West Ham - Tottenham1 - 1
Ett poäng i derbyt – fullt godkänt
West Ham pressade, West Ham var disciplinerade, West Ham tog poäng, och fansen är nöjda. En koncis men ganska exakt reflektion av Londonderbyt, skulle jag säga.
Att matchen startar som den gör är tråkigt. Slarvigt och odisciplinerat försvarsspel ledde fram till Spurs 0–1 mål. Vid många 0–1 underlägen brukar vi växla upp. Vi brukar sätta högre press och vakna till liv, vilket i de fallen behöver komma tidigare. Men nu hade vi ingen växel att växla upp från, matchen hade ju knappt börjat. Att vi då har ett ess i rockärmen känns fenomenalt. Esset jag syftar på är förstås de fasta situationerna, i synnerhet hörnorna. Denna gång står Bowen för leveransen, och Zouma för nicken. Eller nick och nick, det är en riktigt snygg “ryggning” som kaptenen letar fram i sin repertoar. Hade detta mål varit ledningsmålet så hade vi nog kunnat ro hem en seger. För faktum är att Spurs i stora delar såg tama ut. De passar bollen runt straffområdet men hittar aldrig riktigt in till ett farligt avslut. Jag tyckte det var extremt tydligt att Spurs saknade sin forna kapten och skyttekung Harry Kane.
Presspelet, som jag var noga med att nämna innan matchen, var väl utfört. Jag fick det till att vi skapade tre stycken gratischanser till följd av ett gott presspel. Ward-Prowse är en viktig kugge inom detta, och Antonio gör ett bra jobb i att sätta tryck på motståndarnas sista man.
Under inledningen av den andra halvleken noterade jag två farliga målchanser mot Spurs mål. En hörna, som visserligen slutar i offside, där Antonio luftsparkar bollen. I den 50:e minuten trycker Paqueta till från utanför straffområdet. Bollen svävar förbi bortre kryss, och visst hade man kunnat unna vår brasse den baljan. Istället faller vi tillbaka och ger Spurs utrymme utanför straffområdet. Men någon farlig chans skapade de inte, utan istället svängde matchen 180 grader till ett friläge för Antonio. I införrapporten beskrev jag matchen i matchen mellan van de Ven och Antonio. Här blev kampen konkret, och det var Antonio som kom segrande ur den. Men skratta bäst skratta sist. Friläget som han skapar avslutas utan framgång, och vi kan notera ytterligare ett bränt friläge av jamaicanen.
Vi ska vara helt nöjda med ett poäng, men förstås hade det känts som en skön revansch att jobba hem tre pinnar efter fiaskot mot Newcastle. Å andra sidan, fyra poäng mot Spurs över säsongen hade nog alla West Ham sympatisörer gladeligen tagit emot. Näst på tur väntar Wolves, redan nu till helgen, och då kanske vi äntligen kan få se en seger? Vi får se.
Up the irons!
