Sunderland - Newcastle 3-0: Bittert och ologiskt

I en match som trotsade all logik och rättvisa inkasserade Newcastle sin sjätte raka förlust mot Sunderland, än en gång med siffrorna 3-0, trots att man var det klart bättre laget under 90 minuter. Ineffektivitet och en mycket tveksam domarinsats blev avgörande för matchen som lämnar en bitter eftersmak.

Första halvlek

Det finns förluster som är acceptabla, och så finns det de som är svårare att svälja. Derbyn brukar vara ologiska, men som dagens match utvecklade sig så känns den här svårare att svälja än det mesta. Matchens inledning blev talande för fortsättningen, redan innan två minuter hade gått hade Sunderland dragit på sig två frisparkar efter fult spel och Newcastle missat en gyllene målchans. Följande 45 minuter fortsatte i ungefär samma stil, Newcastle ägde spelet totalt och spelade sig fram till en mängd målchanser som alla missades. Coloccini, Mitrovic, Wijnaldum, Colback och Perez hann alla missa mer eller mindre öppna målchanser, ofta genom att helt enkelt inte få en ren träff på bollen. Trots att Sunderland la allt fokus på försvar och helt saknade idéer för att anfalla sågade sig Newcastle igenom gång på gång, dock utan resultat. Wijnaldum, som lyste av självförtroende, och Sissoko var de drivande i offensiven och skapade chanser både för sig själva och andra. Sunderland kändes ihåliga bakåt och helt uddlösa framåt, och hade inte ett enda skott på mål under första halvlek. Men på övertid skulle matchen helt vändas upp och ned. Cattermole stängde Wijnaldum med armen, men domaren ignorerade ropen på straffspark och tillät Sunderland att kontra. Defoe trädde fram en fin djupledspassning till Fletcher, som trycktes undan med axeln av Coloccini när han försökte hinna före Elliot till bollen. En situation som för det mesta tillåts passera utan åtgärd bedömdes denna gång som straffspark, och till råga på allt halade domare Madley upp det röda kortet för målchansutvisning. Det såg ut att vara ungefär 50-50 för om Fletcher eller Elliot skulle hinna först till bollen, och att tolka detta som en klar målchans samtidigt som man bestraffar en vanlig axel-mot-axeltackling med straffspark blir på det hela taget en ytterst tveksam bedömning. McClaren var alldeles rasande vid sidlinjen, och Coloccini var mycket riktigt helt oförstående inför beslutet. Straffen sattes säkert av Adam Johnson som valde att springa över hela planen för att fira framför de tillresta Newcastlefansen.
You stay classy, Sunderland.

Andra halvlek

Med rimlig utdelning hade Newcastle gått till pausvila med två eller tre måls övertag, så att avsluta halvleken i underläge och dessutom med en man mindre gick tvärs emot matchbilden och all form av logik. Andra halvlek inleddes med att Colback kapades fult av Cattermole och tvingades byta, dock klarade sig hemmaspelaren än en gång undan en varning. Just Cattermole verkade bedömas efter ett helt annat regelverk än övriga spelare. Att han trots flera sena och fula tacklingar, inklusive ett flygande knä i sidan på Perez, inte ens fick ett gult kort under matchen samtidigt som Coloccini fick duscha tidigt efter en fullt rimlig axeltackling är inget annat än en förbannad parodi på rättsskipning. Vid det här laget hade motståndarna gjort två byten var, och med en man mindre för  Newcastle jämnade matchen ut sig. Newcastle var trots utvisningen fortfarande det bättre laget, och Mitrovic skulle få ett mycket fint läge att kvittera som han tyvärr brände. Men Sunderland skulle göra ytterligare ett mål tvärs emot matchbilden, denna gång på sin allra första hörna i matchen. Hemmalagets bästa spelare Yann M’Vila sköt ett volleyskott som Billy Jones styrde i mål från nära håll, och det var 2-0 i den 65e minuten.

Wijnaldum fick strax därefter ett bra läge att skapa nerv i matchen igen, men missade ännu en gång och luften gick ur Newcastle allt eftersom matchen led och frustrationen tog överhand. Man verkade inte längre tro att matchen gick att vända och anfallen blev kortare och mindre farliga. McClaren gjorde ett sista försök att rädda matchen genom att sätta in Thauvin istället för Dummett, men fransmannen hann inte uträtta mycket av värde under sin kvart på planen. Istället skulle Steven Fletcher fullborda Sunderlands orimliga triumf genom att med fem minuter kvar sätta 3-0 på volley efter en kontring. En närbild på Perez i matchens slutskede visade ett par kolsvarta ögon och en frustration som fick det att spraka om hans kropp, en bild som sa mer än de flesta ord kan göra efter en sån här match.

Avslutande reflektioner

Trots att Newcastle egentligen gör en bra match och är spelmässigt överlägsna åker man alltså på en svidande tremålsförlust. Att domaren dömer Coloccini efter innebandyregler och Cattermole efter UFC-regler må vara en faktor, men hade Newcastle bara haft en acceptabel nivå på effektiviteten hade matchen varit avgjord åt andra hållet redan i halvtid. Statistiken talar sitt tydliga språk, Newcastle vann bollinnehavet med 60% mot 40%, skotten med 21-9 , skotten på mål med 8-3 och hörnorna med 10-1. Av de 21 skotten kom hela 13 innanför straffområdet, så det är inte en överdrift att säga att Newcastle borde vunnit med ett par mål. Men återigen gjorde man det alldeles för svårt för sig genom att inte sätta sina chanser och genom att slarva i defensiven. Samtidigt är domslutet i 46e minuten de facto helt avgörande för matchens utveckling, att från ingenstans få en straff och en utvisning till skänks kan vända ojämnare matcher än den här. Så det är med bitterhet och besvikelse vi lägger den här matchen till handlingarna och hoppas på att laget kan ta med första halvleks fina anfallsspel till nästa match. Med den lilla skillnaden att vi ska göra mål på våra chanser, förstås.
 

6 kommentarer

Joel Sjödelius2015-10-25 18:37:35