Bradford City - AFC Wimbledon0 - 0
Matchrapport: The Great Escape är fullbordad!
Vi gjorde det omöjliga och håller oss kvar i League One även nästa säsong. Det räckte med en pinne i gårdagens säsongsavslutning borta mot Bradford. Plymouth Argyle lyckades nämligen inte vinna sin match med tre måls marginal, som man hade behövt, utan istället blev man ett av lagen som fick säga tack och adjö tilll League One för denna gång.
Ja jäklar vilken lättnad det blev när alla resultaten ramlade in strax före 20:30 igår och det äntligen stod klart att vi faktiskt grejat nytt kontrakt.
Glädjeyran bland spelarna och de knappt 2000 tillresta Wimbledon supportrarna ville aldrig ta slut verkade det som och det med all rätt då vi så sent som i början av februari var knockade, golvade, uträknade bara för att sedan resa oss upp på nio och avsluta säsongen på ett sanslöst starkt sätt.
Men först gratulerar vi vår forward, Joe Pigott, som under april månad blev utnämnd till "Sky Bet League One Player of the Month"
Motiveringen löd enligt följande:
"Pigott’s immense contribution led to Wimbledon climbing out of the relegation zone for the first time since the autumn.
He led the line with passion and scored five of his side’s six goals in the month"
Bra jobbat och mycket välförtjänt!
"The Great Escape"
När vi den nionde februari förlorar hemma mot Burton Albion med 0-2 blev vi verkligen cementerade i botten av tabellen med hela tio poäng upp till säker mark.
Jag och många andra med mig trodde då att nu var det kört.
Bara att rikta in sig på spel i League Two nästa säsong och göra en ordentlig utrensning i spelartruppen.
Det fanns liksom ingen ljusning eller tendens till att eländet skulle upphöra.
Ingen passion, stolthet eller hjärta verkade finnas kvar hos några av spelarna utan istället såg man bara ut att vilja spela av matcherna för att sedan skynda sig från arenan.
Vår nye tränare, Wally Downes, kanske inte heller var den fullträff vi hade hoppats på så mycket.
Vad som sedan föranleder den magiska upphämtningen samt den totala scenförändringen är det väl egentligen ingen som kan sätta fingret på direkt och förklara orsakerna till.
Faktum är dock att på de kvarvarande femton ligamatcherna förlorar vi endast två stycken och när vi efter segermatchen mot Wycombe den 27:e april för första gången sedan oktober månad tog oss över nedflyttningsstrecket så kände man att nu är det verkligen på sanning.
Vi kan greja det!
Tabellens utveckling sedan den 9:e februari:
Lördagens match borta mot Bradford kommer inte gå till historien som den mest underhållande men det struntar vi i förstås utan är istället synnerligen nöjda med den poäng vi fick efter att ha
spelat 0-0.
Wally Downes presenterade samma startelva som i mötet mot Wycombe och därmed fick Rod McDonald starta på bänken.
Bradford som redan var klar för nedflyttning ville såklart rädda lite av äran inför hemmapubliken och man hade ju faktiskt vunnit sin senaste match mot Scunthorpe.
Det händer dock inget av värde under matchens första halvlek frånsett att Steve Seddon provade skott en bra bit urifrån samt att vår keeper, Aaron Ramsdale, fick sträcka ut vid två tillfällen för att mota bort bollen från mål.
0-0 i halvtid.
Bättre fart på The Dons i den andra och där Joe Pigott börjar hitta vägen rakare mot mål.
Anfallskollegan, James Hanson börjar också han att göra sig synlig inne i motståndarnas straffområde och tillsammans hittar dom fler och fler kombinationer.
I den 54:e matchminuten hettar det verkligen till nere hos Bradfords mål då Joe Pigott skjuter klockrent i stolpen.
Returen går sedan ut till Anthony Wordsworth som dock skjuter utanför.
I den 64:e matchminuten kommer Mitch Pinnock in på planen och ersätter Shane McLoughlin på mittfältet.
Knappt två minuter senare får Mitch på en fin träff mitt i boxen men skottet går rakt på målvakten i Bradford.
Pinnock fortsätter vara en injektion på mitten och får i den 75:e matchminuten på ett riktigt fint skott med vänstern en bit utifrån men som går en bit utanför tyvärr.
Bradford tillåts sedan ta över spelet de resterande 20 minuterna men utan att för den sakens skull komma till några riktiga farligheter.
Försvaret i Wimbledon visar upp samma säkerhet som man blivit bortskämd med den senaste tiden och kan enkelt avfärda varje försök till genombrott från Bradfords sida.
Rod McDonald får komma in på slutet av matchen då han ersätter en rätt sliten Joe Pigott i den 77:e matchminuten.
När så slutsignalen ljuder från domarens pipa är det först lite avvaktande scener från spelare och publik. Var vi klara? Hur gick det i de andra matcherna?
Sedan brister alla fördämningar när det stod klart att Plymouth inte lyckats ta igen på målskillnaden utan får se sig förflyttade ned till League Two nästa säsong.
Glädjen bland spelarna är helt undrbar att se när man firar tillsammans med Wimbledon supportrarna som nu tagit sig in på planen de också.
En gammal hederlig "pitch-invasion", så vackert så att få beskåda.
Här följer nu lite bilder från lördagens efterspel på Northern Comercials Stadium.
Så då var då säsongen 2018/19 över och sällan har man som Wimbledon supporter slitits så mycket mellan hopp och mörkaste förtvivlan.
Vi är ju luttrade med att befinna oss i nedre delarna av tabellen sedan Wimbledon FC började haverera i slutet av -90 talet men det brukade inte bli en sådan total vändning som denna säsong bjöd på.
Det är självklart att man så här dagarna efter bragden känner en oerhörd stolthet och kärlek till klubben men samtidigt måste vi nu se till att börja planera så vi slipper ett dylikt scenario till nästa säsong.
Det duger inte att ligga så fast i botten som vi faktiskt gjorde större delen av säsongen för någon "Great Escape" kommer knappast att kunna upprepas flera gånger om.
Vi måste se över spelartruppen, helt klart, och bestämma oss för vilka vi skall satsa på att få kunna behålla och vilka som vi inte vill behålla.
För tillfället så vandrar vi dock vidare på de rosa molnen i sjunde himlen ett litet tag till!
Smolk i glädjebägaren:
Tyvärr så lyckades inte Mansfield ta någon poäng i sista omgången mot våra antagonister från Buckinghamshire.
Detta betydde att MK åter igen spelar i samma liga som oss nästa säsong då dom knep en av direktplatserna till League One.
We´re coming for you, franchising bastards!
WOMBLE TILL I DIE!
