Wycombe Wanderers-Plymouth Argyle 0-1
Plymouth Argyle tog tre viktiga poäng i en undermålig match där det formstarka hemmalaget uppträdde trögfotat och uddlöst och i princip inte skapade någonting. Argyle var marginellt vassare utan att imponera det minsta.
Wycombe Wanderers (4-4-2): Matt Ingram; Marvin McCoy, Sam Wood, Leon Johnson, Anthony Stewart; Jesse Kewley-Graham, Nick Arnold (Jo Kuffour 76), Matt Bloomfield, Max Kretzschmar; Dean Morgan (Reece Styche 76), Matt McClure (Steven Craig 57).
Plymouth Argyle (3-5-2): Jake Cole; Maxime Blanchard, Neal Trotman, Curtis Nelson; Durrell Berry, Luke Young (Paul Wotton 90), Dominic Blizzard, Conor Hourihane, Matt Parsons; Lewis Alessandra (Tope Obadeyi 85), Reuben Reid.
Wycombe Wanderers-Plymouth Argyle 0-1 (0-0)
0-1 Conor Hourihane (48)
Publik: 3.042 (612 Green Army)
Domare: Andy Davies (Hampshire)
John Sheridan, manager i Plymouth Argyle, genomförde en ändring i startelvan. Dominic Blizzard fick förtroendet framför Paul Wotton på det centrala mittfältet.
Wycombe Wanderers manager Gareth Ainsworth tvingades till två ändringar. Ankelskadade Paris Cowan-Hall ersattes av Matt McClure och Jesse Kewley-Graham fick chansen när Josh Scowen var avstängd.
Detta var nog nådastöten för utfryste 34-årige mittfältaren Matt Spring, som allmänt förutspåddes att få speltid för första gången på tre månader när Ainsworth tvingades undvara Scowen. Spring fick inte ens plats på avbytarbänken trots att dennes rutin hade varit värdefull i denna match.
Argyle tog tag i matchen från start och dominansen på mittfältet var stabil, vilket innebar merparten av bollinnehavet. Däremot skapades det inte en målchans värd att notera under den första halvleken.
Hemmalaget hade inte heller mycket att bidra med offensivt. En hörna från Sam Wood i slutskedet av halvleken höll på att överrumpla Argyles målvakt Jake Cole, som fick upp en näve och styrde bort bollen till ytterligare en hörna via ribban.
När andra halvlek startade var Argylespelarna helt plötsligt medvetna om stundens allvar och fick tidigt utdelning. Ett sologenombrott från Curtis Nelson mynnade ut i en hörna. Luke Youngs hörna rensades undan till ytterligare en hörna och i samband med denna misslyckades hemmaförsvaret få undan bollen. Conor Hourihane hann ta emot bollen och vänta in studsen innan han dräpte in bollen tio meter från mål via stolpen bakom en chanslös Matt Ingram. Det var onekligen ett snyggt mål men det har på sina håll beskrivits som ett fantastiskt distansskott på volley, vilket var långt från sanningen.
The Chairboys hade svårt att skapa chanser även efter paus. Max Kretzschmar fick skottläge innanför straffområdet men avslutet var felriktat.
Reuben Reid hade en av få möjligheter när han bröt in i straffområdet men avslutet i bra läge hamnade mitt på Matt Ingram.
Inhopparen Tope Obadeyi kunde ha punkterat matchen fullständigt när han jagade en boll in i hemmalagets straffområde men när han väl fick bollen under kontroll hamnade avslutet strax ovanför ribban.
Segermarginalen blev knapp men samtidigt säker med tanke på hur lite Wycombe Wanderers hade att bidra med offensivt. Ledningen var aldrig det minsta hotad och Argyle inkasserade tre värdefulla poäng.
Argyles egen propagandasida, som kallar sig officiell hemsida, beskrev denna undermåliga match som en fantastisk seger för Argyle. Poängen som delas ut för en vinst är alltid lika många och givetvis oerhört viktiga men att i lyriska ordalag beskriva denna seger i en match måste ha varit en kandidat till säsongens sämsta match i League 2, är alldeles för magstarkt. Låt oss slippa denna byfånementalitet i fortsättningen, tack.
Samtidigt vill klubben poängtera att Argyle har flera hemmamatcher kvar mot topplagen och att playoff inte behöver vara den enda målsättningen utan att chansen fortfarande finns till direktuppflyttning. Detta stämmer givetvis men samtidigt ska det poängteras att Argyle fortfarande är utanför playoff och inte har varit bland de sju främsta någon gång denna säsong.
