”Vart har vi hamnat nu?”: Queens Park Rangers
I västra London hittar vi en klubb med några av världens allra rikaste ägare. 2007 räddade de klubben från konkurs, men än har inga större summor spenderats för att ta klubben till Premier League. Laget vi ska bekanta oss närmare med är Queens Park Rangers.
Staden
Queens Park Rangers har sitt hemmahörande i västra London, i distriktet Shepherds Bush. För att vara ännu mer exakt ligger detta distrikt i området Hammersmith and Fulham, som är en relativt centralt belägen del av London. De två andra stora klubbarna från detta område är Chelsea och Fulham. De förstnämnda ses som QPR: störste rival. Stadsdelens invånarantal ligger på ca 165 000 och av dessa är 58% britter. 20% består av vita ej engelska invånare och en stor part av dessa är polacker och irländare. Området har det procentuellt sett näst högsta antalet ensamstående vuxna (55%) och en hög andel unga vuxna i åldern 20-29 (24%). En hel del studenter bor i området. Stadsdelen utgår ett lapptäcke av rika och fattiga områden, arbetslösheten är ”bara” på 5% här, men å andra sidan räknas 29% av dessa om långtidsarbetslösa.
För att koncentrera oss lite mer på just Shepherds Bush, så tros namnet ha sitt urpsrung i de fåraherdar som hade detta område som viloplats på sin färd in till den stora Smithfield Marker i centrala London. Shepherds Bush utgörs mestadels av bostadsområden, men Shepherds Bush Green även känt för sin shopping, då det största storstadsbelägna shoppingcentret i Europa finns här.
Klubbhistorik
QPR bildades genom en sammanslagning av två klubbar. Det var St Jude’s som slog sig ihop med Christchurch Rangers och då merparten av spelarna kom från Queens Park-området i nordvästra delen av huvudstaden fall namnet relativt enkelt på plats. Detta var år 1882 och laget började med att endast spela vänskapsmatcher. Hemmaplanen bestod i början av fyra stolpar och tejp mellan stolparna fick utgöra ribbor. 1889 blev QPR en professionell klubb. Under denna tid flyttade klubben runt mellan olika hemmaarenor i London i samma takt som jag själv flyttar runt bland andrahandslägenheter i Stockholm. När Rangers 1892 gick med i West London League hade man dittills spelat sina hemmamatcher på åtta olika platser. De flesta hade man varit tvungna att hyra. Strax efter 1892 vann man sin första titel då man besegrade Fulham med 3-2 i finalen av West London Observer Cup. QPR vann sen också London Cup och deltog i FA-cupen första gången 1895.
1898 blev QPR en professionell klubb och gick med i Southern League. Från starten av det nya århundradet och fram till första världskriget fortsatte QPR att flytta runt på grund av allt från arga grannar, kolgruvearbetarstrejker och armén. När de 1917 flyttade till Loftus Road för första gången hade man vunnit Southern League två gånger. Efter kriget spelade man i den engelska tredje divisionen. QPR hade tidigare spelat i gröna och vita dräkter, men säsongen 1926/27 ändrade man till de nuvarande färgerna blått och vitt. Säsongen efter stod George Goddard för ett imponerande klubbrekord då han gjorde 37 mål i ligan. Några år senare flyttade man på sig igen. Man spelade nu på den större arenan White City Stadium i hopp bättre publikintäkter. 41 000 fick se Rangers besegra Leeds i FA-cupens tredje omgång, men ganska snart började klubben gå back. 1933 var det återigen Loftus Road som gällde.
Efter andra världskriget stod QPR för att par bra prestationer i FA-cupen, men utan att gå hela vägen. 1948 gick klubben för första gången upp i division två. Fyra år senare var man tillbaka i division tre. Åren gick och QPR fortsatte harva i de nedre regionerna innan slutet på 60-talet kom att bjuda på framgång. 1966/67 vann man inte bara division tre utan även Ligacupen genom att vända ett 0-2-underläge till 3-2 i finalen mot West Bromwich. QPR var det därmed det första division tre-lag att gå hem segrande i turneringen. Efter att ha slutat på andraplats som nykomlingar i division två gick man 1968 upp i högsta divisionen för första gången någonsin. Efter nedflyttning första säsongen var laget några år senare tillbaka i division ett. 1975/76 slutade man tvåa i högsta ligan, bara en enda poäng efter Liverpool. Säsongen efter fick QPR spela i Uefacupen för första gången och gick så långt som till kvartsfinal.
1981 tog Terry Venables över Queens Park Rangers och man nådde FA-cupfinal mot Tottenham. Resultatet 1-1 ledde till omspel där Glen Hoddle såg till att Spurs drog längsta strået med matchens enda mål. Efter att ha tagit klubben tillbaka till första divisionen 1984 så lämnade Venables för Barcelona. QPR förbrukade tränare i samma stil som Newcastle men höll sig i första divisionen och gick även till Uefacupen ytterligare en gång. Gerry Francis var en nyckelspelare i 70-talets QPR. 1991 kom han tillbaka som manager. På nyårsdagen 1992 slog man Manchester United med 4-1 i en klassisk match där Dennis Bailey stod för ett hattrick. Under Premier Leagues första säsong 1992/93 slutade QPR på en femte plats, mycket tack vare den unge Les Ferdinand som gjorde tjugo ligamål och tillsammans med lagkamraten David Bardsley kallades till det engelska landslaget. Sedan lämnade Francis sin post och inför säsongen 1995/96 såldes Les Ferdinands för ett nytt klubbrekord (6 miljoner pund) till Newcastle. Forwardsstjärnan visade sig vara mycket svår att ersätta. QPR åkte ner i andra divisionen.
En ny tid - Mångmiljardärer tar över Queens Park Rangers
Sedan dess har QPR spenderat sina år i Championship och League One. I början av 2000-talet började stora problem att torna upp sig på en allt mörkare himmel. Klubben hade stora ekonomiska problem och begärdes i administration. Sexton spelare lämnade A-laget, men laget slutade ändå på övre halvan av tabellen säsongen efter. 2002/03 tog man sig ur administration, men problemen skulle snart komma igen. Skandaler med utpressning och hot mot Rangers ordförande Gianni Paladini kom upp till ytan. En ungdomsspelare mördades och en annan dog i en bilkrasch. Mitt i allting var ekonomin värre än någonsin. Konkurs var nu ett inte bara ett hot, utan en kommande verklighet för klubben. I sista stund klargjordes det att Formel 1-höjdarna Bernie Ecclestone och Flavio Briatore gått in och köpt 69% av klubben. De två italienarna, Ecclestone som anses ha mest auktoritet av alla inom Formel 1-världen och Briatare, VD för Formel 1-stallet Renault hade räddat klubben från konkurs. Inte blev det sämre när indiern Lakshmi Mittal som gjort sig rik inom stålindustrin i december samma år köpte 20% av klubben. ”Rik” är förresten en underdrift. 2008 uppskattades Mittal att vara den fjärde rikaste personen i världen med sin förmögenhet på 300 miljarder kr.
På planen var QPR dock fast i botten av tabellen och John Gregory sparkades och ersattes av italienaren Luigi De Canio. Han kom närmast från Siena i Serie A och köpte i januari tolv nya spelare. Laget klättrade i tabellen, men De Canio lämnade ändå vid säsongens slut. Newcastle-bekantingen Ian Dowie tog sen över. Lite mer om det i summeringen av fjolårssäsongen längre ner.
Rykten om köp av Luis Figo och Zinedine Zidane som manager har florerat de senaste åren, men än har klubbens rika ägare inte investerat alltför mycket i klubben. Frågan är hur mycket herrarna är beredda att spendera i detta lag, men man bör nog trots hålla ett öga på en klubb med dessa potentiella ekonomiska muskler. Kanske är det en ”sleeping giant” vi har att göra med i dagens Queens Park Rangers?
Klubbinfo
Namn: Queens Park Rangers Football Club
Smeknamn: QPR, Rangers, The Hoops
Stadium: Loftus Road
Publikkapacitet: 19, 128
Hemsida: www.qpr.co.uk
Random supporterhemsida jag fann: www.queensparkrangers-mad.co.uk
Fjolårssäsongen
Som vi redan har nämnt så startade kampanjen med Ian Dowie vid rodret. Bara tolv matcher in på säsongen då laget låg på nionde plats så fick Dowie tacka för sig. När Dowie avskedades i oktober tog Gareth Ainsworth tillfälligt över. Strax där efter anställdes portugisen Paolo Sousa som manager. Ett halvår senare var det dock dags för även honom att få lämna sitt uppdrag. För andra gången denna säsong fick Ainsworth rycka in. QPR slutade tillslut på elfte plats i ligan. I FA-cupen blev det uttåg redan i omgång 3 (första för QPR) efter förlust i omspelsmatchen mot Burnley. I Ligacupen tog man sig dock till omgång 4, där det blev en uddamålsförlust, 0-1 borta mot mästarna Manchester Utd.
Som sagt. Är det något som slagit mig i denna historiegenomgång är det hur QPR liknar Newcastle på det sätt de verkar ha en förkärlek till att byta tränare till höger och vänster. Kontinuitet rimmar illa med de båda klubbarna. Denna säsong är det Jim Magilton som leder klubben. Vi får se hur länge han varar.
Kuriosa
Säsongen 1982/82 blev Queens Park Rangers den första engelska klubben att spela sina hemmamatcher på konstgräs då detta byttes ut om vanligt gräs. 1988 bytte man dock tillbaka till riktigt gräs igen.
