Newcastle - Southampton3 - 2
Newcastle - Southampton 3-2: This is podracing!
Tittarna bjöds på ett riktigt spektakel under lördagskvällen som innehöll det mesta i form av underhållning och dramatik.
Newcastle stod för en insats under lördagen som gjorde en nostalgisk. Det var inte Mike Ashleys Sports Direct United som spelade utan det riktiga Newcastle United som under många år har lyst med sin frånvaro.
Det var en match som hade det mesta. Actionpackad första halvlek med fyra mål byttes ut i andra mot utvisningar, läckra frisparksmål, uppoffrande spel med 9 man och stor dramatik med räddningar på mållinjen. En perfekt engelsk fotbollsmatch närmast skulle jag vilja påstå.
Det är en match där samtliga spelare förtjänar en eloge med undantag för Jeff Hendrick men i vanlig ordning är det ändå några spelare som förtjänar lite extra beröm.
Miguel "Evighetsmannen" Almirón - Det är så glädjeberikande att se Almirón spela fotboll just nu. Som han helt plötsligt ser ut att stormtrivas på planen. Är förmodligen Newcastles viktigaste spelare precis som man alltid trott att han har förmågan att vara. Graeme Jones har uppenbarligen prioriterat paraguayanen och vi har sett resultaten omgående. Nu kommer man börja höra experteliten påstå att Almirón äntligen hittat en jämnhet i sitt spel även om detta egentligen inte alls är kopplat till honom riktigt utan till Graeme Jones som lyckats med vad Steve Bruce var för inkompetent för att mäkta med. Vill rikta beröm till Holmgren i kommentatorsbåset som pekar ut att Almirón är användbar på fler än ett sätt. I första halvlek var han ju Newcastle offensiva duracellkanin men sedan i andra var det få spelare som offrade sig och kämpade så mycket som Miggy. Han är ett fysiskt unikum, jag vet inte om jag någonsin har sett en sådan vältränad spelare i Newcastle förut. Newcastle har alltså spelat 3 matcher på 7 dagar och Almirón har spelat samtliga minuter men ändå visar han inte ens en tillstymmelse till trötthet trots att han nog springer mest av alla spelare ute på planen.
Allan Saint-Maximin - Man hade väntat med iver på att få se fransosen starta igen och han gjorde ingen besviken. Helt jävla otrolig när han utmanar, går inte att ta bollen ifrån honom. Och det är en klassaktion á la Saint-Maximus som leder fram till 1-0 målet för Newcastle. Jag tror att Saint-Maximin kommer framstå som ännu bättre och ännu farligare nu när Graeme Jones har kontrollen över hur vi spelar. Därför att under Jones har Newcastle plötsligt bollen mycket oftare på motståndarens planhalva vilket kommer leda till större möjligheter för fransosen.
Joe Willock - Vilken drömdebut. Även om jag är optimist visade det sig kanske att jag var för pessimistisk gällande unge Joe. Jag skrev att det kanske mer var en Steve Bruce värvning detta men att döma av gårdagen är det absolut inte det. Willock behövde inte tre veckor för att finna kemin med sina offensiva kamrater. Såg ut att komplettera Almirón och Saint-Maximin perfekt under den första halvleken. Rörlig och spelintelligent. Det var framförallt Willocks förmåga att komma i smarta andravågslöpningar och smyga in i boxen befriad från uppvackning som stod ut i första halvleken. Visst kan man beskylla Southampton för dåligt försvarsspel men samtidigt ska man inte blunda för hur perfekt Willock tajmade dessa löpningar. Och det var exakt detta jag skrev att Newcastle saknade lite grann mot Crystal Palace. Andra halvlek stod Willock för en uppoffrande kampinsats som var inspirerande att se. De negativa stereotyperna som omgett Arsenalspelare senaste tio åren tycks inte stämma in på Willock om man ska dra stora växlar från gårdagen. Nu känner man en viss irritation över att detta endast är ett enkel lån. Willock är till skillnad från Smith Rowe och Saka ingen upphaussad talang utan hans marknadsvärde är fortfarande ganska beskedlig. En köpoption kanske inte hade varit omöjlig att få till. Ska i alla fall bli spännande att se Willock under våren nu.
Isaac Hayden - Jonjo Shelvey må ha varit Newcastle officiella lagkapten i Jamaal Lascelles frånvaro men inofficiellt på planen var det Hayden som var Newcastles ledare. En uppoffrande insats som vikarierande mittback där Hayden visade vägen i andra halvlek med sin kampmoral som inspirerade övriga lagkamrater. Hayden kommer vara en spelare vars värde man först inser när han lämnat. Otroligt imponerande hur han bara går in på olika positioner och står för starka insatser. Mångsidig och med en speluppfattning som få spelare besitter. Det är väldigt synd att Newcastle har en skadekris på mittbacken vilket såklart innebär att Hayden kommer fortsätta i den positionen för helst vill jag ju se honom på det centrala mittfältet.
Även Karl Darlow förtjänar lite beröm. Nu behövde han inte storspela så som jag förfarade under den andra halvleken men stod likväl för en fantastisk reaktionsräddning på nära håll i andra halvlek. Och man ska inte underskatta betydelsen av att ha en keeper som man vet att man kan lita på i tuffa lägen och det har Newcastle i Darlow. Newcastle har också en andrakeeper i Dubravka som man känner samma sak inför. Men det har jag tacklat i en tidigare text redan.
Jag kommer inte köra någon genomgång av matchen. Det beror delvis på ren och skär lathet men också lite på grund av att detta inte är någon match man borde läsa en matchrapport om för att få sig en känsla om hur det såg ut. Detta är en match man borde se med egna ögon. Har man tillgång till ett Viaplay-konto men missade matchen i realtid så rekommenderar jag att man ser om matchen i efterhand. Och detta skriver jag inte bara till Newcastlesupportrar. Detta var en match som var underhållande även för neutrala supportrar och det var fan inte igår man skrev en sådan mening om en match som Newcastle spelat.
Newcastles mediala förbannelse
Newcastle är en stor klubb och detta märks i det mediala utrymmet man får. Lägg märke till hur ofta det skrivs och pratas om Newcastle i jämförelse med till exempel Crystal Palace eller Fulham eller för den delen Southampton. Man får oproportionerligt stort mediautrymme sett till var man befinner sig i tabellen. Detta kan ju ses som en positiv sak men det är det inte. Jag hade hoppats att det snackades mindre om Newcastle faktiskt. Därför att Newcastle må betraktas som en stor klubb inom media men mediaeliten är fortfarande lika dåligt påläst om Newcastle som resterande lag på nedre halvan. Så allt som sägs är ignorant och felaktigt. Man blir bara irriterad och får huvudvärk när man läser och hör skiten. Steve Bruce blir hyllad för sin taktik mot Southampton exempelvis och återigen är Newcastlesupportrarna bortskämda idioter som är så mycket emot stackars Manchester United-ikonen och ex-Sunderland coachen. Experteliten i både England och Sverige har noll koll på Graeme Jones. De vet inte vem han är eller att han anställts. Men det är Graeme Jones som är huvudanledningen till Newcastles uppryckning och det enda negativa med detta är ju att Graeme tyvärr är på väg att både rädda Steve Bruces jobb samt anseende. För Steve Bruce har ju ingen skam i kroppen. Han står ju rakryggad och tar all kredd för ett arbete som han inte har någon del i överhuvudtaget. Steve Bruce hamnar allt högre upp på listan över Newcastletränare jag tycker väldigt illa om. Han är uppe på ungefär likartad placering som Big Sam och Joe Kinnear.
