Stoke City - West Ham United 0-2
West Ham vinner och fortsätter hänga med i täten och jakten på kvalplatserna!
Hammers lyckades vinna den mycket knepiga bortamatchen mot Stoke på Britannia Stadium. Med segern befäster West Ham sin position på kvalplatserna. Men de fick jobba hårt för segern. Detta faktum, att de stod upp under press, tycker jag är ett mycket gott tecken inför de enormt viktiga matcherna som återstår, Watford på Upton Park den första maj och Wigan borta den nionde maj.
Den här matchen hade haussats upp kraftigt av hemmalaget. Uppmaningen till hemmasupportrarna att försöka få dit 20000 åskådare lyckades nästan. Personligen kändes det kul att West Ham skulle få möte ett klassiskt lag där Sir Stanley Matthews huserade under några år, en av, om inte den störste spelaren som funnits på de brittiska öarna.
West Ham var dock kraftigt pressade under den första halvleken och hade ofta svårt att komma in på Potters planhalva.
När sex minuter återstod av första halvlek lyckades David Connolly trassla sig fri i Stokes straffområde och gjorde ett noll. I andra halvlek satte Marlon Harewood spiken i kistan med sitt mål fram till 2-0 för West Ham.
I West Ham saknades Tomas Repka och Nigel Reo-Coker på grund av avstängningar på grund av för många varningar. Alan Pardew fick dock tillbaka Michael Carrick och Steve Lomas, som båda repat sig efter skada.
Det var dock Stoke som började starkast. Clive Clarke hade ett väldigt farligt skott från 25 meter som gick strax över Bywaters ribba, redan efter sex minuter.
Trots det stora Stoke-trycket lyckades även West Ham sticka upp då och då. Matthew Etherington tvingade nämnde Clark till en rensning på egen mållinje fyra minuter senare när Matty slog en hårt skruvad frispark.
När en kvart hade tickat iväg på matchuret gjorde Clark ännu ett skottförsök från långt håll, men bollen missade målet. Strax efter grinade oturen Stoke i ansiktet igen när Clarke återigen laddade, men tacklades ner just när han skulle dra till.
Ju längre halvleken led tog Stoke över allt mer, dock utan att kunna utmanövrera våra grabbar i försvaret. Ett försvar som kämpade och slet på ett beundransvärt sätt.
Misslyckandet att ta vara på övertaget skulle visa sig ödesdigert. Sex minuter innan paus jobbade sig David Connolly fri i straffområdet och kunde kyligt slå in 1-0 till West Ham från nära håll. Ett mål som inte var särdeles rättvist med tanke på matchbilden upp till dess.
Stoke bytte in Sebastian Svard istället för Peter Hoekstra efter paus för att kunna spräcka nollan. Det gick dock inte som tänkt, utan det var istället West Ham som inom en kvart in på andra halvlek ökade sin ledning.
Bobby Zamora, David Connolly och Matthew Etherington jobbade upp bollen in på Stokes planhalva. Zamora väggspelade med Connolly innan han slog en bra boll ner längs högerkanten. Etherington skruvade in bollen mot bortre stolpen där Marlon Harewood fanns och han hade bara att sätta pannan till för att bollen skulle gå i nät. Ett mönsteranfall!
Stoke blev alltmer stressat ju längre halvleken led. Efter en timmes spel kom Darel Russell nära med ett bra skott från 20 meter. Det var en av de farligaste chanserna för Stoke.
Frustrationen tog sig också uttryck i tufft spel. Gerry Taggart gjorde ner Harewood vilket medförde en varning för Stoke-spelaren.
Trots ett konstant Stoke-press mot slutet av matchen lyckades de inte få in bollen bakom Steven Bywater, utan West Ham kunde åka tillbaka till East End med tre poäng i bagaget.
Med segern befäste West Ham sin position bland de sex första i serien. Kommande matcher är också de väldigt betydelsefulla. Watford har väl inget speciellt att spela för, men de kanske vill sätta käppar i hjulet för sin London-rival. Wigan däremot är med däruppe i toppen, för närvarande på samma poäng som West Ham med 70. Från plats tre till plats nio skiljer det bara fem poäng. Så fortsätt att käka magsårmedicin ett tag till.
Spelarbetyg
Stephen Bywater (6) Han gjorde två avgörande räddningar. Annars sattes han inte på hårdare prov. Han hade två lite taffliga ingripanden med fötterna som gjorde dem som tittade på lite skraja.
Anton Ferdinand (7) Hans självförtroende växte ju längre matchen led. Hans brytningar, tacklingar och passningar var bättre än på mycket länge. Det här var troligen en av hans bästa matcher i West Ham-tröjan.
Hayden Mullins (7) Han missade ett par passningar i början av matchen, men precis som Ferdinand växte han ju längre matchen led. Han var också säker i brytnings- och tacklingsspelet.
Christian Dailly (7) Stokes anfall vållade vår kapten inga som helst problem. Han kunde enkelt ta hand om de hot som uppstod under matchen. Det här var en bra match för Daillys hårt prövade självförtroende.
Andy Melville (6) Han fortsatte sin taktik från förra matchen, att spela enkelt. Han tog inga onödiga risker, utan rensade istället för att krångla till det.
Michael Carrick (6) Det syntes i början att han saknade lite matchtempo när han nu återkom efter sin skada. Han blev bättre allt eftersom, men vi kan begära mer av Carrick. Han är en av dem som kan bli avgörande i ett play-off.
Steve Lomas (7) Han kavlade upp ärmarna och jobbade och slet. Han är ju ingen Maradona direkt, men han styrde och ställde på mittfältet, tacklade och bröt uppspel. Ännu en spelare som kommer bli viktig framöver.
Matthew Etherington (6) Han var också matchotränad, vilket syntes. Han var dock ett konstant hot mot backlinjen i Stoke. Vi skall vara glada för att han kommit tillbaka lagom till slutspurten.
Bobby Zamora (7) Han skapade mycket problem för Stoke-försvararna. Hans bollmottagningar blev också bättre med tiden och han började hålla i bollen bättre och bättre.
Marlon Harewood (8) Han visade upp två ansikten under matchen. I början verkade han ointresserad och loj, plötsligt var han överallt. Det var han som startade och avslutade anfallet som ledde till hans mål.
David Connolly (8) Han svettades nog ett par liter i värmen när han jagade allt som rörde sig i den varma vårsolen. Han var den som högg först på den lösa bollen som han satte i mål för 1-0.
Avbytare
Chris Cohen (6) (ersatte Etherington i 63:e minuten) Han jobbade bra i det tysta med att hålla rent på vänsterkanten.
Don Hutchison (7) (ersatte Connolly i den 77:e minuten) Han såg vass ut när han ersatte Connolly. En fräsch och hungrig Hutchison kommer vara en stor tillgång nu på upploppet av serien och i ett eventuellt kvalspel.
Jag vet inte hur det är med er andra, men jag är duktigt nervös inför slutet av serien. Ena hjärnhalvan säger att det är klart att vi tar en kvalplats, no worries. Samtidigt säger den andra hjärnhalvan att det vore typiskt West Ham att snubbla på mållinjen. Den väldigt märkliga fjolårssäsongen spökar fortfarande. Samtidigt får man väl gratulera Norwich och West Bromwich till återkomsten till Premier League. Vi får hoppas att de får sällskap av världens bästa lag: West Ham! Så till er alla där ute som tänker och drömmer i blåa och vinröda färger, håll tummarna så kanske vi får fira framåt sommaren. Up the Hammers!
