Vår man i Wolverhampton - Jason Guy om förödmjukelse, Terry Connor och en ny annalkande ”Survival Sunday”
”In Clipboard Connor we trust”.
Trots att vår hemmaform var väldigt dålig så såg vi fram emot derbyt mot West Bromwich Albion med stora förhoppningar, allt kan ju hända i ett derby….och ”allt” hände verkligen! Wolves såg trötta och ointresserade ut, och var tvåa på bollen redan från avspark. Vi lyckades i alla fall kvittera Albions ledning strax innan paus vilket gav oss falska förhoppningar som genast försvann då Albion la in en högre växel, de ville mycket mer än oss. Att förlora med 1-5 på hemmaplan är illa, att förlora med dessa siffror mot lokalkonkurrenten är fullständigt oförlåtligt. Styrelsen reagerade spontant, ägaren Steve Morgan var rasande och manager Mick McCarthy fick sparken.
Men det var nu de verkliga problemen började. Morgan hade ingen back-up plan. Ta QPR som ett exempel, Mark Hughes var redan intervjuad, tested och redo att sätta sig på managerbänken innan Neill Warnock hade lämnat klubben. Morgan försökte skylla sin passivitet på att han var lojal till McCarthy in i det sista och att han minsann hade skött allt på ”rätt sätt”, men vi vet alla att i fotboll har man inte råd att vara dumlojal. Fem managers intervjuades snabbt och samtliga tackade nej av olika anledningar på ett för oss förödmjukande sätt.
Men visst var Terry Connor egentligen hela tiden vårt förstaval, eller hur? Nej. Tydligen slätade Morgan över allt med att de var tvungna att se vilka alternativ som fanns tillgängliga innan de till sist förstod att nuvarande assistent Connor var rätt man för jobbet. I mina ögon står TC för ”Tenth Choice” och han borde också ha sparkats tillsammans med McCarthy. Connor har överlevt tre olika managers här som coach, jag tycker att det var dags för en ändring på den fronten också.
Men vem skulle jag då vilja se som manager? Jag skulle valt Warnock innan han åkte iväg och pratade med Leeds. Jag tror att han verkligen kunde ha väckt laget och skakat om spelarna lite, innan det var dags att gå in i säsongens avgörande slutmatcher. I andra hand skulle jag kunna tänka mig Dave Jones med Paul Ince som assistent, båda känner klubben, båda är hungriga att lyckas och de vet vad Wolvesfansen kräver.
Så är allt för sent nu? Ska vi ge upp? Mot Newcastle gjorde vi en härlig comeback till 2-2 och ett bra resultat, men om vi inte lyckats med det i VARJE match under resten av säsongen fruktar jag att vi ramlar ner till andradivisionen. Vi har nu tre lag efter oss vilket tar bort en del press från laget och om vi fortsätter att vinna så klarar vi oss kvar eftersom vi fortfarande har allt i egna händer, vi behöver ännu inte förlita oss på andra lag och andra resultat.
Men om ni ser på vårt spelschema så förstår ni att vi inte vill ha en ny ”Survival Sunday” där vi måste ta tre poäng i sista matchen borta mot Wigan, för ärligt talat kan jag inte se oss klara av det. Det är viktigt att vi inte stirrar oss blinda andra lags resultat, vi måste fokusera på våra egna matcher.
Som avslutning vill jag säga ”In Clipboard Connor we trust”, och i maj får vi reda på om Morgan gjorde ett genidrag eller om TC visade sig vara en katastrofal nödlösning!
