Tankar kring Keegangate och efterspelet
Det är nu över ett halvår sedan Kevin Keegan avgick som manager för NUFC men än idag påverkar hans beslut klubben i allra högsta grad. Jag har här försökt sammanställa mina tankar kring vad som skedde under de få dagar som han avgick samt hur det lett till en förändrad PR relation gentemot fansen från klubbens håll.
Den infekterade historian om Kevin Keegan och fansen kontra Mike Ashley och klubbledningen fick i fredags en ny tur om man ska tro skriverierna. Vad som rådde under de dagar i slutet på sommarens transferfönster vet vi ännu inte om men det var i alla fall under den sejouren som hela säsongen mer eller mindre spolierades.
The Journal rapporterade i fredags om att Kevin vill ha £9 miljoner i ersättning från klubben vilket tros motsvara de pengar som han hade kvar på sitt kontrakt. Samtidigt uppges klubben stämma Kevin för att han avgick och därmed ska betala tillbaka pengar till klubben. Ett flertal medier har påstått att i Keegans kontrakt ingick det en klausul som medförde att han skulle betala tillbaka £2miljoner till klubben om han skulle avgå under sitt första år på kontraktet. Det gjorde han men Kevin påstår samtidigt att allting inte gick rätt till i klubben och att han därmed blev tvungen att avgå. Båda parterna påstår sig ha starka bevis för sin sak och det hela förväntas dras ut på tiden. Ingen av parterna tycks vilja vika sig. Det hela tros dessutom kunna påverka klubbens spenderande i sommar om det vill sig illa skriver tidningen.
Personligen har jag sedan dag ett i denna tragedi varit kluven. Ledningen begick många misstag under Kevins sejour vid rodret. Det mest uppenbara är alla de motsägelsefulla uttalanden man stod för. Samtidigt är det uppenbart att Kevin visste om att klubben skulle anställa en så kallad ”Director of Football” vilket i princip menar att han själv får mindre att säga till om när det kommer till övergångar.
Lögnerna är påtagliga. Den som förnekar det har snöat in sig i ett hörn. I det pressmeddelande klubben la upp på sin hemsida den dagen Dennis Wise blev kvar stod följande med:
“Dennis will assist the Board on football-related matters, including the development of the Club's Academy and player recruitment.”
Inget konstigt med det. Däremot om man fortsätter lyder nästa mening på följande vis:
“He will report to the Chairman.”
Tre dagar senare klargör Wise sin egen roll genom att saga följande enligt BBC:
"I'm here to help Kevin, bringing young players through and also recommend certain players to him,
"He'll say yes and no, he has the final word, no-one else. Everything that happens will be run past him.
"I'm not going to bring players in behind his back - I'm not into that.”
Samtidigt passade Keegan på att komma med följande uttalanden:
"I knew about it (syftar på anställningen av Wise, reds anmärkning). It's not a surprise to me
"Two or three names were given to me when I first sat down and talked about the job with the owner. One of them was Dennis.”
Vi vet därmed att å ena sidan påstods Wise först rapportera till Mort, som då var ordförande i klubben, men å andra sidan att han tre dagar efteråt skulle låta Keegan få sista ordet. Varför rapporterade i så fall inte Dennis till Keegan? Kevin i sin tur visste mycket väl om att Wise var på väg in i klubben när han tog jobbet. Ingen rök utan eld...
Om vi nu hoppar framåt i tiden till slutet av sommarens övergångsfönster vet vi i princip bara en sak. Försäljningen av James Milner dagarna innan fönstret stängde igen blev startskottet till Keegans avgång. Vad som hände därefter är än idag ovisst men den teori jag PERSONLIGEN (notera att det är min egen slutsats byggd på det jag läste under de dagarna) tror allra mest på är att ledningen hade en klar ersättare (det pratades om Schweinstiger) men vars övergång tillslut inte blev av. Kevin kände därmed att hans trupp blev kraftigt försvagad och imponerades inte av sista minuten värvningarna Xisco och Ignacio Gonzalez. Av principiella skäl valde han därmed att avgå då han är en principfast man.
Oavsett vad som hände tror jag allmänheten inte fått tillgång till all fakta. Ingen av parterna uttalat sig om vad som stod angivet i Keegans kontrakt. Det blir därmed svårt att fastslå vem som har rätt i denna rättstvist. Det är också därför jag sedan dag ett varit kluven i frågan. Jag förnekar inte att Ashley, Llambais och övriga har begått påtagligt många misstag. Samtidigt kan jag inte riktigt släppa det faktum att Keegan visste om att Wise skulle anställas.
Det enda jag vet att jag tycker och tydligt tar ställning till är att Ashleys största misstag var att anställa Keegan överhuvudtaget. Men tillskillnad från de allra flesta som bär denna åsikt bygger jag den inte på Kevins kompetens. Det är snarare så att jag tycker att man klart och tydligt såg att han var förmögen att leda en Premier League klubb under sin tid i klubben. Felet jag anser att Mike gjorde var att anställa en sådan principfast man som KK och sedan försöka få honom att anpassa sig till ett system som från första början var upplagt att skapa konflikter mellan ledningen och managern. Om nu Mike var så mån om att Keegan skulle efterträda Big Sam borde han ha låtit Kevin köra sitt race eller valt att plocka in en annan manager som var mer lämplig för uppgiften att jobba under/med en Director of Football.
Det är dock alltid lätt att vara efterklok men jag anser att detta stödjer skriverierna om att Ashley i grund och botten är en impulsiv man som inte alltid gör sin läxa. Det skulle också kunna förklara varför han kort efter det att han köpt klubben försökte sälja den vidare. I princip alla tidningar hävdar att han inte gjorde sin läxa på klubbens ekonomi innan han köpte loss den vilket är oroväckande.
Det viktiga nu är att få ett slut på denna saga. Den har fortlöpt alldeles för länge och konsekvensen har blivit att supporterskaran har i mångt och mycket vänt sig emot ledningen. Det mest påtagliga exemplet är givetvis Newcastle United Supporters Club. En gruppering som startade efter frustrationen som uppstod kring Keegangate. De driver en hård linje för förändring och marknadsför sig med frasen ”striving for a positive change”. Den linje de driver går inte att gå miste om när man läser deras uttalanden på deras hemsida. Deras nyrekrytering har dock avstannat och kritik mot dem har växt. Framför allt för att de tar sig själva på för stor allvar vilket märks i deras rapportering av vad som sades under mötet när Derek Llambias träffade en representativ grupp för klubbens supportrar förra veckan. I deras rapportering (som är läsvärdig om man har tid att döda men samtidigt är oerhört vinklad till deras egen favör) går det att läsa följande stycke:
”At this point one of our members raised the issue of problematic stewarding, discussed at the last Supporter’s Panel, and in doing so mentioned that representatives from the NUSC were here.
“The new breakaway?” queried Llambias and then seemed to fit the pieces together over the level of some of the questioning he had received throughout the evening. “Oh, you’re from the supporters club?” he asked. Clearly he either hadn’t been briefed or was feigning ignorance of our presence.”
Visst Llambias tycks ha haft en ganska nonchalant attityd gentemot de men samtidigt så har de trots allt bara tusen medlemmar. Att de på något vis skulle vara talande för hela supporterskaran är därmed inte sant. Framför allt eftersom merparten av deras medlemmar gick med i klubben på grund av den frustration man kände efter det att Keegan hade avgått. Deras ståndpunkt (som går att läsa här nedanför) gentemot de supportrar som inte bär samma åsikt säger dessutom mycket om hur pass öppna de är för andra människors åsikter än deras egna.
”We should probably express our disappointment with some of the supporters in attendance who actually seemed to welcome Ashley’s utterings as “positive”.”
Det uttalandet hade inte varit några problem om det inte varit för det faktum att NUSC säger sig välkomna andra personers åsikter på deras egna möten. Nåja nog om denna utsvävning som nog bara förstås av oss skator som följer utvecklingen dagligen men jag ville bara få min syn på NUSC framförd. Framför allt eftersom jag en gång skrev upp mig på deras mail lista och nu kategoriseras av dem som en av många som ”väntar på att bli medlem” eller något liknande. Dags att gå vidare.
Ledningens arbete att nu försöka återfå förtroendet bland supporterskaran blir omåttligt svår. Jag vill dock påstå att Llambias intervjuer med de lokala tidningarna The Journal och The Evening Chroncile, BBCs radiokanal och samtalen med en samling supportergrupperingar har lett till ökad insyn för fansen i vad som sker i klubben. Det är ett bra första steg mot en förbättrad relation men mycket återstår att göra.
Vad tror jag då att Ashley och co behöver göra för att återvinna förtroendet? Jag vill börja med att be ursäkt för er som tar illa vid av denna förklaring men jag tror i alla fall att fotbollssupportrar i allmänhet är oerhört kortsynta. Jag tror därmed att bästa sättet att lyckas är att börjar leverera resultat. Sedan finns det alltid ett visst antal som aldrig kan förlåta andras misstag men de är i underkant.
Ett första steg i den processen blir att leva upp till det Llambias nu har utlovat. I de ovannämnda intervjuerna har han sagt att de pengar som klubben fått in från försäljningarna av Milner, N’Zogbia och Given ska spenderas nu i sommar. Vi har hört liknande uttalanden tidigare från ledningen men om man verkligen gör det denna gång är mycket vunnet. Ett andra steg är att vi givetvis gör en betydligt bättre säsong än denna. Jag ser inte varför vi inte skulle kunna bli ett stabilt mittenlag som gör en ”cup run” i antingen FA- eller ligacupen.
”Action speaks louder then words” säger engelsmännen. Ack så rätt de har. Men först måste vi se till att klara oss kvar denna säsong. Att åka ur Premier League vore förödande för klubben.
