Spurs Silly-panel: Spurs måste handla nu
Det har snackats mycket om Emmanuel Adebayor, men fortfarande är han inte klar. Det har inte hänt mycket på transferfronten sedan laget drog till USA, men eftersom Charlie Adam gått in hårt mot Gareth Bale finns det ändå en hel del att fundera kring. Alexander Berg Mattsson och Bror Hemming svarar på några aktuella frågor.
1. Tottenham mötte Liverpool i en mållös träningsmatch och Charlie Adam gick som vanligt hårt åt Gareth Bale. Efteråt har Bale svarat med en verbal motattack och dessutom fått med sig tränare och medspelare i denna strid. Vad tycker du om denna reaktion?
Alexander Berg Mattsson: I vanliga fall är jag en stark motståndare till krigsföring via media, men samtidigt förstår jag reaktionen i detta fall. Det är väl tredje (?) gången som Charlie Adam försöker bryta vristen på vår walesiska trollkarl och det är dags att FA får upp ögonen för detta. Jag säger inte att den ”gode” Adam ska rullas i fjädrar och doppas i tjära, men en bötespeng skulle sitta på sin plats. Inte för att tacklingar inte är en del av fotbollen, utan för att tacklingar som är senare än ett SJ-tåg under en snöstorm inte har med fotboll att göra. Kort och gott, helt rätt av Spurs att signalera i media att vi inte tänker tillåta att motståndare eller förbund trampar på oss längre.
Bror Hemming: Den stora frågan är varför det inte hände något efter tacklingen när Charlie Adam spelade i Blackpool. Den tacklingen förtjänade en lång avstängning, men förutom några upprörda Spurs-fans verkade alla tycka att det var helt okej för någon knäcka benet på motståndare utan att försöka gå på boll.
Att reagera nu är givetvis rätt, för alternativet är helt värdelöst. Att Charlie Adam går in för att skrämma Bale är en sak, att han går in för att förstöra killens karriär genom att gång på gång strunta i vad bollen är och bara sikta på Bales ben och fötter är något väldigt mycket värre. Att Spurs nu inte tolererar sånt är ett tecken på att något blivit bättre i klubben.
2. Att Charlie Adam ens fick chansen att plocka bort en nyckelspelare i en konkurrerande klubb gör att man undrar, ska man verkligen spela försäsongsmatcher mot lag från samma liga?
Alexander Berg Mattsson: Som jag ser det så kan man planera sin försäsong på två sätt: Antingen så lägger man turnén i ett land där fotbollen fortfarande växer, och möter sämre motstånd för att bygga klubbens varumärke och utnyttja de nya marknaderna (Läs: USA, Asien och Sydafrika t.ex.), eller så väljer man att möta tuffare motståndare och sätter den ekonomiska biten i andra hand. Tottenhams USA-turné faller väl, i och med Liverpool matchen, in under båda kategorierna, och det är bara att applådera Levy för hur han arbetar för att klubben ska växa.
Det sportsliga värdet i att mäta sig med Premier League konkurrenter på försäsongen är dock mindre värt, och det ger mindre begåvade spelare chansen att försvaga ett på pappret starkare lag, som är en direkt rival till fjärdeplatsen non the less, och det är givetvis inte särskilt intelligent. Låt oss undvika att ge våra rivaler chansen att skada våra stjärnspelare i fortsättningen, och då hellre prioritera att möta namnkunniga motståndare från resten av Europa för en batalj i de ständigt växande fotbollsmarknaderna på andra sidan vattnet.
Bror Hemming: Det känns bara helt fel. Jag förstår inte hur det har gått till. Det finns massvis av klubbar från andra länder som man kan möta, och då tänker jag egentligen inte alls på skaderisken. Men försäsong är försäsong, då ska spelare komma i form. Inte visa sig svaga inför konkurrenter. Med detta sagt ser jag 0-0 som det bästa resultatet i en sån här match. Jag vill absolut inte se någon storvinst i en betydelselös match, och jag vill inte riskera några psykologiska effekter varken av vinster eller av förluster.
3. Skadan på Gareth Bale aktualiserar även frågan om alternativa yttrar. Visst måste väl Andre Villas-Boas plocka in någon spelare snart som kan göra jobbet på kanten?
Alexander Berg Mattsson: Jag tycker faktiskt inte vi behöver ytterligare en ytter. I dagsläget så ser jag Bale och Townsend på vänsterkanten, samt Lennon och Dos Santos på högerkanten, som fullt dugliga yttrar i ett 433 eller 4231. Jag vill dock gardera mig med att säga att Gio och Villas-Boas inte har diskuterat hur dem ska använda sig av mexikanen än, och skulle han lämna eller placeras i frysboxen igen så behöver vi definitivt ytterligare förstärkning på kanterna.
Jag upprepar dock att jag är mer än nöjd med de fyra yttrarna vi har i dagsläget, då jag tror både Townsend och Giovani kan leverera mot de sämre motståndarna i Premier League, samt Europa League. Man måste våga för att vinna, och hur ska våra unga talanger kunna ta nästa steg om VI inte vågar ge dem chansen?
Bror Hemming: Säsongen är lång, skador kommer och går, Lennon är dessutom extra skadebenägen och lär missa några månader innan nästa sommar är här. Min inställning är som den alltid har varit, snabba yttrar kan man inte ha för många av. För mig är två till yttrar på gränsen till för få. Just för yttermittfältare är det svårt att få till vettiga nödlösningar, och det är inte svårt att rotera bland yttrar om det skulle vara så att många höll sig friska. Det finns ingen position som är lättare att göra byten på, så in med fler. Jag kan knappt begripa varför det inte redan har hänt.
4. Tiden går och snart är säsongen igång på riktigt. Det finns inte mycket tid att spela in eventuella nyförvärv längre inför premiären. Kan detta påverka säsongsinledningen?
Alexander Berg Mattsson: Självfallet. Förra säsongen inleddes med två pinsamma nederlag mot Manchesterklubbarna då Tottenham förföljdes av ett mörkt moln i form utav en strejkande kroat, en anfallslinje utan ett förstaval och allmänt dåliga vibbar klubben igenom. Så fort Parker och Adebayor hämtades in, och Modric tog sitt förnuft till fånga, så vände skutan. Jag hävdar inte att dessa herrar förtjänar all ära för vändningen, men givetvis är det mycket bättre för laget om det får chansen att spela ihop sig INNAN ligan börjar. Vertonghen och Gylfi är redan med truppen, och det är ett plus, men samtidigt får de ses som två raka ersättare för Ledley King och Niko Kranjcar, och vi har andra lagdelar som skriker efter förstärkning. En men helst två, nya anfallare måste införskaffas, och det vore att föredra om de åtminstone var löst bekanta med sina lagkamrater och Villas-Boas spelsystem när vi möter skatorna den 18 augusti.
Prio ett måste dock vara att sälja Luka Modric, eller deklarera att han inte ska någonstans i sommar heller. Spelare som vill bort från klubben är en cancer för sammanhållningen, och omklädningsrummet har inte råd att splittras i två läger så här nära inpå premiären. Idag är det 1 augusti, vilket innebär 17 futtiga dagar förrän vi ställs mot ett starkt och gediget Newcastle, och problemen är nästintill identiska det mörka moln som hängde över oss förra sommaren. Vad händer med Modric? Vem ska leda vår anfallslinje? Kommer Adebayor? Nä, Levy, nu får du faktiskt ta tag i detta, för vi har inte råd att ge bort 6 poäng till våra konkurrenter i år också.
Bror Hemming: Visst borde man ha situationen bättre under kontroll. Men i den position Spurs befinner sig i är det sällan så enkelt. Antingen får man nöja sig med spelare som man kanske inte riktigt vill ha, eller så får man betala mer än vad man egentligen borde. Eller så får man helt enkelt vänta och se när det öppnar upp sig för bra affärer.
Men påverkar säsongsinledningen, det gör det. Om Spurs plockar in en målvakt den sista augusti funkar det nog ändå, och om det kommer in några offensiva yttrar en vecka in på säsongen så ser jag det inte som något problem så länge där finns två hela när domaren blåser igång mötet med Newcastle. Men Spurs måste få ordning på anfallssidan innan den första matchen, och det vore bra med ett centralt mittfält som är redo för match utan något märkligt experimenterande.