Statiskt, strikt och sunkigt

Andre Villas-Boas har klivit rakt in i mardrömmen han lämnade för ett halvår sedan. Tottenham Hotspur är ett lag som blöder kraftigt nu när lagets generaler sålts. För tredje matchen i följd släppte de liljevita in ett sent mål som kostade dyrbara poäng. Matchen mot Norwich City slutade 1-1 (0-0) och laget buades ut redan i halvtid.

Transferfönstret stängde och Tottenham gjorde några intressanta nyförvärv. Men man tappade även några viktiga kuggar, spelare av yttersta klass: Luka Modric och Rafael van der Vaart. Dessa går inte att ersätta. Antingen måste man kortsiktigt köpa sig ur det tomrum de lämnat efter sig, men sådana pengar finns förmodligen inte att tillgå, eller så får man ersätta dem långsiktigt genom att svetsa samman spelartruppen och införskaffa prisvärda framtidslöften. Andre Villas-Boas måste gnugga in sin spelidé så grundligt att spelarna uppträder som ett svårslaget kollektiv med individuell spetskompetens som grädden på moset. Just nu är det varken grädde eller mos. Mest bara pannkaka.
 

Hög eller låg press, hur ska vi ha det?
Ett typiskt drag för någon med ansvar som upplever stress och disharmoni är att denna någon försöker återuppfinna hjulet. Man frångår helt enkelt beprövade vägar, Man vrider och vänder på sina egna tankar och frångår både sina egna principer och sin egen filosofi. Djärvhet och självinsikt kan bryta denna spiral, men oftast är man alldeles för rädd för att se klart. Vi pratar här självfallet om Andre Villas-Boas och hans mardröms-öppning i Spurs. Två poäng på tre matcher.
 
Idag valde Villas-Boas i motsats till de två tidigare matcherna att spela med låg press. De två föregående matcherna pressade man högt och återföll till låg press först i andra halvleken, då man också förlorade initiativet och slutligen också möjligheten till tre poäng. Idag valde man att alltså att spela med låg press. Någon synbar effekt mer än att båda lagen hade långt till sina offensiva positioner vilket föranledde tre, fyra pass i backlinjen för att sedan lyfta upp en lång boll på de två, tre spelare som lunkat upp över mittlinjen. Förutsägbart och fruktlöst. Båda lagen agerade likadant.
 
Tempofattigt, fantasilöst och oinspirerande. Ungefär som när två stillasittande människor ämnar dansa  – sittandes – ingen förstår vitsen med det. Så såg det ut om ni hade lyckan med er att missa en av de tråkigaste matcherna som visats på TV sedan glada 80-talets Tipsextra sändningar där man genomled 90 minuter på lördagarna av sparka-boll-i-dyngan-och-långbollens-två-variabler: lång boll, och en ännu längre boll. Idag var det pinsamt dåligt.

 
Våga förändra, Andre!
De flesta utgick från att Emmanuel Adebayor och kanske även Mousa Dembele skulle starta matchen mot Norwich på Jermain Defoes och Jake Livermores bekostnad. När så startelvan inte innehöll dessa namn var det också dessa byten som efterlystes redan fem minuter in i matchen. Villas-Boas borde ha insett deras betydelse redan vid laguttagningen. Portugisen har ännu inte övertygat i sitt beslutsfattande. Jake Livermore borde egentligen stå i kö bakom spelare som Mousa Dembele, Tom Huddlestone, Scott Parker och Sandro. På sikt kan Livermore bli riktigt bra, men han är inte där än. Inte i ett lag som siktar på topp fyra.
 
Tottenham Hotspur ska spela offensivt. Detta signum måste Andre Villas-Boas leva upp till, annars blir hans dagar hos Spurs lätträknade. Publiken på White Hart Lane buade i halvtid och det var ett snällt betyg – egentligen förtjänade det horribla passningsspelet att få ske inför tomma läktare. Villas-Boas har ännu inte visat mod, och man säger att ett lags uppträdande på planen är en återspegling av ledarskapet. Det är bara Andre Villas-Boas själv som kan förändra dödläget.
 
Tottenham saknar i dagsläget både generaler och ledare. Michael Dawson måste ges förtroende medan andra kan växa in i rollen och försöka leda Spurs nu när den störste ledaren har lagt skorna på hyllan: Ledley King.
 
Tottenham borde inte ställa upp med två defensiva innermittfältare. Definitivt inte på hemmaplan och aldrig mot Norwich City. Redan här har man misstolkat To dare is to do.
 

Redan utnämnd till årets sämsta match
Passningsspelet var under all kritik i första halvlek. Rörelsen som föranleder gott passningsspel lyste med sin frånvaro. Norwich var nöjda med en poäng. I halvtid kom så skillnaden när Mousa Dembele gjorde debut. Fart och flärd, Cruyff-finten och sedan satt 1-0 i bortre hörnet. Dembele hade presenterat sig för publiken på White Hart Lane.

Och sedan slutade Spurs spela fotboll igen. Aaron Lennon lika osynlig som en skugga i natten, och Gareth Bale som hann med att nöta av fyra olika positioner innan matchen var över: vänsterytter, högerytter, släpande forward och offensiv innermittfältare. Ingen ville och det såg verkligen ut som ingen kunde heller. Laget som slutade fyra förra säsongen såg stundtals ut som de slutade fyra från slutet i fjol.
 
Många darriga ingripande. Brad Friedel gjorde några riktigt fina räddningar. Denna säsong kan mycket bli hans avskedsturné och han kommer säkert ta farväl med flaggan i topp. Dembeles debut lovar gott liksom Kyle Walkers defensiva arbete denna match, även om hans offensiv och hans inlägg lämnar mycket övrigt att önska.
 
Norwich kvittering var lika väntad som den var välförtjänt. De hade matchens bästa chanser. Domaren berövade dem på en solklar straffspark, men agerade lika oprofessionellt när han visade Tom Huddlestone det röda kortet i en 50/50 duell. FA borde kanske också passat på i sommar att värva lite nytt till domarkåren.
 
Hade Jake Livermore inte dragit omkull Steve Morrison utanför starffområdet, först efter det att han passat bollen vidare hade Norwich inte fått den där frisparken i 87:e minuten som föranledde kvitteringen. Hur tänkte Livermore där lär vi aldrig få veta. Hur Villas-Boas tänker lär vi få se om två veckor på Madejski Stadium.
 

Mål: Tottenham Dembele (69)
Norwich: Snodgrass (85)
 
Rött kort: Tottenham: Huddlestone (89)
 
Bäst i Spurs:
+++ Friedel
+++ Dembele
+++ Walker
 
Spurs lag (4231):
Friedel
Walker Gallas Vertonghen Assou-Ekotto
Livermore Sandro (Dembele 46)
Lennon Sigurdsson (Adebayor 56) Bale
Defoe (Huddlestone 81)

25 kommentarer