Plymouth - Leicester1 - 0
Argyle besegrade serieledarna Leicester med 1-0!
Fredagen blev en kväll att minnas. Stämningen var på topp och det kändes som hela Home Park stod och sjöng hem tre poäng. En plats i nästa års Championship är inom räckhåll nu.
Kontringsmål och försvarsspel
I införrapporten beundrade jag Millwalls sätt att hantera Leicester i tisdags - kontra in ett drömmål och sedan försvara sig resten av matchen. Jag trodde inte riktigt att Argyle skulle kunna fixa något sådant. Jag hade fel.
I tjugo minuter såg det ut som om Leicester skulle vinna stort. De passade bollen rakt igenom Argyles mittfält och flyttade spelet snabbare än något annat lag jag har sett den här säsongen. På kanterna kom vindsnabbe Abdul Fatawu och Stephy Mavididi in bakom gång på gång. Den gröna muren i mittförsvaret höll dock ut, och bakom kändes Michael Cooper i mål som om han håller på att återupptäcka formen från innan skadan.
Efter 20 minuter kom sedan plötsligt ledningsmålet. En turlig dubbelstuds gav Adam Forshaw lite utrymme och han skickade iväg en passning till vänster för Mustapha Bundu att springa efter. Det fanns mycket kvar att göra men Bundu avancerade in i straffområdet, Leicesters Wout Faes backade undan och den sierraleonska landslagsmannen skickade iväg ett perfekt skott lågt mot bortre stolpen som målvakten inte var i närheten av.
Scarr matchens lirare - igen
Det är nu tre matcher sedan Ian Foster fick sparken. Kevin Nancekivell och Neil Dewsnip har sedan dess inkasserat sju poäng av nio och laget har bara släppt in ett mål. En stor anledning är att de har valt att förlita sig på mittbacken Dan Scarr igen, som oftast inte ens var på bänken under Foster.
Scarr spelade mycket under Schumacher under hösten men blev syndabock för enkla baklängesmål lite för ofta. Då var det fyrbackslinje som gällde och han är inte tillräckligt snabb eller bollskicklig för det. Nu är det trebackslinje och Scarr får spela centralt - precis som i League One ifjol. Denna gång spelade han mellan Julio Pleguezuelo och Brendan Galloway, båda snabba och bollskickliga själva.
Det märktes att Leicesters forward Patson Daka inte trivdes i den fysiska kampen mot Scarr och hade en frustrerande dag. Det var en sådan kväll där en kille som ratades av Walsall i League Two kunde dominera mot en kille som värvades för 30 miljoner euro från utomlands - rena fantasipengar för en klubb som Argyle.
När stjärnorna har en dålig dag kliver andra fram
Framåt har mycket handlat om Ryan Hardie (13 mål) och Morgan Whittaker (20 mål) den här säsongen. Det känns dock som länge sedan de två hade en bra dag. Särskilt Whittaker fick inte mycket uträttat mot Leicester och tog många felbeslut när han väl fick bollen.
Det kändes som Hardie knappt rörde bollen när han var på plan, där och då kändes det mer som omöjligt att få något uträttat som toppforward i en sådan match, men det blev stor skillnad när Ben Waine bytte av honom efter 70 minuter. Waine var mer energisk och vann bollen högt ett par gånger och precis som mot Rotherham kändes mycket målfarligare än Hardie för tillfället. Han har inte fått mycket speltid denna säsong men det finns mycket potential där.
En annan som inte fått mycket speltid - dels på grund av skador - är Mustapha Bundu. Han gjorde dock ett riktigt snyggt mål och ger anfallsspelet en annan dimension. Han gör oväntade saker och dyker upp på oväntade ställen och ibland ser det helt tokigt ut. Men i den här matchen var han klockren.
Leicester känns endimensionella
Man måste fråga sig om inte Enzo Maresca borde kunna få ut mer av det här dyra lagbygget. När de kommer igång och passar bollen snabbt känns spelet ibland riktigt bländande men så mycket förlitar sig på snabba räder på kanterna med Fatawu och Mavididi in bakom.
När det inte riktigt ger resultat verkar de inte ha en plan B. Efter förluster mot två bottenlag denna vecka är det kanske dags att fråga sig om Championships mindre bemedlade lag som Millwall och Argyle helt enkelt har lärt sig hur man hanterar dem.
Trots detta har de fortfarande allt i egna händer och har absolut chansen att ta en plats i Premier League. Där de eventuellt kommer börja med poängavdrag efter att ha brutit mot de ekonomiska reglerna när de var där innan.
Överlevnad inom räckhåll
Segern gör att Argyle går upp på 48 poäng med tre matcher kvar. Vi får luta oss tillbaka och njuta av lördagens matcher och hoppas att rivalerna inte tar alltför många poäng.
En seger till så borde det räcka. Två oavgjorda tar oss till 50 poäng som brukar räknas som magiska siffran för överlevnad.
Redan nu finns tre lag - Birmingham, Sheffield Wednesday och Huddersfield - som måste ta minst två segrar från fyra matcher för att ta sig förbi Argyle även om vi skulle förlora alla återstående matcherna. Det är långt ifrån säkert att två av dessa mäktar med det givet hur de har spelat nyligen. Med lite tur ser det ännu ljusare ut imorgon efter dagens matcher!
