Plymouth - Sheffield Wed 4-0!
Det såg galet illa ut i mitten av september. Men en smått osannolik vändning har förändrat farhågor om helvete till Plymouthfansens våtaste dröm. Premier League. I lördagens match blev det 4-0 hemma mot Sheffield Wednesday!
Plymouth Argyle hade inte slagit Sheffield Wednesday på fyra år innan mötet på Home Park. Det fanns även vissa farhågor att Argyles trupp var sliten efter den senaste tidens framgångar. Men Paul Sturrock, som skulle få uppleva sin hundrade seger som Argylemanager, valde samma startelva som lett till fyra raka utan förlust innan dagens match. Det skulle visa sig vara rätt val, för om det var några som visade sig vara slitna efter det täta spelschemat i september så var det Sheffield Wednesday.
Tre mål på en kvart
Efter en kvart gjorde en av Wednesdays många talanger, 18-årige Mark Beevers, självmål efter kalabalik i straffområdet. Det blev en dröminledning för Plymouth Argyle.
Tio minuter senare slog Jamie Mackie ett inlägg från höger. Lånet från Blackburn Rovers, Paul Gallagher, mötte perfekt och kunde sätta sitt fjärde ligamål för Argyle. Fem minuter senare var det Mackies tur. Rory Fallon var nära att göra ett spektakulärt 3-0 mål på Luke Summerfields hörna men Lee Grant kunde rädda Fallons cykelspark. Dock inte tillräckligt för att hindra Jamie Mackie från att trycka in returen.
3-0 efter 30 minuters spel. Det kändes grymt bra. I synnerhet Mackies mål då den lilla oron jag kände över 2-0-ledningen försvann direkt. Argyle tappade som bekant just en sådan ledning borta mot Bristol City i veckan.
Lugn andra halvlek
Sheffield Wednesday försökte desperat trycka på i början på andra halvlek, vilket var helt naturligt. Men trots ett antal skapade målchanser kändes det som att energin inte fanns där. Argyles 3-0 ledning påminde nog också en hel del om det trauma som Wednesday upplevde borta mot Reading (0-6).
Nu blev det inte samma tennissiffror idag, men likväl skulle det bli ett sista mål. Luke Summerfields hörna var det återigen som blev ett offensivt vapen. Marcel Seip kom upp högst och förnedringen var total. Nu har vi vunnit fyra och spelat en oavgjord på de senaste femmatcherna. Lyftet de tre senaste veckorna är makabert. Argyle har inte vunnit såhär stort sedan 5-1 segern hemma mot Brighton våren 2005.
Det absolut tragiska är att skillnaden mellan laget då, som fanns på nedre halvan av tabellen, och dagens Plymouth som nu forcerat sig upp på kvalplats till Premier League, är 5 000 åskådare.
Plymouth hade 15 600 personer i matchen mot Brighton, i lördagens match mot Wednesday kom blott 10 795.
Märkligt, väldigt märkligt. Hade det inte varit för över tusen tillresta Wednesday supportrar hade det alltså varit färre än 10 000. Många supportrar gnäller över frustrationen att Argyle inte lyckas. Men efter dagens seger ligger vi femma i tabellen. Med de förutsättningar vi har, och framförallt den sommar vi genomlidit på transferfronten, är det en makalös bedrift.
Vi återkommer med citat och extrasnack senare. Nu ska vi njuta av en grym seger och en riktigt trevlig femteplacering i tabellen!
