Redaktionen summerar: September
September 2017 blev en riktigt nattsvart månad för oss Wimbledonsupportrar där vi b.la. fick genomlida en synnerligen bitter förlust på hemmaplan mot våra antagonister från Buckinghamshire.
Vi fortsätter även denna månad att beklaga oss över det uddlösa anfallet och ger tummen ner för 4-3-3.
Tummen upp blir det däremot för våra ungdomar som tagit chansen när den kommit och levererat ute på plan.
EFL får sig en ordentlig känga och vi tar även en titt in i kristallkulan för att se vad nästa månad har i beredskap.
Nu kör vi! Häng med, tyck till och kommentera!
Månadens match:
Pelle:
Med endast en seger på hela månaden så vart det inget svårt val. 1-0 borta mot Blackburn Rovers kan man ju inte vara annat än nöjd med. Kwesi Appiahs mål och ett hårt kämpande Wimbledon gav förhoppningar om en vändning i formkurvan men tyvärr så blev det inte så.
Henke:
Enda vinsten kom borta mot Blackburn och det är ingen dålig skalp att åka upp till Ewood Park och kamma hem tre pinnar.
Än så länge är vi enda laget som slagit dem hemma vilket är stort dock så skulle väl varenda själ byta ut denna vinst mot den uteblivna framgången helgen efter.
Vi kommer nog få se varje match som lite av en cupfinal då jag icke tror att vi kommer lämna bottenskiktet under säsongen. Några till skalper vore inte helt fel och om nu Blackburn var först ut så hoppas vi på mera.
Leffe:
Det måste bli vår enda seger för månaden nämligen mötet borta mot Blackburn Rovers. Precis som Hnke skriver här ovan så var det sannerligen ingen dålig skalp och det fanns egentligen ingenting som talade för något annnat än en brakförlust innan matchstart. Helgjuten laginsats och en återgång till den trygga
4-4-2 uppställningen var nyckeln till seger den dagen men tyvärr tappade vi bort nyckeln på vägen till nästa match.
Månadens spelare:
Pelle:
Will Nightingale har tagit sig in I försvaret och gjort flera bra matcher. Han missade matchen mot MK med en nackskada men hade han spelat där så kanske månaden hade sett bättre ut. Så min röst på månadens spelare går till vårt stora framtidslöfte i backlinjen, Will Nightingale.
Henke:
Inte lätt att plocka russinen ur kakan när vi lägger en tung månad bakom oss med mer eller mindre inga glädjeämnen bortsett från ett.
Lägger min månads röst på Will Nightingale, vår framtida mittback, som nu börjar knacka på dörren till startelvan. Vår egenfostrade produkt som inledde sin karriär som pojklagsspelare ståendes på Wimbledons läktare har nu vuxit upp och blivit man.
Will som mer eller mindre alltid varit ryktenas man om utlåning både hit och dit men aldrig skickats iväg har nu växt fram som en tung kugge.
Spekulationerna går varma om hur försvarslinjen skall lösas och enligt mig krävs lite av en rockad där vi behöver lyfta oss ett snäpp.
Vad sägs om följande från vänster Jonathan Meades – Will Nigthingale – Darius Charles – Deji Oshilaja?Ingen Barry Fuller och ingen Paul Robinson? Nej, för enligt mig så har dom inte kommit upp i samma nivå som tidigare.
Aldrig att vi skall ha Deji på bänken då han helt klart är vår mest kreativa försvarare och även följsam offensivt.
Leffe:
Det fanns faktiskt lite ljusglimtar, i det annars så kompakta September mörkret, varav en var helt klart Anthony Hartigan. Vilken säsong han fått uppleva hittills med A-lags debut vid 17 års ålder mot Brentford i augusti och numera ett givet namn i truppen. Anthony har fått en hel del speltid under september och gjort det riktigt bra i mitt tycke så jag utnämner därför Herr Hartigan till månadens spelare.
Månadens besvikelse:
Pelle:
Det finns mycket att vara besviken över I September men det som svider mest är 2-0-förlusten på hemmaplan mot MK.
Spelmässigt så hade vi förtjänat minst en poäng men tyvärr så reflekterade resultatet inte matchbilden. Flera spelare verkade inte klara av situationen och skillnaden mot förra säsongens insats var tyvärr enorm.
Henke:
MK matchen som skulle bli den matchen på säsongen vi bara inte fick förlora torskade vi. Illa väldigt illa. Visst vi hade otur med missad straff och nick i ribban men samtidigt var vi bollförande lag helt utan tanke och återigen så skrämmer det. På högerkanten Lyle Taylor jobbandes bort från boxen Appiah centralt som fick jobba med långbollar svagt taktisk bedrövelse helt klart. Är jag då någon konung bakom knapparna som sitter på svaren nej men vet att vi saknar en ”Target player” och att Darius Charles kastas in på topp i slutminuterna visst det funkar känns dock som en återupplevelse av när Leicester alltid kastade upp Matt Elliott på slut för att stångas och kanske får den där chansen som kunde ge en kvittering. Charles valde att lämna Stevenage för Burton sedan Wimbledon då han kastades runt även anfall där stundals och ville fokusera på mittbacksrollen vilket han ska göra och inget annat.
I januarifönstret vet vi alla att klubben kommer presentera en ståtlig herre på inte en millimeter under 190 cm som är kung på knoppen!
Lite plåster på såren är att vi var först med att besegra vår antagonister när det kommer till vinst på bortaplan glöm aldrig skalpen i JPT:
https://www.youtube.com/watch?v=i3lvAYW_vs8
Leffe:
Jag orkar faktiskt inte ens tänka på eländet längre men jag kan lugnt säga att det var den bittraste förlusten jag upplevt sedan matchen mot Southampton, säsongen -99/00, då det stod klart att vi åkte ur Premier League för första gången någonsin.
Fy fan vad den sved!
Sedan var debaklet mot Gillingham en enorm besvikelse då vi inte lyckades vinna trots ett massivt spelövertag och dessutom med en man mer under hela andra halvlek.
Klagomuren:
Pelle:
Två gjorda mål på sju matcher? Hur ska man vinna matcher med så urusel utdelning? Att vi trots allt lyckades vinna en match och spela en lika med två endast gjorda mål är ju nästan ett mirakel. Kommer vi fortsätta att missa våra chanser så kommer vi att åka ur denna säsong, svårare än så är det inte. Neal måste få anfallsspelet att fungera.
Henke:
Helt klart EFL (The English Football League) som innefattar organisationen för Championship, League One och League Two. Anledningen till detta är skrivelsen som dom gjorde i samband med matchen mot MK där vi vägrar skriva deras namn i matchprogrammet namnet på tavlan etc.. vilket vi genomförde under fjolåret och självklart även i år men nu är det inte längre i linje med vad EFL tycker nämligen:
Att vi inte inte erkänner dem är ett brott mot EFL:s reglemente där vi på flera punkter bryter i respekt mot dom som klubb deras ledare samt deras fans bland annat.
Kommer vi någonsin skriva ut deras fullständiga namn? Aldrig!
MK scum är scum och förblir MK scum.
Leffe:
Neal Ardley får ta på sig en stor del av september månads usla resultat i och med att han envisades med 4-3-3 formationen som vi helt uppenbart inte har underlag framåt för. Jag beundrar verkligen Neal för allt han gör och har gjort för klubben men det stör mig ändå lite att han experimenterar för mycket med laguppställningen ute på plan.
Vi måste redan nu överge alla tankar på att vara ett spelande, offefnsivt, lag och
istället gneta ihop alla poäng vi bara kan om vi skall ha den minsta chans att inte bli fast förankrade i bottenskiktet resten av säsongen.
Vad vi ser fram emot nästa månad:
Pelle:
Vi vill se mål, många mål. Och poäng, många poäng. Jag ser fram emot att inte bli besviken!
Henke:
Helt klart Londonderbyt denna månad mot Charlton i ligan med deras Karl Robinson vid rodret och räkna med att hans mörka bakgrund kommer komma upp till ytan. Alla kommer väl ihåg fjolårsderbyt mot Charlton på The Valley det var något som hände då det bara vände och sand blev till guld kan man milt säga. Njut tunga strut kanske årets mål under fjolåret från Dom Poleon. Sen lika ovanligt som att se en snöleopard ett mål från Tyrone Barnett! Dom finns men är få!
https://www.youtube.com/watch?v=w348n8LRmbg
Vi har även ett viktigt bottenmöte mot ”The Pilgrims” nästa månad. Viktigt, viktigt!
Leffe:
Jag ser fram emot att äntligen få åka över pölen igen för att insupa den genuina atmosfären ute på Kingsmeadow då vi möter Rotherham den 17:e oktober.
South London Derby mot Charlton på agendan också men framför allt så håller jag med Pelle till 100%:
Jag vill också se mer mål, fler poäng och att vi avancerar några placeringar i tabellen!
WOMBLE TILL I DIE!
