Det är Martins år i år!
Ett mantra som blivit lika vanligt som patetiskt är "det lossnar för Martin i år" och varianter på samma tema. I år blir det äntligen verklighet!
Jag tror inte att han kommer att bli en bra avslutare under elitkarriären. Men han har hittat det spel som gör att han kan utnyttjas på bästa sätt för laget. Med den utveckling han haft fanns och finns det substans för att rubriken kan bli verklighet 2004. Han har kommit upp i den ålder som brukar anses som "rätt ålder för att vinna titlar". Han har fått en hel försäsong där han spelat bra och fått bra känsla och timing i spelet. Han spelar enklare och därmed mer effektivt. Han har dessutom blivit en kaptenstyp.
Grabben som "lirar för att det är kul", som anses som kaxig och dryg av motståndarfansen, som gärna har åsikter och som alltid varit gnagare och i prinicp växt upp och in i klubben har nu blivit stor. Utöver att ha ett stort Gnagethjärta har han verkligen potential att bli den ledaretyp och frointfigur jag är övertygad att han passar utmärkt som. Hans försäsong och inte minst två inledande seriematcher imponerar och lovar mycket gott. Studera hans agerande på planen i nästa match om ni inte upptäckt det än.
När den person som överlägset mest agerar som en lagkapten stavas Martin Åslund, känns det som uppochnervända världen i AIK. Martin driver på, lugnar ner övertända och frustrerade medspelare, springer mer än någon annan för att komma in i press, tar i hand efter avblåsningar, tjafsar inte med utmärkte domaren Fröjdfeldt trots att Djurgården får dubbelt så många frisparkar i matchen, lugnar ner Nordin och inte tvärtom, tar sig snabbt ut till sidlinjen för att få instruktioner efter 1-3 (något Englund tycks lika ensam om att vilja ge från bänken). Vore jag kvällstidningsjournalist skulle jag säkerligen lyfta fram symboliken och upphöja den till sanning, men nu nöjer jag mig med att försiktigt konstatera att de röster som höjts för att Nordin bör lämna över den defensiva rollen kan vara rätt ute.
Det symboliska skiftet såg vi ikväll, med båda på planen: Den riktige och framtida kaptenen är Martin Åslund. Att Nordin blivit äldre, långsammare och har skadeproblem må vara en förklaring, men när han tar så många felbeslut som i den första halvleken och ger bort just de ytor en rättvänd offensiv djurgårdskvartett älskar, gör han inte mycket nytta. Hans agerande känns ibland som att han är mer intresserad av att lyckas komma undan med att ligga på gränsen eller göra udda saker än att vara disciplinerad och agera så klokt vi vet att han egentligen kan för lagets bästa. Dessutom ett onödigt gult kort efter protest vid 1-1, minst lika odisciplinerat som Djurgårdens labile Stenman som strax innan gjort precis samma sak. Nej, detta är inte en sågning av Krister Nordin, en hjälte som varit en viktig del i en av AIK:s största perioder. Det är ett konstaterande att han inte längre är lika oumbärlig. Må han bevisa mig motsatsen. Martin har iallafall bevisat att han är en värdig arvtagare.
Låt oss hoppas att han - för att travestera vår senaste medaljtränare - kan leda laget till titlar.
