All Star XI - Redaktionens val
När åldermannen och oraklet Falk skall ge sig på ett All Star Team, så lär det hända grejor. För det första kan jag vara pappa åt större delen av redaktionen.
Jodå, jag var viril som en iller redan som ung snygg tolvåring. För det andra så har jag sett fler spelare, läst mer och insupit mer Arsenalkultur än mina andra kollegor i redaktionen. Det skall vara den numera vilande kollegan Jakob emot det. För det tredje så har jag således upplevt både storhetstiden kring 1978-1980, då vi segrade i FA-cupen, storhetstiden med Grahams gäng och nu med Wenger, så jag har en del att välja på. Ergo, här kommer facit.
Målvakt:
Svårspelat. Här finns två stycken favoriter som man kan tänka sig att ställa in i buren. Den ena kallades "Safe Hands" och den andre hade världshistoriens största målvaktshandskar.David Seaman och Pat Jennings. Egentligen skulle den sistnämnda väljas bara för att han valde att gå till Gunners efter att Tottenham beslutade att han var slut som 31-åring. Nordirländske Pat spelade nästan 300 matcher för Gunners och höll på till han var 40 år gammal. För er som minns 1982 i Spanien, så kommer man ihåg en av VMs bästa målvakter. Alltid säker och trygg. Bra i luften och grymma reflexer.
Men jag väljer den andre. Mr Hästsvans och mannen som gav porrstjärnelooken en renessans. David Seaman. En fantastisk trygg gosse från Yorkshire, som anslöt till Gunners i början av 90-talet och som var Wengers trygge utpost ända tills han var tvungen att lägga handskar, skor och hästsvans på hyllan efter FA-cup-vinsten 2003. Seaman är en av Engelska Ligans bästa målvakter genom tiderna. Reflexsäker, bra med fötterna, placeringssäker, kunde dirigera ett försvar och blev bara bättre och bättre i luften med åren.
Vänsterback
En vanlig människa hade kanske valt gamle "Nutty" Winterburn. Jag älskar "Nutty". fantastisk lirare och en spelare som med sin enorma vilja, löpstyrka och markeringsskicklighet gick rakt in i mitt hjärta när han kom till Gunners. Här finns Ashley Cole som variant, men det fattar ni själva..han går fet-bort. Men jag väljer 80-talets strävsamme kämpe och kaptenen i Littlewood's Cup-laget 1987 - Kenny Sansom.
En oerhört säker spelare, som sällan missade en tackling och som kom löpande på kanten som en reptil på ben. Hans styrka var dock markeringsspel på kanten och hans mycket fina inlägg som skar som en vass smörkniv genom ett tunnt lager med messmör.
Kenny Starfighter it is.
Mittbackar
Här går jag på favoriter snarare än bästa spelare..eller kanske både och... Glöm Koscielny, Mertesacker, O'leary..nej vi kör med två stycken stenhårda gossar som inte vek en tum från sitt uppdrag. Tony Adams och Willie Young.
Om Adams kan man skriva spaltmeter, men i min värld är killen odödlig. Det är "Captain Fantastic", "Captain Nemo" och "Captain Hollywood" i en och samma figur. Wn urstark spelare med ledaregenskaper, som jag skulle ge min meniskel för att vara i närheten av att ha. Hur han ledde Gunners mellan 1987 och 2002 är fullkomligt unikt och gav 10 titlar. Mest av alla genom tiderna i Gunners. Han var Grahams och Wengers man på planen och förkroppsligade offsidefällen. Magisk spelare.
Willie Young förkroppsligar idiotin och kämpaandan. En hänsynslös skotte, som också togs från Tottenham och gick rakt in i mitt hjärta. En halvhyfsad mittback, som saknade en hel del i både snabbhet och placeringsförmåga, men som kompenserade det med en vilja och vanvettig kämpaglöd. Det brann ur skottens ögon och hans hårfärg gick i par med ögonen. Om jag någon gång ställer mig på barrikaderna så skall jag ha med mig Willie Young.
Högerback
Jag letade inte så länge. Det finns bara en Lee Dixon.
Värvad av Graham från Stoke och tack för det. Dixon gick rakt in i Grahams fyrbackslinje och släppte inte förbi någon. Inte alls, ty då kom tacklingen. Snabb, spelsäker, brytstark och Englands bäste högerback under hela 90-talet. Han kom sättande som en gläfsande Chihuaha på kanten och stödde Rocastle och andra med väggpassningar och gick ut på kanten för att lyfta in inlägg. Ett tag slog han också straffarna. Över 400 matcher för Gunners ger en plats i mitt all-star-team.
Vänster mittfältare
Det finns två att välja mellan..eller tre. Paul Merson ligger mycket högt på min lista. Han var något ungt och fräscht när han kom fram. Närmare hundra mål för klubben och opererade någonstans i gränslandet mellan mittfält och anfall. Mark Overmars? Jo, varför inte. En enastående spelare som löpte för Holland och Gunners. Men det blir inte han heller utan det naturliga valet måste vara Robert "Bobby" Pires. Om man inte förstår varför, så förordar jag lobotomi och en iskall dusch. Bobby ägde vänsterkanten och hans år 2001/2002 kan vara bland det bästa vi sett en fotbollsspelare göra.
Central mittfältare
Här måste vi ha en patrullerande sergeant och ett spelgeni. Hur mycket jag än älskar Emmanuel Petit, så får du inte plats. Jag är ledsen. Cesc Fábregas? Jo, du var fantastisk, men tyvärr jag måste lämna den offensiva och speldirigent-rollen till en Arsenal-legend. Liam "Chippy" Brady. Irländske Brady ägde ligans mittfält under 70-talet. Alltid med ett helt rävgryt bakom öronen. Hittade han läget så kom skottet. Han låg bakom två av målen i FA-cupen 1979 exempelvis. Han var enastående med bollen. Briljant bolltekniker, snabb och såg spelvändningar ingen annan såg. Så han får styra spelet framför Paddy Vieira. Det går ju inte att vara utan gamle Paddy, som oftast var den som bröt bollen centralt och tillsåg att anfallen startade. En av Wengers allra första värvningar och jag såg honom själv göra sitt första mål för Gunners 1996. Paddy är självskriven som mittfältsankare i alla All-Star-Team lag. Nio säsonger. Avgjorde FA-cup-finalen 2005.
Höger mittfältare
Här är det genast inte så glasklart. De som några år äldre än mig skulle möjligtis sagt Georgie Armstrong, som - efter vad jag sett - var en snabb, stark och flängig ytter, som gjorde över 500 matcher för klubben. Ray Parlour? Nja, ingen All-Star-Team-typ. Jag skulle kunna spela Freddie Lüngberg, men jag gör återigen en sväng med hjärtat och bjuder in den så tragiskt avlidne David "Rocky" Rocastle.
Men jag gör det inte av sentimentalitet utan för att "Rocky" helt enkelt var en fullkomligt lysande fotbollsspelare, som George Graham släppte för tidigt. När han slog igenom i Gunners 1985-1986, så kom det en helt ny spelartyp in i Gunners. En spelare som med ett par snabba steg kunde gå framåt och sätta bollen i rörelse. När han väl fick spelare som Merson, Alan Smith, Michael Thomas och andra att leka med, så vände Gunners på steken oerhört snabbt och Rocastle var den som lekte mest. Bra skott, bra genombrott från kanten och en lysande blick för spelet när han kom löpande.
Forwards
Nja, jag tänkte inte skrälla.
Naturligtvis skall Dennis Bergkamp och Thierry Henry ha sina platser. De är helt enkelt för jäkla bäst. Bubblare? Ian Wright och Alan "Smudger " Smith.
Laget så:
Seaman
Sansom, Adams, Young, Dixon
Pires, Vieira, Brady, Rocastle
Bergkamp, Henry
Det var facit det.
