Tottenhams arenafråga närmar sig ett avgörande
Som alla med klass och smak vet är Tottenham Hotspur norra Londons stolthet och glädje. Frågan är bara hur länge till. Klubbens segdragna arenaplaner kan vara på väg mot en dramatisk lösning och den här veckan väntas beskedet som kan förändra klubben i grunden.
1882 grundades Hotspur Football Club av några skolpojkar i norra London. Två år senare inkluderades Tottenham i klubbnamnet. 1899 flyttade föreningen till sin nuvarande plats i norra London, där man har spelat alltsedan dess.
Idag tar White Hart Lane in drygt trettiosex tusen åskådare, vilket gör den till Premier Leagues tionde största arena. Det fungerade bra så länge Spurs var en hopplös midtable-klubb utan varken kompass eller karta över vägen till framgång. Men sedan de nya ägarna ENIC tog över rodret i början av 2000-talet har Spurs kontinuerligt visat allt större allvar i sina ambitioner.
Idag kan man hävda att klubben vuxit ur sitt eget hem. White Hart Lane har sin särskilda charm och även neutrala åskådare medger att hemmapubliken regelbundet pumpar upp en elektrisk stämning av högsta klass.
Men elektrisk stämning allena vinner inga titlar.
Titlar vinns av bra spelare. Bra spelare kräver höga löner. Och har man inga oljepengar som flyter in i klubbkassan måste man hitta intäkter på annat sätt. Utöver tv-pengar utgör biljettförsäljning den viktigaste intäkten för de flesta klubbar. Man Utd och Arsenal säljer en normal säsong biljetter för dryga £100m. Spurs kommer knappt upp i trettio miljoner.
Det duger inte. Vill klubben konkurrera på allvar – utan hjälp av en generös sugar daddy – behöver man hitta ett sätt att rymma mer publik.
The Northumberland Development Project
Efter att frågan diskuterats i många år utan att någon spade sett skymten av jorden har ägarna ENIC slutligen också lyckats konkretisera klubbens ambitioner vid sidan av planen. De senaste åren har så alltmer detaljerade planer för en ny arena kunnat presenterats.
Supportrarna har förvisso knorrat lite över den tilltänkta skålformade designen, men har ändå kunnat se fram emot en modern arena, rymlig men ändå tät, med en massiv Kop-liknande kortsida. Som grädde på moset blir klubben kvar i sina gamla kvarter, med den nya gräsmattan bara tiotalet meter ifrån nuvarande White Hart Lanes.
Men någonstans på vägen har maskineriet fyllts med grus. Trots att klubben slutligen fått de politiska planeringstillstånd som krävs har projektet till synes stått still. Samtidigt har viskningar innehållande orden Tottenham och Olympic Stadium blivit alltmer högljudda.
Klubben har under denna tid hållit en låg profil och vägrat att bekräfta eller dementera varken det ena eller det andra. I november förra året publicerade ordförande Daniel Levy ett öppet brev, vars innehåll egentligen inte gav några raka svar. Istället efterfrågades fansens stöd medan klubben utforskar alla möjligheter. “As we said previously, it was only prudent and good sense that we should consider all options for a new stadium development.”
Många såg förmodligen utspelet som ett försök att sätta press på lokalpolitikerna. Kanske till och med som ett förtäckt hot; om vi inte får ett större stöd så kan klubben komma att lämna området.
Det synsättet håller knappast längre.
Olympic Spurs
För några veckor sedan publicerade Levy ett nytt öppet brev. Den här gången var all form av tvetydighet som bortblåst. Levy konstaterar att klubben har tiotusentals supportrar som köar för en säsongsbiljett, att man tänker bygga en större arena och att man där vill erbjuda den bästa supporterupplevelsen i Europa. Så långt allt gott.
Kruxet är bara att det hela nu ska ske i Stratford.
Åtta kilometer från klubbens nuvarande hem. Förbi gränsen mellan norra och östra London.
Som om en flytt i sig inte är nog kontroversiell vill Spurs dessutom efter OS 2012 riva den nybyggda olympiska arenan till grunden, för att på dess ställe uppföra en dedikerad fotbollsarena. Samtidigt beskrivs Northumberland-planerna nu som ekonomiskt ohållbara.
Tottenhams konkurrenter om att få ta över OS-arenan är West Ham. Baserade i östra London skulle deras flytt bli kortare samtidigt som deras planer är betydligt mer försiktiga. West Ham har nämligen mer eller mindre tänkt bevara byggnaden som den är. Med andra ord vill de spela fotboll inramad av en löparbana.
Den senaste tiden har således en bitter fejd blossat upp mellan klubbarna, där styrelsemedlemmar, tränare och annat löst folk sluggar hejvilt mot varandra. Spurs anklagas för att svika friidrotten såväl som sina rötter, medan West Ham beskylls för att vara ekonomiskt naiva och på väg att föda en vit elefant.
Vill man uttrycka sig neutralt har båda klubbarnas bud styrkor såväl som uppenbara svagheter.
Vad händer nu?
Oavsett vem som vinner rätten att ta över arenan är den avsedd att utgöra hjärtat i en större olympisk park i östra London. Olympic Park Legacy Company heter organisationen som ansvarar för områdets framtid efter att de olympiska spelen är genomförda. Tanken var att OPLC skulle fatta ett beslut på ett styrelsemöte den sista fredagen i januari, men de krävde mer tid på sig och sköt beslutet på framtiden.
Inga officiella bekräftelser har gjort, men enligt rapporter i brittisk media kan ett beslut komma redan den här veckan. Därefter kommer detaljerade förhandlingar att ske mellan OPLC och den vinnande klubben.
Eftersom hela situationen är unik till sin karaktär kan man inte med säkerhet veta vad som gäller – men det känns ytterst osannolikt att styrelsen för OPLC skulle ändra sig efter fattat beslut, eller att förhandlingarna med den vinnande klubben skulle stranda. Beslutet är bara rådgivande och måste godkännas av flera departement samt av Londons borgmästare, men det känns lika osannolikt att de skulle gå emot OPLC.
Den här veckan kan alltså Tottenhams framtid avgöras. Det riktigt märkliga är att klubben inte har beslutet i sina egna händer.
