Redaktionen summerar: september
Nu följer vi upp förgående månads succé med att summera september månad utifrån redaktionens perspektiv. Var inte blyga med att kommentera längs ner på sidan då dessa ämnen skall uppmuntra till analys och kommentarer om vårt älskade Wimbledon från er där ute.
Denna månad lyfter vi bland annat fram en 17-åring, vi suckar över ännu en dålig cuplottning, ingen nämnd ingen glömd. Vi pratar månadens kommande matcher och avhandlar den gångna. Vi tar upp fallet tränare Ardley igen under klagomuren, hur är det egentligen med hans popularitet hos fansen.
Sen har vi en redaktionsmedlem som befinner sig i stormens öga på andra sidan jordklotet där tyfonen Phanfone ställer till oreda bland tamagotchis och sumobrottare i Japan.
Häng med, tyck till kommentera!
Månadens spelare:
Pelle: ” Big in Japan ”
Henke: Måste helt klart lyfta fram vår Adebayo Akinfenwa som hittade målet i september inte bara en gång utan tre. Det mesta snacket kring vår stora anfallare har mest kretsat runt hans styrka och omnämningen som världens starkaste fotbollsspelare. Nu fick vi istället lägga fokus på hans målskytte och vilken tajming att kliva fram när Matty Tubbs var avstängd, fortsätt att prestera Bayo!
Johan: Han har varken spelat bäst eller mest, men i min värld har september till stor del handlat om Ben Harrison. 17-åringen gjorde tävlingsdebut mot Southend i JPT den andra september, ligadebut elva dagar senare och skrev på ett a-lagskontrakt i fredags. Hans resa hittills är en sådan som alla fans vill se folk göra i sina klubbar: den långa vägen genom ungdomssystemet sedan han som tioåring kom till klubben, och nu är han i allra högsta grad med och konkurrerar om en plats i startelvan. Ett stort plus till Neal Ardley som vågar släppa fram yngre spelare och vi kan bara hoppas att Ardley coachar honom klokt så att han fortsätter utvecklas.
Månadens besvikelse:
Henke: Tycker det är himla synd att efter vår fina insats mot Burton och Morecambe hemma där vi tog klockrena sex poäng mot allas förvåning åka på en sådan stortorsk som vi gjorde mot Newport borta. Alla heder till att det finns många gamla ”petade” spelare i laget bortsett från Darren Jones men att kröna en fin svit med att torska i södra Wales kändes tungt. Sen håller jag med Johan om Cuplottningen och varför skall vi alltid bege oss till Milton Keynes när det blir aktuellt!
Pelle: ” Big in Japan ”
Johan: Cuplottningen. Sa vi inte att det räckte nu?
Månadens match:
Pelle: ” Big in Japan ”
Johan: Jämt skägg mellan segrarna mot Burton och Morecambe, men väljer ändå den senare. Dels på grund av att vi vann utan Tubbs, dels på grund av att Bayo Akinfenwa visade att de två målen mot Burton inte var en engångsgrej. Att forum-användare NilsL's svit av förlustfria matcher på Kingsmeadow förlängdes är förstår också ett plus. Dags att flytta över kanske...?
Henke: Helt klart blir det bortamatchen mot Carlisle, årets längsta bortamatch vilket alltid innebär hardcore resa för många fans. Sen att dessutom komma tillbaka från ett 4-2 underläge när det var mindre en tio minuter på den ordinarie matchklockan och få in 4-4 på tilläggstid. Detta visar på en enorm mental styrka vilket vi hade en enorm avsaknad av under fjolårssäsongen.
Klagomuren:
Johan: "Ardley out" läser man förvånansvärt ofta. Jag ser alldeles för få matcher för att ha en åsikt om det men inser samtidigt att han ibland väljer den svåra, eller "Lagerbäckska", vägen genom att låta alldeles för positiv efter alldeles för dåliga matcher. När folk har stått och frusit 50 mil hemifrån och förlorat stort vill man inte komma hem och se coachen prata om hur bra laget spelade. Jag förstår att Ardley ser andra saker än vi ser och han har säkert helt rätt i sina analyser, men ibland kanske man bör vara lite rakare och hårdare utåt och ta det andra i omklädningsrummet? Jag tror hur som helst att klagandet på Ardley skulle minska om folk åtminstone fick inbilla sig ett par kastade hårtorkar då och då.
Henke: Tycker att den stora frågan är försvarsspelet kan inte vara meningen att för varje mål framåt så läcker vi ett bakåt, vi måste kunna stänga ingen bakåt. Nu har vi två stora fina undantag denna månad då vi nollade båda topplagen Burton och Morecambe. Helt klart vår Akilles häl sedan vi tog klivet in i The Football League och vårt mittlås fortsätter att läcka stundtals. Är det kanske kapten Alan Bennett som är den svag länken mån tro, eller?
Pelle: ” Big in Japan ”
Vad ser vi fram emot nästa månad:
Henke: Helt klart mötet mot Wycombe, The Chairboys har helt plötsligt gått och blivit ett topplag i tabellen och så här i inledningen skördat rejält med framgång. All heder till tränare Gareth Ainsworth tillika gammal Wimbledon FC lirar som trollat med detta gäng. Sen är det ursäkta fan tredje gången vi tar oss an Franchise och denna gång vinner vi, finns inte en chans att vi underpresterar likt det som vi gjorde mot dem i ligacupen.
Pelle: ” Big in Japan ”
Johan: Vad vi ser fram emot nästa månad: Återigen möter vi två topplag inom loppet av en vecka, Bury den 11:e och Wycombe den 18:e. Jag ser gärna att vi gör som mot Morecambe och Burton och tar sex pinnar där. I övrigt: ett lugnt och värdigt uppträdande den 7/10, fortsatt speltid för Harrison och de andra ynglingarna samt lite mer spridning på målskyttarna.
COME ON YOU DONS!!!
