Tottenham - Arsenal
1 - 1

Slaget är vunnet, men kriget fortgår

Tottenham slog under söndagskvällen tillbaka värsta rivalen Arsenal i en tempostark och öppen tillställning. Slutsiffrorna skrevs till 2-1 efter två mål på två magiska minuter för Spurs. Arsenal reducerade till 2-1 omgående i andra halvlek men närmare än nära kom aldrig Arsenal och när segervrålet lagt sig över White Hart Lane så kunde man konstatera att Spurs tagit tillbaka tredjeplatsen.

Förutsättningarna inför säsongens andra NLD var glasklara: Spursseger och AVB:s manskap skulle återta sin tredjeplats, förlust och Arsenal skulle flåsa Spurs i nacken i kriget om fjärdeplatsen. Precis som i fjol så hade derbyt på förhand byggts upp som en ’do or die’-match för Tottenham. En vinst skulle ge laget en mental boost och en skön känsla av att man den här gången lagt över pressen på värsta rivalen, och en förlust skulle gett Arsenal vind i seglen och nedbrutna liljevita själar hade än en gång fått se grannen smyga förbi i sluttakten av ligan. Så blev då inte fallet under söndagen då Spurs red ut stormen och stod som segrare. Efter att Spurs gått från 0-0 till 2-0 på två magiska minuter i slutet av första halvleken så återhämtade sig aldrig Arsenal från chocken och närmare än en Walcott-frispark och ett uselt Ramsey-avslut kom aldrig de rödklädda från Woolwich.

Arsenal har spelet, men Tottenham gör målen
Matchen började till tonerna av rungande allsång från Yid Army och spelarna ville inte vara sämre och första kvarten bestod av ett spel i rasande tempo. Arsenal var under den här perioden klart vassare och Spurs såg om möjligt lite övertända ut. Arsenal rann som sand igenom Tottenhams lagdelar och hade man haft ett mer kliniskt fotbollslag så hade det kunnat bli en väldigt annorlunda fotbollsmatch. Spurs tog sig sakta in i matchen och via skickliga passningsfötter signerade Sigurdsson och Dembélé så började även Tottenham utnyttja ytorna bakom Arsenals fanatiska presspel.

När även Aaron Lennon involverades i spelet så fick Spurs ett helt annat bett framåt. I bak sopade matchens lirare Vertonghen bort varenda boll och framåt började triangeln Lennon-Bale-Sigurdsson hitta rätt. Det var också genom ett samarbete av islänningen och Gareth Bale som skulle komma att bryta dödläget. Sigurdsson smekte fram en passning till en sopren Bale och ensam med målvakten gjorde Premier Leagues hetaste spelare inget misstag: 1-0.

Bara två minuter fick vi se en repris på ledningsmålet då Scott Parker snubblade sig igenom på mitten för att sen hitta talismanen Aaron Lennon. Engelsmannen rundade målvakten och rullade enkelt in 2-0. Resultatet stod sig i paus men känslan var ändå att Spurs fått maximal utdelning medan Arsenal kunde och kanske borde ha nätat.

Replik direkt
Kanske var det spökena från de två 5-2 förlusterna, eller kanske var det bara Arsenals tur att näta, men direkt i andra halvlek så reducerar Arsenal genom Per Mertesacker. Bollen tog på både Gareth Bale och (kanske) Emmanuel Adebayor och vill man vara putslustig så kan man säga att det krävdes en Spursare för att näta på Spurs idag. Personligen anser jag att målet är helt och hållet Mertesackers.

Arsenal rider sedan på adrenalinet av sin tidiga reducering medan Spurs sjunker djupt och blir bolltittande. När det blåser som mest så stod dock Jan Vertonghen där och bröt med vackra glidtacklingar eller andra akrobatiska konstnummer. Även Michael Dawson förtjänar beröm. Kaptenens resa från femteval till försteval (?) är en saga i sig och idag visade Daws varför.

Allt eftersom klockan tickade på så tvingades Arsenal satsa framåt och öppnade sig därmed bakåt. Inbytte Defoe var nära att punktera matchen, även Gareth Bale hade en chans men den miss som eventuellt skulle kosta Spurs segern var en ”icke-chans” då Sigurdsson frispelades men misslyckades avsluta och i stället slog en tam pass i sidled. Hade Arsenal kvitterat hade islänningen legat sömnlös efter den chansen.

När fjärdedomaren visade upp 6 minuter på sin skylt så satte en och annan Spursare drickan i halsen men det blev aldrig riktig farligt. Anförda av Vertonghen, Dawson och Lloris så försvarade Spurs sin ledning och söndagen avslutades med ett vrål av lättnad. Tre poäng till Tottenham. Slaget var vunnet, men kriget fortgår.

En dyrköpt seger?
Få segrar är så sköna som segrar i ett NLD, men dagens seger för Tottenham kom till ett högt pris. Emmanuel Adebayor tvingades lämna planen på bår efter att ha vridit till knäet i en luftduell. Togolesen gjorde ingen stor insats men det var hans löpning som drog isär Arsenals backlinje och gav Bale gågata till 1-0. Jermain Defoe ersatte och påminde direkt om varför han anses vara Spurs bästa anfallare 2012/13. Tottenham spelar kanske en mer kontrollerande fotboll med togolesen på planen, men få säger emot att Spurs känns vassare med JD i boxen. Förhoppningsvis är båda tillgängliga för slutspurten då det är ett klart plus att kunna ändra sitt anfallsspel eftersom.

Även Mousa Dembélé fick lämna planen med vad som såg ut som en allvarligare knäskada. Belgaren var väldigt bra idag och Spurs-supportrarna fasar nog för en längre tid vid sidlinjen för Mousa då de minns hur letargiskt Spurs anfallsspel blir utan belgaren. Till Dembélé finns det ingen riktig ersättare alls, men Tom Carroll spås en lysande framtid och det är också honom blickarna borde vändas mot om nu Mousa blir borta en längre period. Villas-Boas sade efter matchen att både Adebayor och Dembélé är okej och med i mixen för matchen mot Inter på torsdag, men den gode André har gjort sig känd med att spela lite fulspel med pressen när det gäller skador och spelarövergångar.

Bäst i Spurs:
++++ (Ledley King-klass) Jan Vertonghen
++ Michael Dawson
+ Mousa Dembélé/Gylfi Sigurdsson

Mål: 1-0 Gareth Bale (37’), 2-0 Aaron Lennon (39’), 2-1 Per Mertesacker (51’)

Spurs lag:
Lloris
Walker Dawson Vertonghen Assou-Ekotto
Parker Dembélé (Livermore 87)
Lennon (Gallas 90 + 6) Bale Sigurdsson
Adebayor (Defoe 67)