Saint-Etienne - Lille
5 - 0

West Ham - Wolverhampton: 2-0

Matchernas match, finalernas final, jumbofighten mellan West Ham och Wolverhampton slutade 2-0 till laget från östra London efter ett självmål och ett mål av den tidigare målsprutan Freddie Sears.

West Ham kom till spel med tre raka poängmatcher i ryggen. Oavgjort mot Blackburn den 18 december hade följts upp med seger mot Fulham och oavgjort mot Everton i mellandagarna. Det var en klassisk sexpoängsmatch mellan seriens två sämsta lag så här långt occh den skulle gå av stapeln strax efter Ivanhoe på självaste nyårsdagen.

West Ham kom till spel med samma lag som besegrade Fulham borta på annandag jul. Det innebar Robert Green i mål, Tal Ben Haim, James Tomkins, Matthew Upson och Danny Gabbidon från höger till vänster i backlinjen. Freddie Sears, Radoslav Kovac, Scott Parker och Junior Stanislas på mittfältet och på topp hade manager Avram Grant valt att satsa på Frederic Piquionne och Carlton Cole. Bänken bestod av Ruud Boffin, Winston Reid, Pablo Barrera, Luis Boa Morte, Mark Noble, Victor Obinna och Zavon Hines.

West Ham började matchen aggressivt och satte omedelbart press på sina motståndare. Övertaget höll dock bara i sig några minuter innan Wolverhampton jämnade ut spelet. Det mesta av anfallsspelet i början var förlagt till West Hams vänsterkant där Stanislas och Gabbidon huserade men ju längre matchen led desto mer förlades det till högerkanten med Sears och Ben Haim i spetsen.

West Ham hade ett par riktigt vassa chanser under halvleken. Först var det Carlton Cole som blev frispelad men avslutade med vänsterfoten strax utanför målramen. Därefter var det Freddie Sears som fick ett ypperligt läge när han från liten vinkel sköt ett skott som överlistade Wolverhamptons målvakt men som räddades på mållinjen av backen Stearman. I situationen efter avslutade åter Sears men då var målvakten Hennessey på rätt plats och kunde enkelt rädda bollen. West Ham hade ett klart spelövertag totalt sett i halvleken men hade inte lyckats förvalta övertaget.

Under halvtidsvilan verkade West Ham ha ägnat sig åt lite mysigt te-drickande medans Wolverhamptonspelarna tog en varsin snaps. Det gav resultat och bortalaget kom ut med en helt annan inställning efter paus. West Ham verkade tagna på sängen och Wolves hade flera chanser inom loppet av ett par minuter efter omstarten. Det höll på att ta ända i förskräckelse innan West Hams israeliske ytterback fick bollen och passade till Piquionne som tog med sig bollen till höger i straffområdet innan han centrade bollen mot Cole som sköt ett hål i luften så stort att halva Upton Park hade fått plats i det. Som tur var överraskade det Wolverhamptonförsvararen som knäade in den i egen kasse. West Ham hade tagit ledningen vilket var oerhört viktigt med tanke på matchbilden i inledningen av halvleken.

Efter målet kom Wolverhamptons intensiva press av sig och West Ham hade bra kontroll över händelserna större delen av halvleken. Undantaget var i matchens 76 minut då Ebanks-Blake nickade i ribban efter att Upson blivit överraskad av framrusande Wolvesmittfältare och tappat bollen mitt på egen planhalva. Bara minuterna senare avgjordes matchen då West Ham åter forsade fram på högerkanten. Den här gången genom Ben Haim som la bollen snett inåt bakåt mot Freddie Sears som kunde göra sitt första mål i a-lagssammanhang sedan debuten för snart två år sen. 2-0 var spiken i kistan för Wolves som inte orkade komma tillbaks i matchen efter det.

Det var tydligt att det var en match mellan två pressade lag. Skönspelet lyste mestadels med sin frånvaro och märkligt nog även den där intensiteten som brukar kunna infinna sig när lag spelar med kniven på strupen. Resultatet var rättvist sett till matchbilden. West Ham verkade vilja mer och var också vassare när chanserna väl dök upp. Wolverhampton verkade mer tagna av stundens allvar och bjöd bara upp till dans ordentligt i andra halvleks inledning.

Från att ha varit näst intill helt uträknade i mitten av december har West Ham efter åtta poäng på de fyra senaste matcherna givit sig själva chansen igen. Laget har tillfälligt klättrat upp på en femtondeplats i ligan. Det är fortfarande långt kvar och krisen är långt ifrån över men laget har som sagt gett sig själva chansen till överlevnad. Mer är svårt att begära med tanke på säsongens katastrofala inledning.

Up the Hammers!