Kieron Dyer (Nolberto Solano 86), Obafemi Martins
Ej använda: Pavel Srnicek, Alan O'Brien, Paul Huntington
