Finns intresse för West Ham historik? Del 36-40
Leif Thomas fortsätter att leverera trevliga historier från världen runt omkring West Ham. Han blandar sina alster med dikt, fantasi och verklig historia. Mycket nöje med din läsning och stort tack till Leif Thomas för hans underhållande alster från West Ham Redaktionen. 36 Hattrick av Billy Bonds. 37 Billy Bonds och Money. 38 Big Sam träffar spåkärringen. 39 Gold får på nöten av Lady Boleyn. 40 Alvin Martin som påskkärring.
HAMMERS HISTORIK del 36
West Ham-Chelsea 1974. Inför ödesmatchen mot våra stora rivaler höll Ron Greenwood sitt klassiska tal:
"Vi ska stå upp tiden ut,
vi ska kämpa på mittplan och täcka alla ytor,
vi ska kämpa med hjärta och stolthet,
vi ska kämpa på marken och i luften.
Vi ska försvara Boleyn Ground oavsett vad kostnaderna blir,
vi ska kämpa i straffområdena och vid hörnflaggorna,
vi ska kämpa och tackla i det gröna gräset;
vi kommer aldrig att ge upp."
Det var ett laddat, på gränsen till övertänt, Hammers som vandrade ut för att göra "the great escape" och greja nytt kontrakt.
Den nya lagkaptenen Billy Bonds samlade laget runt sig och sa: "Det här må vara ett litet steg för en fotbollsspelare, men det är ett jättesteg för mänskligheten i East End. Vi måste slå Chelsea och undvika nedflyttning."
Billy Bonds spelade som i trans och noterade hat-trick i matchen som vanns till slut med 3-0. Bonds vansinnesrejder fram och tillbaka över planen samt de tre fullträffarna gav upphov till en tecknad serie kallad Super Mac i Buster.
Efter matchen stod assisterande managern John Lyall på ett bord i omklädningsrummet och vrålade: "Halleluja!" Runt bordet körde Hammersspelarna tåget, med Greenwood i bar överkropp(!) i täten för tåget som tuffade runt, och sjöng forever blowin´ bubbles.
West Ham klarade nytt kontrakt 1973/74 med en ynka poängs marginal.
>>>And if the cloud bursts, thunder in your ear
You shout and no one seems to hear.
And if the band you´re in starts playing different tunes
I´ll see you on the dark side of the moon.<<<
Pink Floyd
HAMMERS HISTORIK del 37
West Hams inblandning i historiska händelser är häpnadsväckande.
Sommaren 1972 var Billy Bonds och Frank Lampard på väg till banken. Bonds hade för avsikt att växla in sin enorma myntsamling till sedlar och Lampard passade på att slå följe med sin nya hundvalp, Sven-Bertil. Den lekfulla valpen var inte rumsren.
Promenaden gick ändes Abbey Road, Lampard med Sven-Bertil i koppel och Bonds med en stor papperspåse med tusentals mynt. Att papperspåsen skulle hålla för alla dessa småmynt var en matematisk omöjlighet.
På trappan till Abbey Road Studios satt Rick Wright och Roger Waters och rökte. De båda musikerna hajade till då påsen brast och alla mynten föll till marken. Wright och Waters tittade på varann. De hade funnit lösningen till specialeffekterna på låten Money.
Bonds och Lampard bjöds in i studion. Bonds släppte alla mynten ännu en gång och det hela spelades in. Trummisen Nick Mason och gitarristen David Gilmour anslöt från kafeterian. Gilmour hade krångel med stämbanden. Wright föreslog därför att Lampard skulle sitta ned vid flygeln bredvid honom.
Det hela var mycket enkelt försäkrade Wright. "Us" sjöng Wright "and them" sjöng Lampard. Det hela gick galant.
Då inträffade en serie märkliga händelser: Mason stoppade av okänd anledning en trumpinne i väggkontakten och det blev strömavbrott, Sven-Bertil sket på studiomattan, Hipgnosis knäppte en bild på hundskiten med infraröd film medan Sven-Bertil jagade sin egen svans.
"Det blev mörkt som på månen," skämtade Mason. Waters med sin erkänt torra humor la till: "Vi måste vara på månens baksida." När lyset var tillbaka var "gästartisterna" försvunna. Bonds hade bråttom till banken och Lampard skämdes över den lilla valpens tilltag.
Hipgnosis omslag anses som det mest klassiska skivomslaget genom musikhistorien. Den lilla valpens triangelformade skalle och färgrika halsband bidrog till att skapa dessa kontraster.
Fakta: Mason, Gilmour, Waters och Wright visste ingenting om fotboll. Bonds och Lampard visste ingenting om musik.
Därför dröjde det till år 2001, då Mason och Bonds av en slump träffades på en rallytävling, innan hela historien bakom skivinspelningen uppdagades för omvärlden.
HAMMERS HISTORIK del 38
Höjdhoppstricket gav 3 poäng mot Stoke men hade inte fungerat alls mot Chelsea, 0-2 var i underkant, men Sam Allardyce visste vad svaret fanns.
På en hemlig adress, inte långt ifrån Green Street, smög Allardyce in och tog plats i ett litet rum med rökelse hos den lokala spåkärringen.
Den trinde managern hade svårt att greppa spåkärringens rabblande. Men det sista kärringen sa lät spännande. "Du kommer att få nattligt besök redan i natt."
Allardyce drog på sig pyjamas och nattluva. Innan John Blund kom in i handlingen fantiserade Big Sam om vem det var som skulle komma. Kanske kunde det vara hans ungdoms våta dröm som stod utanför dörren. Tänk om det var den där snygga donnan Maud Adams?
Ringklockan från ytterdörren väckte Allardyce, som klarvaken stormade mot dörren, Maud Maud Maud! Klockan var två på natten. Besvikelsen kunde inte ha varit större. "Tjenare Big Sam, jag undrar om West Ham behöver mina tjänster?" frågade Peter Odemwingie ivrigt. "Men för tusan hakar, Peter, jag trodde du hade vuxit ifrån dom här fasonerna," sa Allardyce med skrovlig röst.
Odemwingie avslöjade att halva Albions var ute och knackade dörr i natten. Jonas Olsson var i Nottinghamområdet, Rosenberg var nere i Torquay, Chris Brunt var i Soho på nåt hak för drag queens, Ben Foster var i Luton, Sawyers och Dorrans var i Kidderminster och Shane Long funderade på att öppna en krog i Galway.
Allardyce förklarade att han bara satsade på spelare med en bakgrund i antingen Bolton eller Newcastle. Odemwingie tackade för sig och styrde kosan mot Gillingham.
Sömnbrist. Sömnbrist var lösningen till hur West Ham skulle vinna över West Bromwich. Med all dörrknackning nattetid led mer eller mindre hela motståndarlaget av sömnbrist.
Big Sam skulle se till att ha 0-0 i halvtid, sedan dra ut på pausvilan så de svartvita spelarna blev dåsiga, för att sen sätta in stöten i andra och dundra in "3 lulor" medan Olsson och kompani stod och sov. Kanske Jussi dräller in en strut? Men vi vinner matchen. (3-1. Ett säkert tips!)
HAMMERS HISTORIK del 39
NÅGON SOM UNDRAR VARFÖR DAVID GOLD SÅG SÅ BLEK UT UNDER PRESSKONFERENSEN?
Sir Geoff Hurst hade precis ringt och gratulerat till flytten. Gold var förvånad att legendaren var så morgonpigg. Men glad att ha en tung pjäs som Hurst på sin sida.
Nästa att ringa var Lady Jessica Boleyn. (Det hade blivit dags för David Gold att få en blygsam tillrättavisning.)
DG: "Gold?"
JB: "Ditt j*vla k**h*v*d! Vad f*n har du gjort?"
DG: "Eh....Jessica....brusa inte upp."
JB: "Du har svikit alla som håller West Ham varmt om hjärtat."
DG: "Flytten till Olympiastadion är bra för.... eh....landet."
JB: "Din s*t*ns lögnare!"
DG: "Vi kommer tjäna massor av pengar på flytt...."
JB: "Pengar! Ditt korkade gr**tryne! Varför inte göra verklighet av Brookings idiotiska idé om pärlhöns, varför inte göra om hela klubbmärket och ha fem olympiska ringar, då kan det ju vara fem kacklande pärlhöns, en i varje ring, på klubbmärket?"
DG: "Vi flyttar inte förrän 2016."
JB: "Jag har god lust att slå ut löständerna på dig, ditt j*vla gubbkr*k!"
DG: "Jag ska snart på presskonferens och jag mår inte så bra när du uttrycker dig sådär...."
JB: "Ingen är oersättlig. Hör du det, Gold! Ingen är oersättlig."
DG: "Kära Jessica ta det lite...."
JB: "Gof***yourself."
Fakta: Lady Jessica Boleyn, född 1961, nuvarande överhuvud av the House of Boleyn, Hertiginna av Suffolk, underförstått Defender of the Faith; och också beskyddare över "that little claret and blue football club from East End". Om inte drottning Anne Boleyn blivit lönnmördad 1536 hade Jessica varit
drottning idag. Lady Jessica, som till utseendet ser ut som Nastassja Kinskis tvillingsyster, framträder sällan offentligt. Men det var Jessica Boleyn som läxade upp Sheffield Uniteds styrelse då man en andra gång hade i tankarna att stämma West Ham. Eminenta herrar som Greenwood, Lyall och Bonds har genom åren uttryckt sin stora beundran för Hammers beskyddare.
Det historiska fakultetet är positivt till tjejer med skinn på näsan.
HAMMERS HISTORIK del 40
Den sista påsken Ron Greenwood firade med West Ham var 1974. Greenwood förklarade att det som vanligt skulle lottas om vilken spelare som skulle få äran att bli årets påskkärring och gå ut och samla in godis i närområdet iklädd sjal, prickig blus, kjol, förkläde, korg med påskägg i och kvast. Dessutom fick den utvalde kinderna sminkade rosenröda.
Billy Bonds skulle i egenskap av lagkapten dra ett namn ur skålen. Förväntningarna var höga bland fnissande spelare. Det bör nämnas att Greenwood preparerat lapparna i skålen. Det stod nämligen Alvin Martin på alla lapparna. "Alvin Martin!" läste Bonds på lappen. Unge Alvin var en ambitiös lärling, bara 16 år, som nyligen anlänt från Liverpool där han växt upp.
Greenwood instruerade Alvin och gav den unge lärlingen tre timmar att försöka fylla ägget. Det var förutbestämt att påskägget i korgen hos den utvalde påskkärringen skulle tillfalla managern. En Rolls Royce körde upp jämsides med den 185 cm långa påskkärringen, Sir Adrian Boult stack ut huvudet och förklarade att det var dags att busa lite med Big Ron, Alvin nickade och bytte ut sitt påskägg mot ett annat påskägg med ett litet förseglat kuvert i.
Ett kuvert? Greenwood hoppade upp och ner av förtjusning. Mannen med ett midjemått som en hel kontinent öppnade kuvertet. Grattis! Du har vunnit en Spa-weekend i Shrewsbury. Öppet datum. "Nä.... Dra mig baklänges på en skumbanan.... iiiinnteee Shrewsbury!!" Greenwood blev grön i fejset, lossade på slipsknuten, vred frenetiskt på klackringen och svettades som en febersjuk gris.
Alla skrattade gott. Sir Adrian Boult och Alvin Martin klev fram och gav den skakade managern det riktiga påskägget. Alvin blinkade åt den snasksugna Big Ron
och hoppades att han gillade skojeriet. "Ja jäklar, det är ruter i grabben," frustade Greenwood och bjöd John Lyall på en hallonbåt. "Tack. Där har du en framtida lagkapten," sa Lyall innan han stoppade i sig hallonbåten.
Glad påsk önskar det historiska fakultetet!
Leif Thomas
Har du inte läst de andra delarna eller missat någon del av Leif Thomas alster hittar du dem här nedan.
Här kan du läsa del 31-36: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-31--472336.aspx
Här kan du läsa del 26-30: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-26--471165.aspx
Här kan du läsa del 21-25: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/finns-intresse-for-west-ham-historik-del-21--470273.aspx
Här kan du läsa del 16-20: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-16--469565.aspx
Här kan du läsa del 11-15: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-11--468956.aspx
Här kan du läsa del 6-10: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-Del-6--467885.aspx
Här kan du läsa del 1-5: http://www.svenskafans.com/england/westhamutd/Finns-intresse-for-West-Ham-historik-467209.aspx
