Svart eller vitt: Tankar om senaste matcherna med Chelsea i spetsen, FA / disciplinära problem och varför Ashley Cole förtjänar att bli utbuad
Då var det dags att vässa pennan igen och pränta ner lite tankar. Främst kommer de beröra våra senaste matcher där resultaten varit mestadels sviktande och humöret på spelarna likaså. Även tråden från Chelsearedaktionens matchrapport angående varför Ashley Cole ständigt blir utbuad kommer adresseras.
Veckorna springer iväg fort ibland. Oftast i samband med semester eller ledighet men det kan tydligen även hända i de mörkaste novemberdagar. Detta tar dock inte fotboll i allmänhet och premier league i synnerhet hänsyn till. Fråga bara snöplogarna vid St. James Park för att få matchen mot Chelsea spelbar. Snövallarna var nästan lika höga som Peter Crouch. Bara en sån sak. Aja, vi återkommer till Chelsea äventyret strax.
Innan det så tänkte jag återkoppla till ett ’matchens frågetecken’ jag skrev i samband med arsenalmatchen. Detta var efter vi utklassat våra otvättade grannar och sedan stal alla tre poängen från Emirates och fotbollslivet gick på rosa moln. Vi som har varit Newcastlesupporters ett tag dock vet att när allt verkar bra.. så går det åt helvete. Därför ställde jag mig frågan om vi kunde fortsätta plocka poäng i den här takten och i förlängningen vara ett lag som realistiskt kunde sikta på övre halvan av tabellen. Så blev det inte.
Först ut därefter var Blackburn där vår nykrönte hjälte Tiote bjöd bort ett mål, när vi sedan sjabblade bort ett till i försvarsspelet så spelade det ingen roll att Carroll återigen hittade nätet. 1-2 förlust mot tjockis Sam som säkert satt och funderade på vilka av sina bolltrollare han skulle ta med sig när Inter eller Real Madrid ringer. Kanske tänkte han på Alan Smith som han värvade till oss för £5-6m. Apropå Allardycevärvningar så passade Barton på att dela ut en höger, tillräckligt diskret för att inte domaren skulle se. Men för odiskret för att inte tv-kamerorna skulle plocka upp det. 3 matchers avstängning blev det för vår pånyttfödde mittfältare inför säsongen. Onödigt deluxe.
Nästa hemmamatch var mot Fulham. Trots en del huffande och puffande så lyckades vi inte rasera deras försvarshus framför mål. 0-0 och en poäng från Blackburn och Fulham hemma. Inte godkänt oavsett om vi siktar på top 10 placering eller bara hålla oss kvar.
Värre skulle det dock bli. Det är lätt att skylla på först Nolans klantiga hands och sedan en obefintlig straff som anledning till Boltonförlusten. Riktigt så var det väl inte dock. Förlust med 1-5 efter en väldigt intetsägande insats som kryddades med ytterligare två stycken 3 matchers avstängningar. Först ut var Coloccini som fick rött kort efter en ful armbåge på Elmander. Sedan krockade / tacklade Williamson samme Elmander och fick arga FA via kameror efter sig. 3 matchers avstängning på båda trots att Newcastle överklagade Williamsons avstängning.
Efter detta tycker jag det finns ett par frågetecken att ta upp. Först och främst regeln att om domaren ser en situation så kan det inte granskas. Många gånger ser inte domaren det som händer ur en speciellt bra vinkel och det som ser ut som en bollvinnande tackling från ett håll kan framstå som en idiotsatsning från en annan (ja, jag tänker på De Jongs ”stödbenskapning” av Ben Arfa). Finns även andra nyliga exempel där Bendtner sätter en klockren tackling på Williamson i ligacupen, problemet var bara att det var en rugbytackling. Resultatet av offside Bendtners tilltag? En ännu friare Walcott som avgjorde matchen. Sedan tacklar då Williamson till Elmander, vilket inte domaren ser. Och vips har vi tre matchers avstängning för honom. Hela systemet känns lika konsekvent som roulette. Ibland behövs det en Mourinho för att ta upp dessa problem till ytan, likt när Chelsea fick två målvakter skadade i samma match och i samma veva visade Barton häcken som målgest. De två våldsamma satsningarna på målvakterna klarade sig utan problem. Att Barton visade häcken ledde däremot till avstängning, en helhet som Mourinho inte var helt nöjd med. Hughton känns lite för tillrättalagd för en sådan kritik.
Att han är så pass tillrättalagd leder till frågan hur klubben tar tag i dessa disciplinära problem. Bartons utvisning är lika solklar som den är korkad. Coloccinis armbåge faller inom samma kategori. Sedan är det inget nytt hur inkonsekvent FA agerar och således är det dumt att sätta sig i situationer där avstängningar kan delas ut i efterhand. Tre stycken spelare får alltså tre matchers avstängningar, inom tre matcher. Även om frustrationsnivån troligen varit väldigt hög i dessa matcher så måste spelarna kunna hålla huvudet kallt. Kan de inte det så måste Hughton markera att detta inte är acceptabelt. Det budskapet borde gått ut i samband med Bartons avstängning i efterhand. Även om jag gillar den här mysfarbror ”this group of lads” mentaliteten som Hughton bidrar med så måste han även kunna vara hård mot de hårda. Börjar vi dra på oss en massa onödiga avstängningar med denna tunna spelartrupp så är vi väldigt farligt ute.
Nåja. Nu till det lite roligare, Alex hemåtpassning till Cech. Hoho. Nog ett av de enklare målen Carroll gjort i sin karriär. Annars är jag lite besviken på den matchen, den vunna poängen till trots. Det kändes som att vi hade ett jätteläge att få med oss alla tre poängen med tanke på framförallt Chelseas mittfält. Bara att konstatera att exakt lika bra som Tiote var på mittfältet så var Guthrie dålig. Där försvann vår vinstchans i mitt tycke. Tiote åt upp Ramires och Mikel men Guthries passningsspel gjorde att bollen snabbt var tillbaka hos de blåklädda igen. I ärlighetens namn så var Romans pojkar närmare vinsten och vi bör i slutändan vara nöjd med den poäng vi fick.
Avslutningsvis i dagens blogg så tänkte jag ta upp frågan Martin Hollertz avslutar Chelseas matchrapport med;
”Jag förstår det ärligt talat inte. Varför buas han år ut och år in ut av bortasupportrar som inte tillhör de evigt sura Arsenal?”
Mitt svar på den frågan skulle nog utgå först och främst från det faktum som även Martin fastslår i rapporten, Ashley Cole är en utav världens bästa på sin position. De bästa spelarna är i regel de som alltid får ta buropen. Sedan kan väl även tilläggas att Ashley är i mitt tycke lite speciell. För att illustrera mina tankar så tänkte jag måla upp den fotbollsspelartyp jag stör mig allra mest på;
- Skandalomsusad – syns titt som tätt i tidningarna av fel anledningar.
- Ful – att spela tufft är okej, men sen finns det de som spelar med en mängd fula tilltag. Sådant gillas inte.
- Filmare – alla tjuvnyp till trots så ramlar denna spelare enklast och oftast av alla
- Girig – trots pengacirkusen så vill den ha så absolut mycket pengar som möjligt
- Illojal – Byter klubb av ”fel” orsaker, exempelvis girigheten ovan
De här egenskaperna är onekligen väldigt enkla att applicera på ”Cashley”. En spelare som dyker upp i skandaler titt som tätt, senast var nog som Martin tog upp Cheryl Cole separationen. Har frekvent fula tilltag för sig, hade bland annat en stämpling på Ameobi i matchen senast mot Newcastle utanför spelet. Blev snabbt känd i Arsenaltröjan för att vara väldigt lätt på foten och behåller fortfarande titeln som världens sämst filmande vänsterback. Att han är illojal och girig blev väldigt tydligt i samband med övergången till Chelsea. För att inte nämna hur korkad han framstod när han redovisade sina orsaker rörandes samma övergång. Som sagt, Ashley Cole är en utav världens bästa (om inte den bästa) vänsterbackar men han har så mycket fjanterier på gång samtidigt så det hade väl snarare varit konstigt om han inte buades ut.