Krönika: Krisläge i Newcastle?
Newcastle är ett lag på gränsen till kris! Det ryktas om försäljning av missnöjda spelare och gräl mellan lagledning och spelare. Det här ser inte bra ut... Nedan följer mina åsikter om problemen i Newcastle United.
Debaclet började i augusti med en tung förlust mot Man United på hemmaplan samtidigt som vi fick ett tidigt respass ut ur Champions Leauge. Partizan skulle ju inte ha någon chans! Men drömmen om europeisk ära och skönt klirr i kassan avbröts tvärt på hemmaplan, igen, av Belgrad-laget. På straffar dessutom!
UEFA Cupspel, eller "B-lagen som inte klarade av CL-kvalet-cupen", väntade besvikna fans och spelare och inte minst Sir Bobby hade svårt att dölja sin besvikelse.
"Vi ville så mycket spela CL men vi klarade inte av det och nu är vi förkrossade." sade en nedstämd SBR till NUFC officiella hemsida efter förlusten.
Tre dagar senare passade Birmingham på att sno tre poäng av oss. Naturligtvis på St James Park bara för att strö extra salt i såren.
September månad bjöd på en enda höjdpunkt. Urladdningen mot NAC Breda i UEFA Cupens första runda. Fem mål mot noll gav fansen lite hopp inför en fruktad resa till London, där Arsenal tog emot oss med öppna armar och skickade hem oss med en ännu en svidande förlust i baken, 2-3. Vi har aldrig trivits bra i London och Arsenal påminnde oss om varför.
Oktober däremot är en period som får oss Newcastle-fans att stolt sträcka på ryggarna. Fem raka vinster, varav fyra i ligan och en mot NAC Breda i UEFA Cupen. Inga förkrossande eller målrika vinster, men ändå. Vi vann ju, eller hur?
Månadens sista match gav, iallafall mig, djupa sår. En tämligen enkel tillställning mot West Bromwich Albion som tagit sig från smutsen i Div.1 till St James för att få stryk i Carling Cup. Troddes det iallafall.
Sir Bobby valde att mönstra en annorlunda uppställning. Målvakten Steve Harper gjorde sin första match för säsongen, som kapten till råga på allt. Shearer nötte bänk tillsammans med Given och Speed. Steve Caldwell skulle göra en insats som mittback medan Ameobi fick börja på topp tillsammans med LuaLua. Spektaklet började med ett självmål av Ameobi och slutade med en förlust, 1-2 inför 46,932 häpna åskådare på ett kallt SJP.
Ännu en buckla som gled ur händerna mot ett bottenlag.
Jag tycker att Robson borde mönstrat ett bättre lag och inte underskattat WBA. Det var han skyldig fansen efter att ha förlorat chanserna till spel i CL. Vissa tyckte att han agerade rätt som vilade sina bästa mannar till hemmamatchen mot Aston Villa tre dagar senare. Den matchen slutade 1-1. Så mycket för den vilan.
Efter det följde en härlig kämpamatch mot FC Basel i Schweiz. Den vann vi. Inte enkelt och överlägset men vadå? Vi vann ju.
Sen kom söndagen den nionde november och Newcastle åkte till London för att möta Chelsea. Vi visste att det skulle vara svårt att få med sig tre poäng ifrån Stamforde Bridge. Men ifall Shearer spelade och vi höll tätt bakåt skulle chansen kanske finnas. En poäng lät högst rimligt iallafall.
Shearer magsjuk, Andy O'Brien rött kort, straff och pang bom! Fem mål mot noll!
Det går inte att skylla på någon av ovan nämnda faktorer. Vi spelade som vi har gjort hela säsongen och Chelsea tog tillfället i akt att köra över oss. Som ett tåg kör över ett övermoget äpple ungefär.
Vad som gör saken värre är att vi inte kan att återta stoltheten förens efter två veckors lidande, eftersom landslagen drabbar samman och Premier Leagues omgångar skjuts upp.
En riktigt sur, pissig karamell att suga på som garanterat räcker ändå fram till avspark mot Manchester City och Kevin Keegan.
När Freddie Shepherd blickar tillbaka på det som har hänt grinar han säkert blod. Han känner tydligen att han måste hitta någon avgörande faktor till varför vi åkt berg&dalbana med mestadels hisnande nedförsbackar.
"Craig Bellamy har ju inte spelat så mycket den här säsongen. Kan det vara därför? Nja, han har ju varit skadad. Men, ändå ställer han ALLTID upp när det är landslagspel! Nej nu J#VLAR!" reagerar ordförande Freddie.
Bellamy kallas in till SJP och får sig ett kvartsamtal och en örfil på köpet. Något som inte uppskattas av den eldfängde walesaren som rasande haltar därifrån.
Shepheard rycker på axlarna och säger att "problemet" är löst. Vi får väl se, säger jag...
Samtidigt är Sir Bobby fly förbannad över att ynglingen Lomano LuaLua klämmer ur sig att han hellre spelar för något annat lag än sitter och värmer bänk medans Newcastle åker på stryk med 5-0 mot Chelsea. Detta uttalande är skrivet på Lomanos hemsida och det var därifrån som Robson fick höra vad anfallaren hade att tyckta om situationen i laget.
"Hur vågar han säga något sådant!? Jag sköter den här klubben, inte LuaLua, och jag bestämmer ifall någon ska bli utlånad eller inte!" rasade Sir Bobby till The Chronicle.
"Lomano har agerat väldigt oproffesionellt angående det här. Vad han borde göra är att hålla käften och göra det han får betalt för!" fortsätter en arg Robson.
I samma stund får Andy O'Brien veta att han blir avstängd en match efter att ha fått det röda kortet i matchen mot Chelsea. FA vägrade att motta en överklagan från Newcastle. Avstängningen träder i kraft den 23:e november och O'Brien missar matchen mot Wolverhampton.
Något som är säkert är att Lomano LuaLua inte förstärkt sina aktier hos Sir Bobby och Bellamy verkar inte direkt vara Shepherds favoritgosse just nu.
Är dessa två framtidsmän på väg bort ifrån St James? Bellamy räknas som en av PL bästa forwards idag och det vore smärtsamt att se han hamna i t.ex Man United.
LuaLua har gjort sig förtjänt av ett respass ifrån Newcastle tycker jag. Så behandlar man inte sin manager eller sina lagkamrater genom att skriva massa korkade kommentarer på sin hemsida. Han borde naturligtvis diskuterat det hela med Robson först innan han skämmer ut sig offentligt.
Hursomhelst, ifall Bellamy säljs så är Shepherd tvungen att illa kvickt inhandla en forward av minst lika hög standard som walesaren. Fansen kommer inte rycka på axlarna åt en försäljning av en av klubbens stora profiler utan kommer kräva ett stort spelarköp som plåster på såren.
Det har ju pratats en hel del om Patrick Kluivert på senaste men bara Gud har koll på hur Newcastle-anfallet ser ut efter nyår.
Portugisen Hugo Viana rapporteras också vara missnöjd med hur många spelminuter han får av managern. Inga katastrofala incidenter med Viana och lagledning har hörts, ännu.
Frågan är ifall Viana, eller någon annan för den delen, vågar gå emot Robson och Shepherd just nu och gnälla över att de vill kicka mer boll än vad dem för tillfället gör. Både manager och ordförande verkar ha grävt upp stridsyxan och hugger vilt efter gnälliga spelare som yttrar sig på fel sätt.
Något som slår mig är varför inte Shearer, Gary Speed, Shay Given eller någon av de mer rutinerade herrarna i laget gör sin röst hörd och tonar ned krisläget i klubben. Rutinerade spelare måste använda sin erfarenhet lika mycket vid sidan av planen som på planen. Eller har dem måhända blivit tillsagda att "hålla käften och göra det dem får betalt för"?
Vi har en härlig och spännande vinter att se fram emot kära Newcastle-fans!
