Styrelsen förstör säsongen?
Det såg ju så bra ut. Ett lag fyllt med kvalitetsnamn och gott om pengar på banken, dessutom lugn och ro efter ett par turbulenta år. Två veckor in i säsongen ser det annorlunda ut. Styrelsen - nu är det upp till bevis!
Ända sedan Alan Pardew lämnade klubben vintern 2006 har West Ham varit en klubb i förändring. Som sig bör ville den nya ledningen, med islänningarna och Alan Curbishley, förändra och införa sina egna idéer.
I decemberfönstret det året hämtades bland andra Calum Davenport, Nigel Quashie, Matthew Upson och Lucas Neill in. De säljande klubbarna visste naturligvtvis att West Ham tangerade till panik och tog betalt därefter. Spelarna kunde också utnyttja klubbens akuta läge till att få en rejäl slant i varje lönekuvert.
Egentligen inget konstigt, mer business a la Premier League på 2000-talet.
Under nästkommande säsong, den vi just lämnade bakom oss, var det tanken att Curbs och co skulle stabilisera laget i mitten av tabellen och att klubben skulle få lite ro efter diverse problem (Tevezgate, oro i spelartruppen, skador på nyckelspelare). Det första målet lyckades, West Ham var tidigt säkra och kunde segla genom en relativt ospännande säsong, även om skadorna var ett ständigt irritationsmoment. Det kändes också som om klubben var på väg att stabilisera sig och förbereda sig för ett rejält språng säsongen 08/09.
Vi var många som var fyllda av tillförsikt när vi gick in i årets Silly Season. Gianluca Nani skulle bidra med lite mer kunskap om andra marknader än den brittiska och den isländska kexkistan såg inte ut att sina på pengar.
Jobbig Silly Season
Efter några frustrerande tysta veckor, där Valon Behrami visserligen kom in och lyste upp rejält, hade vi annars fått hålla till godo med de stenåldersgamla ryktena om Eidur och Nickey Shorey. Just de två värvningarna hade visserligen varit bra, men det kändes som om vi stod och stampade.
Sedan fick Fredrik Ljungberg familjeproblem, vi sålde Bobby Zamora och till slut också Anton Ferdinand.
De två första namnen kanske det hade varit svårt att behandla annorlunda, "Freddies" bekymmer kan vi inte blanda oss i och även om jag med många andra gärna behållt Z-man i truppen behövde han få spela.
I Anton Ferdinands fall är många supportrar kluvna. Så även jag, men framför allt vill jag rikta ett anklagande finger mot styrelsen. Det ryktas att Anton tackat nej till ett kraftigt förbättrat kontrakt och att han därför är "good riddance", men vad som inte kommer fram är att han ska ha velat få uppskattning genom att komma upp i samma lönenivå som de bäst betalda, till exempel Dean Ashton och Scott Parker.
Ojämn lönestruktur
Jag lägger ingen värdering i Antons beslut, det finns det många som redan gjort, men jag vill i alla fall poängtera hur klantigt styrelsen skött lönestrukturen. Genom att panikhandla för att inte åka ur 2006/2007 och sedan förlänga med till exempel Dean Ashton (vilket naturligvtvis var helt rätt) har man skapat ett glapp i spelartruppen. Ett gäng tjänar otroliga summor medan de andra bara tjänar snudd på otroliga summor...
Nu raljerar jag, men poängen är i alla fall att lönestrukturen blivit ojämn och att detta skapar osämja i truppen, avundsjuka är ett ganska mänskligt drag. Man kan se detta som ett tecken på girighet, men kanske är det inte så konstigt att spelare ser tjockheten på lönekuvertet som en viktig indikator på hur värdefull man är för klubben?
Styrelsen - upp till bevis!
Till detta kommer också att Alan Curbishley vid ett par tillfällen gjorts till åtlöje, när han sagt sitt hjärtas mening (Ljungberg och Anton Ferdinand), bara för att se styrelsen dagarna senare gå i rakt motsatt riktning.
Som det ser ut just nu saknar vi desperat en back-up på vänsterbacksplatsen, samt även en central mittfältare, en vänstermittfältare och en anfallare. Om vi ska undvika att få ännu en intetsägande säsong och istället ta ett par stora kliv framåt gäller det för styrelsen att handla, i dubbel bemärkelse.
Scott Duxbury och hans kamrater har inte imponerat på mig så här långt, men ännu är ingen dömd.
De kommande fyra dagarna blir avgörande för säsongen. Låt oss hoppas att styrelsen inser allvaret och agerar därefter.
