Andra raka hemmasegern och sex poäng mot Newcastle
Förra fredagen säkrades en seger hemma mot Fulham med 3-1 därmed vann vi båda mötena mot dem den här säsongen, igår var det dags igen.. Vi vann hemma mot Newcastle med 2-0 och därmed har vi tagit sex poäng av dem också med en målskillnad på 5-0. Det visar att vi är ett par nummer större än lagen längre ner i tabelle
Före avspark kom den glädjande nyheten att Lanzini äntligen var tillbaka i startelvan, han spelade inspirerande och känslan är att han bara kommer bli bättre och bättre ju mer han får spela. Med lite flyt hade han både gjort mål och assist i gårdagens match. Även Cresswell var tillbaka, han tvingades dock kliva av efter en krock med en bortaspelare, förhoppningsvis var det inget allvarligt utan bara en smärtsamt. Noble var också tillbaka och vår trogna evighetsmaskin gjorde ingen besviken.
Matchen började piggt och efter 7 minuter kom 1-0. Det var matchens lirare Declan Rice som kom högst på en hörna från Snodgrass och skallade in ledningsmålet. Rice var lysande igår, många var bra, men sättet han dominerade mittfältet igår var något alldeles extra. 2-0 kom efter 41 minuter, i sviterna efter en frispark gick Chicharito förbi en försvarare och fälldes. Straffen tog vår noble kapten hand om och satte den distinkt i krysset bakom en chanslös målvakt (hans 22 straffmål i Premier League).
Andra halvlek spelade vi mestadels av och gjorde det förtjänstfullt. Newcastle skapade lite tryck sista fem minuterna, men ett heroiskt försvarsarbete från Diop och framförallt Ogbonna (han har verkligen växt in i rollen och ser ut som en helt ny spelare) fredad målet från ovälkommen påhälsning och målet kunde fredas.
En mycket stabil insats lade grunden för en välförtjänt seger. Defensiven sitter just nu perfekt. Fredericks har varit väldigt bra som högerback på slutet, Diop kan bli vår bästa mittback på många år (sedan Ferdinand?), Ogbonna växer in allt mer och Cresswell är som alltid stabil. Dessutom kom Masuaku in och gjorde det bra samtidigt som Balbuena alltmer närmar sig en comeback, det ser med andra ord allt ljusare ut bakåt. Mittfältet dominerades totalt av Rice, medan Noble sprang runt och tog hand om allt annat- kungen och kronprinsen visade verkligen vägen igår. Offensivt ser Felipe och Lanzini ut att kunna ge vilket försvar som helst huvudbry och då var inte Felipe i toppform, det här känns väldigt spännande.
I och med segern är vi nu fyra poäng bakom Wolves och Watford, med andra ord måste vi sträva efter att bli topp-7. Med tanke på att kontraktet redan är säkrat är det väl bara att köra så får vi se hur långt det räcker. Nu väntar matcher mot Cardiff och Huddersfield, vilket normalt sett ska vara sex poäng. Det är roligt att se laget för vi tillfället, vi har många skickliga spelare som kämpar tillsammans.
Avslutningsvis vill jag skänka en tanke till Billy Bonds som fick en mäktig hyllning när han fick en läktare uppkallad efter sig. Det var inte utan att jag fick något i ögat. När stämningen är som bäst så får jag verkligen känslan av att London Stadium kan bli en hemmaborg som vi kan vara stolta över, tänk när vi fått sittplaster närmare planen på kortsidorna. Kom ihåg dagar som denna mina West Ham-vänner, idag är livet gott!
Up the Hammers!
