Truppgenomgång: Försvarare
CSS-redaktionen går igenom Chelseas trupp, lagdel för lagdel, och under förstoringsglaset denna gång är försvararna.
Försvar:
Chelseas defensiv var oerhört stark ifjol, och man släppte endast in 32 mål i ligan. Visst fanns det en och annan svajig insats under säsongen (nyårsdagsmatchen mot Tottenham vill nog de flesta i försvaret glömma), men sett över hela säsongen var man Englands bästa försvarslinje. Frågan man ställer sig denna säsong är ifall de självuppoffrande och rutinerade försvargiganterna i Chelsea håller ännu en säsong igen. Journalister, experter och supportrar var nästan alla överens om att den spelande legenden John Terry var ligans bästa mittback under 14/15, men Terry fyller 35 i december, och trots att det ser ut som att han har minst 10 år kvar inom toppfotbollen när han spelar finns risken alltid att åldern börjar ta ut sin rätt. Bakom honom finns ett gäng stora talanger från ungdomsleden, men som än så länge aldrig har fått bevisa sig på någon högre nivå, och det är i nuläget en stor osäkerhet ifall de ens kommer få chansen att visa upp sig i Chelseas A-lag.
Trots några frågetecken kring vilka som ska komma in och eventuellt ersätta den nuvarande försvarsmuren ser Chelseas försvar fortfarande riktigt starkt ut:
John Terry - 5
Ord är egentligen överflödiga här. Fotbollen utvecklas konstant, och i Europas toppklubbar ser man att utvecklingen i mångt och mycket leder mot att försvarare inte längre endast bedöms utifrån deras förmåga att kunna just försvara, utan varje spelare, på varje position, måste kunna vara speldrivande, kreativ, och anfallsinriktad – trots att man spelar i mittlåset. Denna utveckling har dock aldrig varit ett problem för Terry, försvararen med rekordet i flest gjorda mål av en back, någonsin, i Premier League. Försvararen som fortsätter att slå rekord, och som numera ingår i den ytterst exklusiva gruppen av spelare, främst bestående av målvakter, som har spelat varenda minut under en säsong i Premier League. Det brukar heta att klubben är alltid större än individen, men för en Chelseasupporter är det svårt att tänka sig ett lag utan John Terry.
Men snart är det dags att bita i det sura äpplet. När det kommer till fotbollsålder är 34, snart 35, i många fall en pensionsålder. Det är åldern där framtiden börjar peka åt Dubai eller USA för de större Europeiska stjärnorna. John Terry, en av Englands bästa försvarare någonsin, har säkerligen börjat snegla åt både öster och väster. Men han är inte där än.
Gary Cahill – 4
Hos Chelseasupporters har Cahill ofta diskuterats i väldigt kontrasterande sammanhang: både som en världsklassförsvarare och en person som försämrar Chelseas försvar. Med andra ord kan man konstatera har den 29-årige Engelska försvararen både haft höga toppar, men även lite djupare dalar till och från. Trots att det ibland har varit vissa negativa tongångar kring Cahill, och ifall han verkligen kan nå den yttersta toppen av försvarare i världens, så går det inte att förneka att han, sen ankomsten från Bolton 2012, vuxit ut till en av Englands bästa. Uttagen till PFA Team of the Year både säsongen 2013/14 och säsongen 2014/15 har han, med sin uppoffrande spelstil och duktiga spelförståelse, gått så långt att han numera är vice-kapten för det Engelska landslaget, bakom Wayne Rooney, samt given i startelvan.
Förutom den självuppoffrande spelstilen, där Cahill försöker, likt en hockeyspelare, att täcka varje skott som kan tänkas gå på mål, har försvararen under åren i Chelsea även bjudit oss på både mycket viktiga, och mycket spektakulära mål. Tillsammans med Terry och Ivanovic bildar de inte bara en av tidigare säsongers bästa försvar defensivt, utan även offensivt.
Branislav Ivanovic – 4
Likt sina ovanstående försvarkollegor har Branislav Ivanovic utvecklats till en riktig gigant sedan sin ankomst till Chelsea, från ryska Lokomotiv Moskva, 2008. Framförallt de svenska fotbollskommentatorerna, tillika experterna, Glenn Strömberg och Bo ”Bosse” Petersson brukar tala sig varma i kavajerna när det kommer till just Ivanovic. Högerbacken är mest känd för sin ”never give up”-attityd och vinnarskalle som han ofta visar på planen, och ofta i de stora matcherna (till exempel i Capital One Cupens semifinal mot Liverpool förra säsongen, där han trots en blodläckande sko tillslut avgjorde och tog Chelsea till final). Offensivt har Ivanovic visat sig mycket farlig, då han är den försvararen som oftast är med när Chelsea anfaller, och han brukar även ge sig av i full fart under omställningsspelet som Chelsea har varit mycket effektiva i.
Ivanovic har dock hunnit fylla 31 år nu, och källan på den massiva springkapacitet han har besuttit börjar sina. Han fyller fortfarande allt som oftast på i offensiven, men på grund av detta har man börjat se brister i hans defensiva arbete. Trots att han inför säsongen blev utsedd som vice-kapten av Mourinho så skulle nog den serbiske giganten må bra av lite rotation och vila under årets upplaga av Premier League.
César Azpilicueta – 4
Spanjoren César ”Dave” Azpilicueta blev värvad som en framtida ersättare/rotationsspelare till Ivanovic på högerkanten. För den blyga summan £7 milj. kom han 2012 från franska Marseille, och inte var det nog många som då trodde att han direkt skulle vara något för förstaelvan än på ett par år. Azpilicueta visade dock direkt att han var så mycket mer än en bänk-/rotationsspelare, och trots att han inte lyckades slå sig in på sin ordinarie högerbacksplats gjorde han istället vänsterkanten till sin egen. Efter det har han även visat att detta inte var någon tillfällighet, eller att ha skulle vara någon så kallad one hit wonder.
Azpilicueta är inte den där spelaren som sticker ut på något extraordinärt sätt. Vad han istället ger Chelsea är en oerhörd jämnhet, vilket är väldigt mycket att begära i en liga som Premier League. Få yttrar skapar några större problem för César, som har visat stort lugn och stabilitet i majoriteterna av hans matcher för Londons Kungsblå. Dessutom är han i en formkurva som går stadigt uppåt, i takt med att hans ålder och rutin ökar. Kanske Chelseas största fynd i modern tid?
Kurt Zouma – 3,5
Att den franske 20-åringen Kurt Happy Zouma var ett stort framtidslöfte var det många experter som anade efter att han klättrat sig upp genom alla Frankrikes ungdomslag och blivit en regelbunden startspelare för Saint-Etienne i franska Ligue 1. När han i januari 2014 värvades av Chelsea och direkt lånades tillbaka till Saint-Etienne var det nog många Chelseasupporters som antog att utlåningar även vänta Zouma kommande säsonger. Istället visade Zouma direkt att han, sin unga ålder till trots, kunde konkurrera med självaste Terry och Cahill, och Mourinho var klar med att Zouma skulle stanna i Chelseas A-lag. En säsong senare och Zouma verkar redan vara redo att ta över ansvaret som ordinarie mittback i en av världens bästa klubbar.
Betyget kan tyckas vara lågt på Zouma, som är en av världens största talanger i nuläget. Men Kurt har fortfarande mycket att bevisa på den högsta nivån, och för hoppningsvis får vi se mer av vår unga fransman under denna säsong.
Abdul Baba Rahman - 2,5
Filipe Luís var en ytterback med finfina kvalitéer, men i ett Mourinho-lag där defensiven hamnar överst på listan lyckades han aldrig utmana om en startplats på allvar. Föga förvånande längtade den brasilianske landslagsmannen tillbaks till Atlético Madrids röda ränder, och Chelsea är inte en klubb som blockerar flytter för spelare som vill röra på sig. Istället får vi nu chansen att skapa en bekantskap med ghananen Baba Rahman, som närmast kommer från tyska Augsburg. I Bundesliga har Baba Rahman gjort ett namn för sig som en mycket offensiv vänsterback, som även kan spela som yttermittfältare. Det återstår självklart att se utifall Rahman kommer lyckas där Luis misslyckades, dvs. att slå sig in i A-laget, men det är utan tvekan en mycket intressant spelare. Dessutom kommer han i ett mycket bra läge, då backlinjen har sett osedvanligt skakig ut under sommaren och säsongens inledande matcher, och en föryngring ligger rätt i tiden. Kanske kan den lovande vänsterbacken blomma ut redan under denna säsong?
Sammanfattning - 4
Chelseas försvarslinje är svår att betygsätta. Man vill gärna sätta en femma efter fjolårssäsongen, men trots giganter som säsong efter säsong har presterat på den absoluta toppen går det inte att förneka att de allra största börjar bli till åren, och därmed börjar svagheterna att blottas. Samtidigt finns det dock riktigt bra talangar som är redo att ta över, men då de ännu inte fått bevisa sig över en hel säsong ska man inte dra ut växlarna allt för mycket. Men en knackig inledning till trots går det inte att förneka att Chelseas försvar ser riktigt, riktigt bra ut.