Lagbanner
Birmingham - West Ham 1-2
Bobby stod för matchens prestation när han kvitterade.

Birmingham - West Ham 1-2

Nervös, inte jag "inte". Trots ett massivt tryck från hemmalaget under andra halvan av andra halvlek, lyckades West Ham hålla undan och få med sig alla tre poäng från S:t Andrews.

Bobby Zamora och Marlon Harewood var våra räddande änglar. Den inte helt okände Emile Heskey gav hemmalaget ledningen efter tolv minuter, men Hammers kom tillbaka, inspirerade av Zamoras underbara solomål och Harewoods ledningsmål i slutet av första halvlek. Birmingham är i och med resultatet fortfarande fast förankrat i botten, medan West Ham fortfarande håller sig på den övre halvan av tabellen.

Pardew gjorde en ändring jämfört med matchen mot Manchester United. Bobby Zamora kom in på topp istället för Teddy Sheringham, som har problem med en vad. Mark Noble var tillbaka på mitten och Roy Carroll var tillbaka mellan stolparna. Clive Clarke var med i truppen för första gången i en Premier League-match. Hayden Mullins gjorde också premiär som lagkapten, eftersom Sheringham inte var med.

Under de första tio minuterna hände det inte så mycket. Mario Melchiot tvingades utgå på grund av skada och Hammersbekantingen Stan Lazaridis kom in efter sju minuter. Strax efter hade Emile Heskey matchens första riktiga chans när bollen landade hos honom efter Pennants hörna, men den gamle Liverpoolstrikern missade mål från nära håll. Hammers vaknade inte av det, utan i tolfte minuten kunde David Dunn frispela Heskey i djupet, efter att Benayoun misslyckats med en brytning. Heskey visade prov på bra balans och kyla när han enkelt rundade utrusande Roy Carroll och rullade in bollen ur snäv vinkel.

West Ham började nu jobba för en kvittering, trots att det ibland såg lite krampaktigt ut. I den artonde minuten slog Harewood på ett skott inne i boxen som gick precis över. Tre minuter senare fick Harewood den bästa chansen hittills. Benayoun slog in ett bra inlägg som Harewood nickade mot mål, vilket tvingade Vaesen i hemmamålet till en mycket bra räddning när han lyckades mota bollen i ribban. Hemmalaget åkte på en skada till strax senare när Muzzy Izzet tvingades gå ut och Nicky Butt kom in.

Efter en halvtimme hade Repka verkligen tur. David Dunn chippade bollen förbi tjecken och Repka fick ut en arm. Tomas förtjänade faktiskt ett rött kort, men klarade sig med en varning.

Upp till dess hade West Hams spel varit rätt krampartat. Den vanliga speed som brukar prägla matcherna var som bortblåst. Det var istället kamp på mittfältet och ett tjongande fram och tillbaka.

Bobby Zamora lyckades dock bryta dödläget efter en halvtimme genom en suverän individuell prestation. Han tog med ryggen mot mål emot ett inkast från Harewood, chippade bollen över täckande Martin Taylors huvud, vände bort en försvarare, undgick en desperat tackling av Damien Johnson och tåade in bollen mellan benen på Nico Vaesen.

När första halvlek var så gott som över tog West Ham ledningen. Etherington jagade i kapp bollen vid kortlinjen och lyckades få in den till Benayoun i boxen. Denne lyckades inte få ordning på bollen utan den gick till slut till Marlon Harewood som drog upp den i nättaket. Strax efter blåste domaren av för en välförtjänt halvtidsvila.

Steve Bruce gjorde sitt sista byte när andra halvlek började. Neil Kilkenny kom in istället för Martin Taylor. Hemmalaget tog också tag i taktpinnen direkt när David Dunn tvingade Carroll till en bra räddning på ett hårt lågt skott. Birmingham ökade trycket ännu mer för en kvittering, men Danny Gabbidon lyckades hålla bra koll på Emile Heskey. Nicky Butts cykelspark i den 58:e minuten var den bästa chansen under en period av massivt hemmatryck mot West Hams mål. Birmingham ägde bollen utan att lyckas hota på allvar.

Harewood satte Vaesen på prov med ett skott från 25 meter, som belgaren inte hade några problem med, trots att bollen tog på en spelare på väg mot mål.

David Bellion byttes sedan in istället för den trötte Bobby Zamora.

Stunden senare hade Birmingham en farlig kvitteringschans. Bollen hamnade hos Nicky Butt som drog på på volley från tolv meter, men återigen gick bollen över, tack och lov.

I den 75:e minuten råkade Carroll ut för en underlig skada. Han hoppade mot ena stolpen för att täcka en frispark från Jermaine Pennant och träffade stolpen med knäet och foten. Efter omfattande behandling kunde han fortsätta, men han kunde inte sparka bollen med full kraft.

Pardew bytte in Christian Dailly istället för Mark Noble med tretton minuter kvar, för att få bättre ordning på mittfältet.

Matthew Upson var nära att frälsa hemmapubliken lite senare när han sköt över från sex meter, till hemmapublikens stora förtvivlan. Paniken låg under ytan, vilket visade sig allt oftare ju närmare slutsignalen vi kom. Paul Konchesky slog en tokig passning som gav Emile Heskey tillfälle att skjuta vid kanten av straffområdet. Carroll gjorde en bra räddning.

Roy gjorde en vassare räddning på Butts låga skott lite senare, som tur var fanns Gabbidon på plats för att rensa bort returen.

I matchens sista minut tog domare Atkinson ett tufft beslut. Pennant slog in en perfekt cross framför mål, som Heskey satte pannan till, trodde alla. Heskey och hemmapubliken fick inte jubla länge dock. Domaren hade sett att Heskey slog in bollen med handen och delade ut ett gult kort till den förtvivlade Heskey.

Shaun Newton kom in istället för Benayoun för att stötta försvaret, vilket också lyckades. West Ham klarade 2-1 och lyckades sudda ut de smärtsamma minnena från 2003 då 2-2-resultatet på S:t Andrews innebar att vi trillade ur Premier League.

Som match var detta ingen höjdare. Farten och passningsspelet byttes mot kamp i 90 minuter, vilket West Ham inte var så bra på. Så här i efterskott var också Repkas hands turlig. Nu hade vi tur att han inte åkte ut, men Dunn hade varit fri om inte Repka stoppat honom regelvidrigt. Matchens prestation stod Bobby Zamora för. Hans chip över huvudet på Taylor var delikat och viljan han visade när han tryckte in bollen var suverän. Han var i mina ögon matchens lirare.

På lördag är det dags för nästa knepiga match, då vi åker till Ewood Park för match mot Blackburn Rovers. December kommer verkligen bli tung, då vi har sju matcher på en månad. Jag hoppas Pardew & Co lyckas hålla killarna pigga och fräscha. Up the Hammers!

Erik Gravenius2005-12-06 10:30:00

Fler artiklar om West Ham