Newcastle - Everton0 - 1
Newcastle - Everton 0-1: Förlusttrenden fortsätter
Efter en stark första halvlek av Newcastle så renderade ännu en gång ett individuellt misstag i förlust när Newcastle förlorade med 0-1 mot Everton på St James’ Park.
Newcastles formkurva pekar fortsatt nedåt utan någon avvikelse. Inför matchen sa nyblivne Everton-tränaren Sam Allardyce att man skulle kapitalisera på att tysta publiken, men med ägarnyheterna som kom ut ett par timmar innan avspark så var stämningen på topp. Efter två distinkta ramträffar, följt av hyfsade lägen därefter, slutade det sedermera som vi blivit vana vid, med förlust. Det innebär att Newcastle är det formsvagaste laget i Europas fem största ligor räknat från november till idag.
Inför matchen:
Lascelles var tillbaks i startelvan och gick in bredvid Lejeune i mittförsvaret. Darlow fick fortsatt förtroende mellan stolparna, något han inte kan räkna med framöver. Längst fram i planen bänkades Joselu, och Diamé tog platsen som släpande anfallare bakom Gayle. Varken Mitrovic eller Mbemba återfanns i truppen.
Första halvlek
Newcastle började livligt och hemmapublikens entusiasm verkade ha smittat av sig på spelarna. Everton lyckades däremot stå emot stormen i matchinledningen, men mer skulle komma.
Tidigt i andra halvlek trodde man att Newcastle fått en straffspark tilldelad. Yedlin avancerade in i straffområdet och föll över ett utsträckt ben tillhörandes en bortaspelare, men Atkinson noterade mycket riktigt att förseelsen skedde strax utanför straffområdet.
I den 13:e matchminuten kom Evertons första skott på mål. Bortalaget väggspelade snyggt på Newcastles vänsterkant och Manquillo lämnade en yta bakom sig. Inspelet gick till Gueye som fick iväg ett svagt skott som Darlow omfamnade tryggt.
Efter mycket listigt spel kom nästa straffsituation för hemmalaget. Diamé skarvade bollen till Yedlin som kom inlöpandes i straffområdet, amerikanaren föll, men kontakten var knapp och Atkinson gjorde troligen rätt i att avstå från att peka på straffpunkten.
Strax därefter fick Ritchie iväg ett avslut utanför boxen, men Pickford läste skottet tidigt och klistrade bollen längs marken.
Om någon vid det här laget mot förmodan hade slumrat till på läktaren så väcktes den personen garanterat av Ritchies stenhårda stolpskott i matchminut 20. Shelvey la en långboll i djupet, bollen nickades bort av en Everton-försvare och hamnade hos Ritchie. Skotten löpte in i straffområdet och fick iväg ett tungt avslut, men stolparna samarbetade inte med Newcastle denna kväll.
Istället för en Newcastle-ledning så fick Everton utdelning några minuter senare, på reapris dessutom. Calvert-Lewin slog ett inlägg från Evertons högerkant, undermåligt nog vann Aaron Lennon nickduellen centralt i Newcastles straffområde, nicken saknade kraft, men Darlow lyckades kasta sig åt ena hållet, och lämna kvar bollen åt andra. Som en sann målskytt reagerade Rooney instinktivt och la in 0-1-målet till bortalaget i den 27:e matchminuten.
Det skulle komma fler tunga stolpträffar för Newcastle under aftonen. Näste man på tur var Merino som ostört fick skicka iväg en projektil mot Pickford, skottet var knallhårt och hade en fin bollbana, men bortalaget skonades av stolpen ännu en gång.
Everton fick i den 41:a minuten ett nästintill identiskt läge som vid ledningsmålet. Högerbacken Kenny spelade in bollen i straffområdet och Sigurdson nådde högst med huvudet, lyckligtvis höll Darlow kvar bollen efter att den nuddat händerna den gången och släppte ingen dumdristig retur.
Det sista som hände innan halvtidsvilan var att Atsu dribblade inåt i banan, vidare in i straffområdet och lämnade över bollen till Gayle, engelsmannen sköt på ett tillslag men skottet saknade tillräckligt med både kraft och precision för att ställa till problem för Pickford i bortamålet.
I chansväg var Newcastle klart dominanta i den första halvleken. Bortalaget skapade inga veritabla målchanser, samtidigt förnekades Newcastle till mål två gånger om av Pickfords stolpar. Summa summarum en positiv första halvlek där resultatet inte speglade matchbilden.
Strax innan andra halvlek drog igång tyckte jag mig höra kommentatorn säga att Newcastle vunnit en av de senaste 32 matcherna man legat i underläge i Premier League. Förhoppningarna inför andra var knappast monumentala.
Andra halvlek
Newcastle var endast en hårsmån ifrån kvittering i den 54:e matchminuten när Lejeune nickade fram en boll till Diamé i Evertons straffområde. Hade Diamé bara varit lite snabbare, alternativt haft lite längre ben, så hade han nått bollen och lagt in kvitteringsmålet.
I den 66:e matchminuten kom Newcastles första byte när Joselu byttes in istället för Diamé i hopp om att skapa oreda offensivt. Hemmapubliken hyllade ironiskt Diamé vid bytet, och trots att Diamé är en käpp i Newcastle-hjulet, så ser jag det ändå som ovärdigt av supportrarna att agera på det sättet.
Ett par minuter därefter var det istället Everton som var närmast ett ledningsmål. Manquillo tappade Gueye på Newcastles vänsterkant, Gueye gick inåt i banan och spelade bollen i sidled till Sigurdson, efter onödigt mycket bolltittande av Newcastle-försvaret fick islänningen ett magnifikt skottläge, men bollträffen var undermålig.
Everton fortsatte skapa bäst chanser, och än en gång betedde sig Newcastle illa defensivt när man fullständigt negligerade markeringen av Williams vid en Everton-frispark, Everton-backen fick bra träff på sin nick men Darlow reagerade kvickt och styrde ut bollen till hörna.
I den 73:e matchminuten äntrade Rolando Aarons planen och ut gick Matt Ritchie.
Desto mer tiden gick, desto mer började Newcastle forcera. I matchminut 83 fick Aarons bollen på vänsterkanten, dribblade inåt och provade skott. Skottet blockerades men bollen gick vidare till Atsu, som efter en läcker dribbling hittade skottläge med högerfoten och sköt, däremot för svagt och lättläst för att lura Pickford.
Newcastle genomförde sitt sista byte strax därefter när Ayoze Perez byttes in till förmån av Mikel Merino.
Newcastle skapade inga nämnvärda chanser hädanefter. Shelvey blev utvisad efter att ha fått sitt andra gula kort efter en glidtackling i matchens slutskede. Inget fult, en chansning om att vinna boll i ett pressat läge. Tyvärr innebär det att Shelvey stängs av kommande två matcher.
Sammanfattning
Segern för Everton innebar lagets första trepoängare på bortagräs för säsongen, St James’ Park verkar vara en passande arena för formsvaga lag att återfå momentum, förutom för Newcastle själva.
Det var 51 000 hoppfulla supportrar på plats och man kan inte annat än ställa sig upp och applådera atmosfären på arenan under kvällen. Newcastles supporterskara är genuin och enorm, och man trängtar knappast mindre efter ett ägarbyte efter kvällens match.
Den här gången var det Karl Darlow som stod för ett matchavgörande misstag, senast var det Ayoze Perez. Newcastle spelar ofta jämnt, åtminstone i perioder, men utdelningen uteblir och vad man brukar kalla otur har kostat Newcastle många poäng. Min egna devis när ett lag har mycket otur, är att de individuella spelarkvalitéerna är för dåliga, eller att lagets självförtroende vacklar, alternativt en spricka i kollektivet. Vi kan konstatera att Newcastle inte längre var porösa bakåt, vilket skulle kunna förklaras av att målen framåt uteblev och att man därför aldrig fick någon forcering emot sig. Investeringar i januari kommer behövas, att Mohamed Diamé startar i en nummer tio roll i Premier League är ofattbart. Diamé tappade boll flest gånger av alla spelare under matchen, och hans bolltouch och passningsprecision är fullständigt underkänd. Diamé har precis som Colback en egenskap av att vara en käpp, en käpp som kontinuerligt stöter till ett rullande hjul, som i den här metaforen är Newcastles anfallsspel.
Inför säsongen var Newcastle, precis som Everton, ute efter en ny målvakt. Everton värvade Pickford från Sunderland som gav ett väldigt bra intryck under kvällen, var oftast rätt positionerad och prognostiserade händelser framgångsrikt. Benitez har de senaste matcherna gett Darlow chansen mellan Newcastles stolpar, men trots att jag gillar Darlow, så inger han inte den tryggheten backlinjen behöver.
Newcastle är mirakulöst nog fortfarande över nedflyttningsstrecket – men man närmar sig. Det är endast tre poäng ner till Swanseas jumboplats i tabellen, men likväl bara tre poäng upp till elfteplatsen som Southampton besitter i nuläget. Om man däremot zoomar in lite och inser att man ställs emot Arsenal, West Ham och Manchester City kommande matcher, så förstår man att jumboplatsen känns närmre än elfteplatsen i nuläget. En tidig julklappsönskning är att vi får se ett ägarskifte i Newcastle och att man värvar en potent ”tia” och övriga nödvändiga kompletteringar. Howay man.
