Säsongen 11/12 - en summering
Crewe-redaktionen summerar säsongen 2011/12 och passar även på att dela ut lite utmärkelser!
Sommaren 2011
Crewe hade rensat ut i truppen ordentligt, bland annat gick bäste målskytten Donaldson till Brentford. Totalt försvann nio spelare i väg, dessa ersattes av egna produkter som flyttades upp från akademin. Detta gjorde att förväntningarna bland fansen och andra inte var särskilt högt ställda, den allmänna känslan var att Crewe skull hålla till i de nedre regionerna av L2. Försäsongen gick bra, Crewe slog både Derby och Wolves så läget kändes ändå ganska bra när säsongen 11/12 sparkade igång
League Two
Ligaspelet började med fem raka förluster men Crewe började så småningom plocka lite poäng. Laget hade dock svårt att få till flera bra resultat på raken, man blandade förluster och vinster om vartannat. Undertecknad hade oturen att se förlustmatchen mot Dagenham samt förlusten mot Torquay på plats – kort efter matchen mot Torquay avgick Dario som manager för laget, Darios assistent Steve Davis fick i stället förtroendet som manager. Bytet fick ingen omedelbar effekt, laget hade fortfarande svårt att få till segrar men nu började man kryssa lite oftare i stället för att förlora. Vid årsskiftet låg Crewe på en femtonde plats i L2 och det var nog inte många utanför laget som hade några större förhoppningar vid det här laget.
Dagenham jublar efter sent segermål.
Våren blev helt makalös för Crewe, Crewe förlorade borta mot Southend den 18/2 men efter det så radade laget upp matcher utan förlust. Den fina sviten gjorde att Crewe klättrade uppåt i tabellen och tack vare en poäng i säsongens sista ordinarie match säkrade man en kvalplats, Crewe slutade sjua i den ”riktiga” tabellen. Kvalspel vidtog och Crewe slog ut Southend vilket gjorde att man den 27/5 fick åka till självaste Wembley för att där möta Cheltenham i finalen. På ett bokstavligt kokande Wembley vann Crewe med 2-0 och gick därmed upp till L1 efter en makalös svit om 19 matcher på raken utan förlust, nytt klubbrekord för övrigt.
We're the famous Crewe Alex and we're going to Wemberly!
Steve Davis inleder alltså sin managerkarriär i ”the Football League” med att föra upp ett lag som till stor del bestod av unga talanger från den egna akademin, en riktig Åshöjden-saga med andra ord. Mycket imponerande och otroligt roligt, Davis hade förmågan att få spelarna att tro på honom och sig själva och det var nyckeln till den här uppflyttningen i redaktionens ögon.
FA Cupen
Crewe åkte ur FA-cupen i den första rundan, man tog emot L1-laget Colchester på hemmaplan. Crewe fick en man utvisad efter 20 minuter och orkade inte stå emot, Colchester vann med 4-1 till slut.
Ligacupen
Respass även i den första rundan av ligacupen, Crewe fick en tuff lottning när man lottades mot L1-laget Preston på bortaplan. Preston vann med 3-2 i en match där Crewe ändå gjorde en ganska bra insats.
Johnstone's Paint Trophy
Crewe tog sig till regional kvartsfinal men där väntade L1-laget Oldham på bortaplan, den nöten blev för svår för Crewe och man förlorade med 3-1 – den matchen blev för övrigt Darios sista (?) match som manager för Crewe.
Redaktionen utser
Säsongens sämsta
Utan tvekan hösten, Crewe visade flera gånger upp gamla takter där laget bara kollapsade och skänkte bort poäng. Motståndarna behövde inte vara bra, Crewe bjussade på möjligheter för motståndarna vilket var extra tydligt i matchen mot Dagenham t ex. Förlusten mot Macclesfield på Gresty Rd i oktober tar nog priset, Macclesfield åkte så småningom ur ligan.
Säsongens bästa
Lika tveklöst våren, Crewe visade upp ett sånt mod och ett sådant självförtroende att även om man kanske inte alltid spelade på topp ändå lyckades vinna eller åtminstone inte förlora. Vi kan väl inte undgå att nämna Nick Powell, han får symbolisera framgången – med sitt kanonmål mot Cheltenham sköt han upp Crewe till L1 och försvann sen i väg till självaste Manchester United. En övergång som sägs vara den största i Crewes historia. Steve Phillips är också värd ett extra omnämnande, han räddade många poäng med sitt fina målvaktsspel och man får verkligen hoppas att han blir kvar i Crewe.
Tack för allt Mr Powell!
Framtiden då?
Nu väntar alltså spel i L1 för Crewe och det lär i första hand handla om överlevnad för Crewes del. Pengarna från Powell-affären lär gå åt till att betala skulder, Steve Davis har dock fått löfte om att få en liten summa tillgänglig för att köpa spelare. Hur som haver, nog vattnas det i munnen när man ser att lag som Portsmouth, Coventry och Sheffield U står på spelschemat.
Steve Davis framgångar har naturligtvis väckt uppmärksamhet i England och då han kommer från Birmingham och enligt uppgift är ett stort ”Blues”-fan så ryktades det om att Birmingham skulle vara intresserade. Nu verkar det mest vara tomma rykten men om Davis kan få laget att fortsätta att prestera med små medel så är det nog bara en tidsfråga innan de större klubbarna kommer smygande.
På väg mot högre höjder?
Man får hoppas att Max Clayton kan fylla tomrummet efter Powell och att det ändå kommer in några mer rutinerade namn i laget. Kommande säsong lär bli tuff, vi får väl se längre fram hur det ser ut i klubben.
League Two utmärkelser
Säsongens överraskning
Här måste vi utse Crewes uppflyttning, med en trupp som till största delen bestod av egna produkter så lyckas man lyfta sig till helt suveräna prestationer.
We are going up, we are going up!
Säsongens mest väntade
Det måste vara att Crawley och Swindon gick upp till L1 – Crawley uppbackat av en miljonär som pytsar in pengar i klubben och Swindon som har helt andra resurser än de flesta lagen i L2.
Säsongens underachievers
Förutom Macclesfield och Hereford som åkte ur så får man nog tyvärr räkna in Sv Fans kollegorna i Bradford här. The Bantams har tveklöst mest folk på sina matcher och man kan inte vara nöjd med att återigen sluta på en 18:e plats i L2.
Säsongens gladaste
Skulle tippa på att det är Barnets fans, spelare och klubbledning som återigen räddar kontraktet i den sista omgången – för tredje säsongen i rad!
Jubel hos Barnet.
