Lagbanner
Wake Up Call för Newcastle i premiären
Steven Hooper var protagonist i gårdagens premiärmatch.

Wake Up Call för Newcastle i premiären

Newcastle föll tungt i premiären mot Fulham efter att Matt Smith gjort matchens enda mål på hörna i den 45e matchminuten.

Första dagen på nya skolan. Man går ut på skolgården i slow-motion, med nya solbrillor och vinden som sveper genom håret. Blinkar åt den söta tjejen som står en bit bort och blåser upp sitt rosa hubbebubba tuggummi innan man ska visa sina diverse bollkonster. Men precis när självförtroendet är som störst, och det enda man ska göra är att visa vem det är som är alfahanen, så står man där med neddragna byxor, ramlar och faceplantar grusplanen på skolgården.

Newcastle har anklagats för att ha köpt sig tillbaks till Premier League. Ett helt orimligt argument med tanke på att man sålt spelare för mer pengar än vad man köpt för. Någonting Benitez alltid har gjort. Han gjorde det bland annat med Xabi Alonso i Liverpool. Visst visste vi att det inte fanns några lätta matcher i Championship, men om man har i åtanke att Brighton med Chris Hughton i spetsen förlorade fem matcher på den långa 46-matchersäsongen och ändå inte klarade uppflyttning, så känns det som att en premiärförlust gör att man redan ligger back på sparkontot. Det enda ”köpa sig till titeln” argumentet påtalar är att Newcastle är en jätte jämfört med de övriga Championship-klubbarna. Just för argumentet ovan, vi har sålt för mer än vad vi köpt. Inkomsterna är större, utgifterna är större.

Till slut blev det blev inte så roligt som man hade hoppats, och uttrycket ”wake-up call” som cirkulerar runt i samtliga Newcastle-kretsar är väl en rimlig benämning på situationen. Alla fördomar mot vad som kunde hända Newcastle i Championship-premiären hände. Det är en ny liga, en tuff liga, och Fulham berättade precis det för Newcastle igår.

Före avspark
När laget släpptes så var man inte helt säker på hur laget skulle formeras under matchinledningen. Det såg ut som en 4-4-2a på papperet, men en 4-2-3-1a eller möjligen 4-3-3a var fullt möjligt att konstruera från gårdagens trupp. Fulham hade med sig samtliga åtta nyförvärv på planen, så egentligen borde man som Newcastle-anhängare inte kunna klaga på att man inte har hunnit spela ihop sig? För nyförvärven fungerade onekligen finemang i Fulham, och organiserade sig väl med resterande spelare. Även Fulham ställde upp med en 4-4-2a med Ayite och den kommande målskytten Matt Smith längst fram.

Första halvlek
Undertecknad missade de inledande minuterna på grund av hyckleri från Viaplay. Förstår att Anita var usel enligt många.

Newcastles första och bästa målchans kom strax efter jag fick igång duglig stream, ungefär tio minuter in i matchen. En bra brytning av Janmaat följdes upp av en kylig och icke-bortslarvad aktion av Gayle, som sedermera spelade bakåt till Anita som la en underbar pass i djupet på Ayoze Perez. Perez fick en knuff i ryggen och blev tilldelad frispark i höjd med straffområdeslinjen. Spanjoren tog hand om frisparken själv, men utförandet var uselt och gick rakt i muren.

Känslan i kroppen efter kvarten spelad får sägas var väldigt bra. Spelarna slet, jobbade hårt, för hårt för min smak. Överarbetande. Men det kändes som att spelarna hade otroligt höga krav på sig och försökte till fullo spela en övertänd fotboll och utmanövrera Fulham-spelarna, att mata in oväntade bollar bakom Fulham-försvararna. Hayden utmärkte sig även positivt innan han fallerade innan han slutligen byttes ut.

Förövrigt så var det inte många målchanser. Fulhams organisation var bättre än Newcastles, men knappast något som indikerade att Fulham skulle gå ut med tre poäng. Båda lagens nyförvärv utmärkte sig.

I den 26e minuten fick man för första gången hjärtat i halsgropen, när Janmaat slog en total felpass in i Newcastles straffområde som Hanley lite halvt ostabilt fick rädda upp. Skulle med otur kunna blivit straff i den möjligheten, men domaren var väldigt tolerant igår. Väldigt.

Nästa straffsituation kom i den 35e matchminuten, eller straffsituation och straffsituation, det skulle varit straff. Det var Ritchie som kom med fart på vänsterkanten och spelade in bollen i straffområdet när en Fulham-spelare styrde ut bollen till hörna med armen i onaturlig vinkel. Det var oerhört konstigt att domaren inte uppmärksammade det, med tanke på att det hade varit ett lovande inlägg och en målchans om bollen hade nått fram, men istället var det en gammal skolgårdsmanöver som räddade Fulham från straff den gången. Ni vet när man helt plötsligt skriker: ”Jag står!”, och helt plötsligt är man flygande målvakt.

Rafa var påtagligt frustrerad, onöjd och lite stressad. Vid det tillfället tyckte jag det var lite gulligt. Det som hade varit så tryggt och kontrollerat inför matchen var nu helt borta.

I den 41a minuten kom Fulhams första vassa möjlighet. Newcastle var oorganiserade, och det var alldeles för enkelt för Aluko att ensamt äntra spelyta två, när Newcastle-mittfältarna stod osamlade. Efter en fin aktion av Aluko så avlossade slutligen nyförvärvet ett skott med vänsterfoten som Sels tog, men utan någon vidare kontroll. En darrig Sels, som ännu inte imponerat på mig.

På tilläggstid i den första halvleken så kom också ledningsmålet, och även matchens enda mål. Det märkliga var att jag inför hörnan visste att det skulle bli mål, jag var helt övertygad. Det kändes bara så signifikativt för Newcastle. Darrigt spel med få positiva tendenser, oorganiserat, odömd straff för att sedan åka på ett mål i baken på hörna. Precis det gjorde man när Matt Smith nådde högst på den utåtskruvade hörnan av Tom Cairney. Lascelles missade totalt markeringen när Smith ostört men kliniskt nickade in 1-0 till hemmalaget på en nick som Sels inte kunde göra någonting på. Kanske var Paul Dummets halkning ett störningsmoment, men det var Lascelles markering, något han också tog ansvaret för efter matchen. Men 1-0 i halvtid it was.

Andra halvlek
Det blev i den andra halvleken än mer påtagligt att det var en annan liga man spelade i. Newcastle-spelarna föll som furor och vad som förmodligen skulle varit en frispark i Premier League släppte Simon Hooper, som dock höll en relativ jämn nivå. Han var tydlig med sin tolerans och tillät det fysiska spelet.
Newcastle fortsatte att försöka penetrera genom mycket långbollar på djupet, men man hade ingen som väl där framme kunde ta hand om dem. Mitrovic saknades. När Newcastle hade bollen så var Fulham bäst, och när Fulham hade bollen så var de fortfarande bäst. Välkontrollerat av London-laget inledningsvis i den andra halvleken.

I den 53e minuten kom en möjlighet som skulle kunna vänt matchen helt och hållet. Det ska tilläggas att Anita och Ritchie bytte kanter i halvlek, och det var just Anita som gick i djupled när Paul Dummet spelade bollen i en öppen yta. Anita spelade in bollen i straffområdet, Gayle släppte den vidare till Ritchie som fick drömläge men som tyvärr sköt alltför centralt för att ställa till problem för nyförvärvet David Button i hemmamålet. Ett hårt skott och likväl en bra möjlighet, men brist i precision.

Det var också tydligt att Newcastle nästan aldrig lyckades penetrera centralt, utan fick alltid söka sig till kanterna. Anfallsspelet fungerade skapligt på högerkanten, där firma Ritchie och Janmaat koopererade och kompenserade varandra bra. Ritchie med sin vänsterfot och Janmaat med sin höger. Dock fanns det ingen targetspelare i straffområdet som kunde ta hand om bollarna, utan det blev oftast alltför behagligt för Fulham-försvararna. Om något positivt ska lyftas fram var det att Newcastle slog låga inlägg när möjlighetens fanns, istället för höga mot bortre stolpen.

Newcastle fortsatte ha stora problem och Fulham genomförde sin matchplan mycket fint. Fulham fick även en fin möjlighet runt 55e matchminuten efter att Dummet gick och köpte korv, och missade att följa med kvicke Cairney. Cairney vände in i banan och slog en boll in mot straffområdet på Ayite, som istället för att avsluta själv försökte spela till Smith. I efterhand kan vi konstatera att han borde avslutat själv.

Dummet hade i fortsättningen stora problem på sin vänsterkant, och ska tacka Championship-toleransen för att ha undvikit frisparkar vid flera tillfällen.

Newcastle fick en duglig målchans när cirka timmen var spelad. Fulham stängde igen centralt och Newcastle sökte sig till kanterna där Ritchie lyckades med ett inspel med högerfoten som Perez nickade utanför.

Här kom också matchens första byte när Aarons gick in istället för en blek Colback som inte var bra igår.

Ritchie hade även ett kraftfullt skott i den 62a minuten när han hittade en fin yta bakom hemmalagets innermittfältare. Ritchie hade passningsalternativ men valde att avsluta själv med ett skott som hade intressant båge, men som styrdes in i famnen på Button istället för mot stolpen.

Newcastle fick det svårare och svårare att etablera anfallsspel, och mittbackarna väntade länge med att flytta sig uppåt i banan i uppspelsfasen. Det slutade oftast med att man insåg att man inte kunde komma förbi Fulhams välfungerade sköldfält, så istället slog Hanley eller Lascelles en boll mot kanten ut till inkast för Fulham. Otroligt frustrerande att kolla på samtidigt som Fulham-spelarna dräpte Perez och Gayle i totalt ofarliga frisparkslägen.

I den 66e minuten kom nästa Newcastle-möjlighet och än en gång var det högerkanten som producerade den i Janmaat och Ritchie. Janmaat fick slutligen iväg ett inlägg som skarvades via en Fulham-försvarare till Aarons som med högerfoten totalmisslyckades med sitt volleyliknande avslut.

I den 69e minuten kom ett dubbelbyte av Fulham när Christensen och Parker gick in istället för målgöraren Smith och Tunnicliffe. Ett defensivt byte av Jokanovic med all rätt.

Minuten efter gjorde Newcastle även sitt andra byte när en ickefungerande Perez gick ut i förmån av Englands främste anfallstalang i Adam Armstrong. Ett väldigt modigt byte med tanke på matchbetydelsen. Något McClaren aldrig skulle gjort.

Matchen fortsatte att präglas av det man tidigare sett. Där det fanns en ensam Newcastle-spelare var det plötsligt tre Fulham-spelare. Newcastle-spelarna fick springa längre sträcka för att komma rätt i presspelet och presspelet var i matchinledningen frenetiskt. När sedan orken började tryta så var man för långt ifrån Fulham-spelarna positionsmässigt och Fulham-spelarna fick för mycket tid och rum. Utfallet blev att Newcastle-spelarna blev bortspelade av Fulhams kreativa högerkant med intressanta Odoi i spetsen. Newcastle borde egentligen spelat ett mer statiskt och samlat försvarsspel, vilket dock inte gick då Fulham gladeligen skulle gått in i en passiv fas och spelat av matchen. Ett moment 22 i det läget. Hönsgård allt för ofta.

När sista kvarten närmade sig så blev det än mer påtagligt när Dummet ställdes mot Odoi vilka brister han har när han möter en kvick och irrationell spelare. Dummet var varken följsam eller läste spelet och därmed fick Hanley ofta gå ut på vänsterkanten och ytor uppenbarade sig i Newcastles straffområde.

I den 75e minuten traskade Ayite mellan Newcastle-spelarna och in i straffområdet och skapade en farlig möjlighet som turligt nog inte förvaltades av hemmalaget.

I den 77e minuten gick också Isaac Hayden ut och Jonjo Shelvey gick in. Hayden började matchen väldigt starkt men blev allt sämre ju längre matchen löd. Rimligt byte av Benitez.

Spelet blev aningen bättre i och med Shelveys intåg. Han hjälpte våra förvirrade mittbackar med att komma förbi anfallspressen, något jag hoppades Anita skulle gjort innan. Distribuerade även fina bollar både till vänster och höger i banan och levererade bollen i fina ytor till Aarons och Ritchie. En nödvändig injektion.

Nästa möjlighet kom strax innan den 80e matchminuten när Armstrong kom med fart, spelade ut bollen till Dummet som försökte hitta Gayle med ett inspel. Bollen trillade ut från straffområdet där Armstrong stod välplacerad men skottet höll ingen vidare klass.

I den 81a matchminuten så ger Anita bort bollen till Fulham strax efter att Newcastle hade erövrat den och följden blir att Newcastle blev bortspelade på vänsterkanten. Här bjöd också Odoi på fotbollsgodis när han med den sexigaste finten jag sett i år går förbi Dummet. Odoi fick en höjdboll och hoppade upp i en 360-snurr samtidigt som han med sin egna rygg slog bollen förbi Dummet och kom förbi honom. Om ni inte sett den så rekommenderar jag er starkt att titta på den.

I den 84e matchminuten slår också David Button ut bollen till inkast för Newcastle och Fulhams tredje byte blir ett faktum när Malone går ut och ersattes av Tim Ream för att säkra tre poäng till hemmalaget.

Runt 86e matchminuten så spelade Ritchie bollen till Anita som vidarespelade bollen in i straffområdet mot bortre stolpen där Shelvey nickade bollen på en Fulham-spelare och ville ha straff för hands. Tveksamt om bollen gick på handen eller inte, men även om den gjorde det så kändes det inte som straff i det läget.

Läget efter däremot, var klockren straff. Dummet spelade in till Gayle som artigt lät Ritchie ta över möjligheten som avlossade ett skott på ännu en flygande målvakt i Fulham, som likväl slängde sig och räddade bollen med armarna och förhindrade bollen att nå fram till Fulham-målet. Men Simon Hooper fortsatte vägra dela ut straffar för hands.

Newcastle fick en sista möjlighet i en fast situation på tilläggstid. Shelvey steppade upp och slog frisparken på Armstrong innan den studsade utanför kortlinjen och förlusten var ett faktum. Väl genomförd match av Fulham, kanske var Jokanovics topp sex mål inte så dumt? De måste dock ha i tanken att de kommer möta Championship-lag i fortsättningen och inte darriga Premier League-lag.

Avslutande kommentarer
Klart blev det att Newcastle fick åka hem tomhänta från bortamatchen mot Fulham i ligapremiären i en väldigt frustrerande tillställning. Inte bara på grund av straffsituationerna, eller ja, frisparkssituationerna även dem, men även på grund av alla misslyckanden att spela sig förbi Fulham-pressen, främst i andra halvlek då Fulham styrde matchen på ett vackert sätt.

Visst är det tur och tillfälligheter som avgör i fotboll. Lascelles missar sin markering vid matchens enda mål och Newcastle skulle antagligen haft två straffar med sig. Det var en jämn match som Newcastle också kunde vunnit. Men det är inte det som är det stora frågetecknet. Fulham var knappast överlägsna, men man hade ju förväntat sig att Newcastle hade spelat mycket bättre än man gjorde. Det räcker inte att på chans ha möjlighet att vinna matcher, utan spelet måste vara bra, man kan inte förlita sig på enstaka straffsituationer.

Får inte heller glömma att berömma Fulham tillräckligt. Ett bra bygge av Jokanovic samtidigt som flera av nyförvärven var magnifika. Aluko var riktigt bra igår liksom Cairney, Odoi otroligt rolig att titta på och Smith tog chansen när den kom. Blir intressant att följa Fulham under säsongen.

Jag är dock nyfiken på hur det hade låtit om det hade varit Burton som mötte Fulham igår istället för Newcastle. Då hade det pratats om att domaren förstörde matchen, men inte nu, för Newcastle ska vinna ändå.

Påtagliga brister då; Paul Dummet framför allt. Kan dock hålla i andra Championship-matcher och samtidigt som jag kastar lite sot på Dummet så måste jag hylla Odoi i Fulham och egentligen hela Fulham för en bra match.

När jag såg matchen så kände jag att Mitrovic saknades. Även att Shelvey skulle spelat istället för Colback. Tillförlitar mig på att Hayden sköter dynamiken och kortpassningsspelet på ett fint sätt och på så sätt kan låta Shelvey distribuera precisionspassningar på flankerna.

Rafa spelade som sagt med Gayle och Perez på topp, något som inte fungerade. De kompletterade inte varandra, och ska man ställa upp med två anfallare i fortsättningen så ska det var Mitrovic och Gayle först och främst. Det kommer eventuellt tillkomma ännu en anfallare, får hoppas på en mer Championship-anpassad spelartyp då vi har flera korta, snabba och dynamiska spelare på anfallsplatsen redan.

Sen så är det givetvis bortaplansspöket som fortsätter. Jag är inte orolig för de två kommande matcherna då de är på hemmaplan. Bortaplansspöket håller i sig och var anledningen till att vi åkte ned förra säsongen. Newcastle är helt obenägna att vinna på bortaplan, och den spärren måste lossna. Kanske kan det vara en bra injektion med en stark karaktär som Mitrovic på planen igen, I don’t know really.

Våran forne glädjespridare Steve McClaren pratade i engelsk TV igår efter matchen, och sa: ”Newcastle have been very poor away from home”, och log med ett leende vi känner igen.

Efter matchen skyllde Benitez inte ifrån sig på någonting, nämnde att det var ett wake-up call och medgav att det uppenbarligen finns väldigt mycket att jobba på.
Newcastle är precis som vanligt. Spelar laget på bortaplan förlorar man. Men jag lyssnar hellre på Benitez förklaringar än McClarens ursäkter.

Matchfakta

Fulham FC – Newcastle United 1-0

NUFC: Sels; Janmaat, Hanley, Lascelles, Dummet; Anita, Hayden (ut 77’), Colback (ut 61’), Ritchie; Perez (ut  70’), Gayle

Kvar på bänken: Mbemba, Darlow, Gamez, Sterry

Varnade: Hanley, Dummet, Janmaat

Målskyttar: -

FFC: Button; Odoi, Kalas, Madi, Malone (ut 85’); McDonald, Tunnicliffe (ut 69’), Cairney, Aluko; Ayite, Smith (ut 69’)

Kvar på bänken: Stearman, Woodrow, Edun, Joronen

Varnade: Odoi

Målskyttar: Smith 45’

Publik: 23 922 (7000 Newcastle-supportrar)

Domare: Steven Hooper

Spelarbetyg: (Ta hänsyn till att skribenten missade delar av första halvlek och bedömer utifrån det)
(1=Titus Bramble, 6 = Godkänd, 10 = Alan Shearer)

Sels 6
En femma eller en sexa, who cares. Får en sexa till slut för att han inte släppte in något han inte skulle. Kan inte göra något på målet. Dock darrig, känns inte bekväm. Agerar osäkert ibland, säkert ibland, några fina aktioner i luftsspelet. Det finns något där, men som inte blommat ut.

Janmaat 6
En viktig spelare i laget. Förtjänar nästan en sjua, men skulle antagligen vara lite för snällt med tanke på matchen. Samarbetade bra med Ritchie och är en offensiv tillgång. Hoppas att vi får behålla holländaren.

Lascelles 5
Var godkänd sett till matchen, men markeringsmissen kostade oss potentiella poäng. Visst vann han mycket i luften och gjorde generellt en skaplig match, men som mittback ska man göra så lite fel som möjligt. Gör man ett så kan det bli kostsamt.

Hanley 5
Inte någon toppenmatch av Hanley. Drog på sig flera frisparkar och fick även ett gult kort i slutet. Känner mig dock trygg med att ha Hanley som mittbackskomplement i framtiden.

Dummet 5
Var ofta uppe på läktaren när Fulhams kreativa spelare avancerade på Dummets vänsterkant. Bidrog dock en del offensivt, vilket man inte brukar se av Walesaren. Vi vet vad vi får när Dummet spelar, överraskar sällan.

Anita 5
Stod för en väldigt märklig, ojämn och stundtals usel prestation igår. Ska inte spelas på högerkanten, var dock inte heller bra i slutet av matchen. Hade dock positiva tendenser främst i första halvlek när han samarbetade med Hayden och Gayle och kunde slå fina krossbollar över till Ritchies kant och i djupet på Perez. Höll en allt för ojämn nivå.

Colback 5
Håller inte. Slog bort för många passningar, slog för många oföretagsamma passningar och bidrog inte med mycket. Gick sedan ut efter en timme.

Hayden 6
Solklar sjua i första halvlek, är väldigt optimistisk till det här nyförvärvet. Vann väldigt mycket boll, slog fina passningar, fin kvalité. Blev troligen för trött till slut och tappade koncentrationen då han försvann ur matchbilden, slutade bidra och tappade boll.

Ritchie 7 (Matchens skata)
Bäst på plan igår, det händer alltid något när Ritchie har bollen. Många fina tendenser, och en del skottförsök men tyvärr inget som resulterade i mål. Skulle han satt sin fina möjlighet skulle han möjligen snuddat vid en åtta. Toppenvärvning. Noterbart att han var bättre till höger än till vänster.

Perez 5
Frustrerande match för Perez igår då han bjöd på kvalitativa aktioner emellanåt men alltid blev stoppad av en hård Fulham-tackling och fick frispark med sig i betydelselöst läge. Slog bort en del fina frisparkar, särskilt den han ordnade fram själv. Presspelet var bra i första halvlek. Knappt godkänd, spelar nog bättre som tia än som anfallare.

Gayle 5
Man kunde tydligt se att Gayle hade kvalitéer. Fin första touch, snabb, kommer skapa ytor åt Mitrovic när han kommer tillbaks. Dock ett premiärspöke i det här fallet, vågade ingenting, tog aldrig för sig. Var otroligt försiktig och ville aldrig avgöra.

Aarons 6 (in 61’)
Blandade och gav. Väldigt teknisk och snabb spelare men fick inte mycket uträttat igår. Brast ofta i inläggsspelet, hade även något avslut som han borde förvaltat bättre.

Armstrong 6 (in 70’)
En av gårdagens ljusglimtar. Har en fruktansvärt häftig förmåga att alltid få med sig bollen, den så kallade ”nubbe-finten”. Otroligt snabb, låg tyngdpunkt. De få avsluten han fick var för svaga, men att han kan avsluta bra vet vi sedan innan. Väldigt fin injektion när han kom in, borde dock starta på bänken för att komma in och yra runt bland trötta huvuden.

Shelvey 6 (in 77’)
Spelade en kvart om man räknar med tilläggsminuterna. En bra injektion för uppspelsfasen och distribuerade bollar fint när han kom in. Ser gärna Shelvey från start tillsammans med Hayden nästa gång.

Linus Skoglund2016-08-06 14:10:00
Author

Fler artiklar om Newcastle

Från Milburn till Shearer till Framtiden: The Geordies