Vitesse - Ajax1 - 3
Dugligt Newcastle föll i premiären
Som väntat blev Manchester City numret för stort, men Newcastle såg inte ut som det vrak man var i våras. Positiva debuter av Remy Cabella och Jack Colback bådar gott inför den kanske viktigaste perioden i Alan Pardews Newcastlekarriär.
Innan matchen hölls en tyst minut för de båda omkomna supportarna Liam Sweeney och John Alder. Liam och John var båda på väg till Nya Zeeland för att se Newcastle träningsspela mot Wellington och så småningom även Sydney. Men istället för att se sitt lag blev de nedskjutna av separatister i ukrainskt luftrum. John Alder, även känd som "The Undertaker" i supporterkretsar, blev 52 år. Liam Sweeney blev 28. I den 17:e matchminuten hyllades båda med en applåd från hela St. James' Park. Både Newcastle och Sunderland-supportrar har de senaste veckorna genomfört stora insamlingar i de båda namnen. Manchester Citys supportrar hängde en banderoll vid bortasektionen som tillkännagav sorgen även från mästarklubbens fans.
Newcastlefamiljen förlorade även Jon Lockwood innan säsongen startade. Jon var en bekant figur på många Newcastleforum under namnen "Gejon" och "Cajun". Han omkom plötsligt vid en ringa ålder av 31.
Matchen
En ganska väntad startelva från Newcastletränaren såg Tim Krul vakta målet med Daryl Janmaat (debut), Mike Williamson och Fabricio Coloccini som förväntade rollinnehavare i backlinjen. Till vänster valdes 23-årige Paul Dummett framför Massadio Haïdara - ett beslut som är konstigt med tanke på att Haïdara inte bara spelat nästan varje försäsongsmatch, utan dessutom gjort det bra. En skada på Mapou Yanga-M'Biwa höll honom borta från matchtruppen.
Jack Colback och Vurnon Anita bildade innermittfält, med Moussa Sissoko som nummer 10 framför. Till vänster återfann vi en annan debutant i Remy Cabella, medan Yoan Gouffran ockuperade vänsterkanten. Emmanuel Riviére fick till uppgift att jaga ensam på topp.
Gästerna, som kom med ett mycket starkt lag, gick ut med högsta växeln i och orsakade problem nästan omgående. Fabricio Coloccini och Tim Krul lyckades dock gemensamt avvärja de värsta hoten.
Istället för en kapitulationsindikerande ledning för mästarna från Manchester hann Newcastle äta sig in i matchen. En för dagen lysande Jack Colback och Vurnon Anita stod upp mycket bra mot Yaya Touré, Fernando, David Silva och alla andra världsstjärnor som smög sig in i planens mitt. Samtidigt bjöd Remy Cabella på många sevärda passningar, finter och initiativ.
Newcastle skapade ett gäng halvchanser efter bra arbete av främst Cabella, men även Riviére och Sissoko. Men istället för att testa Joe Hart lyckades City orkestrera en kalldusch åt andra hållet. En långboll missbedömdes totalt av Newcastles båda mittbackar och hamnade hos en skicklig Edin Dzeko. Bosniern drog med sig både Coloccini och Williamson (varför?) mot straffområdets högra kant. Med en briljant klack lurade han båda två åt fel håll och friställde David Silva som enkelt kunde placera in 1-0 mellan benen på en chanslös Tim Krul efter 38 minuter.
Newcastle hann inte replikera innan halvtid utan fick, som alldeles för ofta under 2014, gå in till halvtidsvila i St. James' omklädningsrum mållösa och i underläge.
Inga byten genomfördes till den andra halvleken, men Newcastle började återigen hitta ett sätt att göra avtryck på matchen, även om inga skott mot Joe Hart stod att räkna.
I centrum för det mesta fanns liksom i första halvlek Remy Cabella och Jack Colback. Med fasta situationer av hög klass och ett brett passningsregister såg Colback ut att vara inte bara en värdig konkurrent till Cheick Tioté, utan till och med en bättre spelare.
Yoan Gouffran, Paul Dummett och Emmanuel Riviére missade alla hyggliga chanser att besvära Joe Hart, innan Alan Pardew bestämde sig för att börja röra om i grytan.
Ett till synes märkligt byte av Vurnon Anita, som tillsammans med Colback dikterade matchen vid det här tillfället, mot Gabriel Obertan av alla människor, fick många att skaka på huvudet. Obertan blev omedelbart tunnlad av Aleksander Kolarov och Manchester City kom nära ett 2-0-mål.
Ytterligare byten innebar Premier League-debuter för Rolando Aarons och Ayoze Perez när de båda ersatte Gouffran och Janmaat.
Perez skulle komma närmst ett kvitteringsmål, men hans pigga inhopp fick inte krönas med någon nätkänning trots flera fina offensiva initiativ. Aarons kom inte närmre än ett spektakulärt försök att cykelsparka St. James' Park i eufori. Men den jamaicansk-engelske yttern visade återigen prov på ett kunnande som gör att vi kan vänta oss mer av honom under säsongen.
Istället blev det som det alltid tycks bli när City gästar Tyneside. Newcastle tryckte på i desperation och Moussa Sissoko gjorde sig skyldig till en ganska dålig miss när det äntligen såg ut att bära frukt. Istället kontrade Sergio Agüero nästan på egen hand för gästerna. En snabb touch förbi en ganska tafflig Fabricio Coloccini gav honom utrymme att göra 2-0. Bollen gick dock på en snabb Tim Krul, men rakt ut till den argentinske VM-finalister. Utan svårigheter stötte han in 2-0 och punkterade tillställningen.
Kommentar
Det är naturligtvis svårt att dra några definitiva eller stora slutsatser efter en match. Samtidigt som vi såg tendenser till ett mer rörligt och underhållande anfallsspel, finns vetskapen om att det många gånger tidigare varit enkelt för Alan Pardews Newcastle att ge intryck av bra fotboll med många nyförvärv. Men optimismen som ändå omgärdat klubben den senaste månaden ska inte förkastas helt.
Remy Cabella såg ut att vara precis den kreatör och länk som vi skriker efter medan Hatem Ben Arfa skriker efter benådning. Samtidigt måste jag både hålla upp händerna och applådera Jack Colback. Ibland har man väldigt fel. Colback gjorde allt han kunde för att under sina första 90 minuter tävlingsfotboll vända opinionen totalt. Smart, skolad och väldigt nyttig på innermittfältet.
Lägg därtill fina debuter av Janmaat och Riviére (som har en bit kvar men mycket att ge) samt ett piggt inhopp av Ayoze Perez och det är mer bra än dåligt att ta med sig på individuell nivå.
Frågetecken kvarstår däremot för Paul Dummett, Fabricio Coloccini (jo, även om det gör ont) och Alan Pardew.
Walesaren Dummett ser ut att vara flera klasser sämre än sina medspelare, både fysiskt och tekniskt. Varför en 23-åring som egentligen aldrig imponerat i Premier League spelas framför en Massadio Haïdara vars försäsong gjort honom till mångas förstaval på vänsterbacken, med även Davide Santon i ekvationen, är obegripligt och således typiskt Pardew.
I Fabricio Coloccinis fall är frågetecknen många, och tyvärr inte färre efter idag. Långsam, snurrig och inte riktigt den ledare vi är i behov av. En tidig indikation på att kaptensbindeln kan byta arm under säsongen, tyvärr.
Alan Pardew då? Ja, han har talat om att underhålla, att spela Newcastles varumärke av fotboll och en rad andra saker som vi vant oss vid att höra. Idag såg vi modigare ut än tidigare under året och anföll i perioder med mer folk än vad vi vant oss vid. Hans envishet att spela centrala spelare på kanten, Yoan Gouffran en allt mer frustrerande karaktär utan förmåga att slå inlägg, i kombination med "the 100th coming of Obertan" gör att premiären inte lämnar honom utan kritik. Vem som nu hade trott det. De kommande sju matcherna presenterar oss med en mycket bra möjlighet att etablera en bra plattform för säsongen. Det finns även de som menar att Mike Ashley lyssnat till Pardew och därför kräver ett annat lag i år.
Den första pusselbiten av det svaret får vi mot Aston Villa nästa vecka där en av säsongens huvudpersoner, Siem De Jong, väntas kunna delta. Förlora mot Manchester City kommer många lag att göra.
Spelarbetyg (1-10)
Tim Krul - 6
Daryl Janmaat - 7
Fabricio Coloccini - 5
Mike Williamson - 6
Paul Dummett - 6
Jack Colback - 8
Vurnon Anita - 7,5
Remy Cabella - 8
Moussa Sissoko - 6,5
Yoan Gouffran - 5,5
Emmanuel Riviére - 6,5
Avbytare
Gabriel Obertan - 5
Ayoze Perez - 7
Rolando Aarons - 6
